Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den nordiske kompas Lektorkonferanse i Göteborg 14. – 16. mai 2009.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den nordiske kompas Lektorkonferanse i Göteborg 14. – 16. mai 2009."— Presentationens avskrift:

1 Den nordiske kompas Lektorkonferanse i Göteborg 14. – 16. mai 2009

2 Anna Helga Hannesdóttir och Gitte Mose TemaNord 2003:507 undervisning.asp?lang=1 Undervisning i Nordens språk och litteratur vid universitet och högskolor i Norden

3 København1 finsk, 1 färöisk, 1 isländsk och 1 svensk lektor, norsk timlärare som delas med RUC. Århus1 norsk och 1 svensk lektor. Finskan nedlagd. Koldingskickar sina studenter till Lysebu och till Hanaholmen. Odense1 norsk timlärare, delar timlärare i svenska med RUC. Inom ramen för religionsvetenskap ges kurs i medeltidsisländska. Roskildedelar svensk timlärare med Odense och norsk timlärare med Københavns universitet. Ålborgtimlärare i svenska, lärarutbyte med Universitetet i Agder. Summa:1 finsk, 1 färöisk, 1 isländsk, 1 norsk och 2 svenska lektorer Universitet i Danmark

4 Helsingfors1 dansk, 1 isländsk, 1 norsk och 1 sverigesvensk lektor. Joensuu1 sverigesvensk lektor som anlitas som timlärare i norska. Jyväskylä1 dansk lektor som också undervisar i svenska. Tammerfors1 sverigesvensk lektor, besök från Danmark och Norge? Vasa1 norsk lektor, besök av isländsk timlärare när det finns tillräckligt intresse bland studenterna. Åbosamarbetar om 1 dansk och 1 norsk lektor. Kurser i fornisländska med egna krafter, isländsk timlärare ibland. Uleåborg1 svensk lektor, lånar dansk lärare från Jyväskylä, norsk lärare från Tromsø och ibland också isländsk lärare från Göteborg Summa:3 danska, 1 isländsk och 3 norska lärare. Dessutom lärare i svenska. Universitet i Finland

5 Háskóli Íslands: 4 danska lektorer, 1 finsk, 1 norsk och 1 svensk lektor Summa: 4 danska, 1 finsk, 1 norsk och 1 svensk lektor

6 Oslo1 dansk lektor och 1 svensk lektor. Bergen1 isländsk lektor som för tillfället är absorberad av andra arbets- uppgifter. Isländskan sköts under tiden huvudsakligen av timlärare. Professor II (20 %) i danska och dito i svenska. NTNUlånar svensk lektor från Oslo, danska integreras i kurser i norska. Tromsø2 finska lektorer, professor II i svenska (20 %). Danska integreras i kurser i norska. Agderbyter lärare med Ålborg. Hamarbyter lärare med Högskolan Väst. Finnmark1 finsk lektor. Stavangerdanska och svenska integreras i kurser i norska. Summa:1 dansk, 1 svensk och 3 finska lärare, 1 passiv tjänst i isländska, 1 professor 2 i danska och 2 i svenska. Universitet i Norge

7 Göteborg1 dansk lektor, 1 isländsk lektor, timlärare i norska för kurser inom lärarutbildningen. Lärarstudenter erbjuds kursresa till Voksenåsen och Schæffergården. Lund1 dansk lektor, 1 dansk timlärare, 1 norsk timlärare. Tungrott samarbete med Köpenhamn om finska och isländska. Stockholm1 norsk lektor, 1 dansk lektor (t.o.m. vt 09), 2 lektorer och 1 professor i finska. Timlärare i fornisländska. Uppsala1 dansk lektor, 1 isländsk lektor, 1 finsk lektor. Tjänstledig norsk lektor, lånar under tiden Stockholms norska lektor. Umeå1 finsk lektor, timlärare i norska, danska och isländska. Mälardalen1 finsk lektor, 1 finsk professor. Inom lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Det mångspråkiga samhället”. Universitet i Sverige

8 KarlstadSkickar lärarstudenter till Voksenåsen. LinköpingInom lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Det mångspråkiga samhället”. Mittuniv.”Ambitiös textläsning” på danska och norska. VäxjöPlanerar samarbete om lärarutbyte med Vordingborg. Gästlärare (från högskolan i Kalmar) i isländska. ÖrebroI lärarutbildningen integreras danska och norska i kursen ”Det flerspråkiga Sverige”, texter om danska och norska. Summa4 danska, 6 finska lektorer och 2 professorer, 2 isländska och 2 norska lektorer (varav en tjänstledig) Universitet i Sverige (forts.)

9 GävleGrannspråken inget eget moment. Texter om danska och norska. Tidigare gästlärare i norska, danska och isländska, inte längre möjligt av ekonomiska skäl. Önskar tydligare direktiv från departementet. HalmstadTidigare danska i samarbete med Göteborg, nedlagt sedan Varken norska eller danska inom ramen för lärarutbildningen. KalmarInga kurser i danska och norska, ett litet moment om grannspråk. Luleå tekn.Tidigare gästlärare från Umeå i norska och Uppsala i danska. Nedlagt av ekonomiska skäl. SkövdeInget nu, tidigare samarbete med Göteborg. Svensklärarutbildning vid de svenska högskolorna

10 MalmöGrannspråken inget eget moment. Texter om danska och norska och en del kurslitteratur på danska och norska. Stoffträngsel. BoråsTexter om grannspråken. Högsk. västTimlärare i danska, lärarutbyte med Høgskolen i Halden. Svensklärarutbildning vid de svenska högskolorna (forts.)

11 Av en enkätundersökning som svenska Lärarutbild- ningskonventet genomförde bland de lärosäten som utbildar svensklärare framgår följande: • Grannspråksinslagen har minskat över åren • Grannspråksinslaget består i många fall av att studenterna läser texter OM de nordiska språken • Lärar- och studentutbyten förekommer men inte i någon större utsträckning

12 • Röster från lärosätena våren 2009: • ”Ledningsbeslut om att ta bort grannspråken ur lärarutbildningen. Borde kunna omprövas.” (Malmö) • Vore tacksam för tydligare direktiv krav uppifrån! (Högskolan i Gävle) • ”Tillståndet är bedrövligt! Grannspråken är utträngda av retorik.” (Högskolan i Halmstad)

13 Lärarsituationen i Danmark lektorertimlärare finska2100 färöiska1100 isländska2110 norska3102 svenska4212 studieresa: Kolding (Norge och Sverige) & Ålborg (Norge)

14 Lärarsituationen i Finland lektorertimlärare danska4341 isländska1143 norska3342 svenska---- svenska: lärarsituationen varierar – från stora miljöer med 19 anställda till små med en ensam lektor

15 Lärarsituationen på Island lektorertimlärare danska2411 finska1101 norska1100 svenska1100

16 Lärarsituationen i Norge lektorer & prof.timlärare & prof. II danska1101 finska2300 isländska1(1)11 svenska1103 studieresa: Agder reser till Ålborg lärarutbyte: Hamar växlar lärare med Högskolan Väst

17 Lärarsituationen i Sverige lektorer & prof.timlärare danska3491 finska5600 isländska2252 norska3114 Starka finska miljöer (Mälardalen och Stockholm) Lund och Göteborg: ingen norsk lektor sedan ’02 resp. ’08. Studieresor: Göteborg (Norge och Danmark) Karlstad (Norge) Lärarutbyte: Högskolan Väst med Hamar

18 Susanne Haugen: post doc vid Umeå universitet, undervisar i isländska i Umeå och Vasa Hans Jørgen Boe: dansk lektor vid universitetet i Jyväskylä undervisar där också i svenska. Lånas ut till danska i Uleåborg Anders Nilsson: doktorand vid Lunds universitet, timlärare i svenska vid Roskilde och Syddansk universitet

19 Sammanfattning antal aktiva lektorer & professorer danska1112 finska*1011 färöiska11 isländska64 norska116 svenska**64 * Sverige inte medräknat ** Finland inte medräknat

20 Deklaration om nordisk språkpolitik (2006) utgår ifrån alla Nordbors rätt att bl.a. ”tillägna sig förståelse av och kunskaper i ett skandinaviskt språk och förståelse av de övriga skandinaviska språken, så att de kan ta del i den nordiska språkgemenskapen.” (undertecknad av de nordiska utbildnings- /kulturministrarna)

21 Ett av språkdeklarationens mål är ”att alla nordbor kan kommunicera med varandra, i första hand på ett skandinaviskt språk” För att uppnå målen ”bör grannspråks- undervisningen i skolan förstärkas”

22 Grundskolan i Danmark Övergripande målsättning: ” Undervisningen skal give eleverne adgang til de skandinaviske sprog og det nordiske kulturfællesskab … Lytte til og læse norsk og svensk med forståelse” Detaljerade mål formuleras för de olika åldersgrupperna: 1.–2. klassetrin ”undervisningen omfatter småtekster på norsk og svensk” 3.–4. klassetrin ”høre norsk og svensk sprog og samtale om ligheder og forskelle i betydning og udtale … læse lette svenske og norske tekster” osv.

23 Grundskolan i Norge Kompetansemål etter 7. årstrinn: ”eleven skal kunne lese enkle litterære tekster på svensk og dansk og gjengi innholdet” etter 10. årstrinn: ”lese og gjengi innholdet i et utvalg tekster på svensk og dansk”

24 Grundskolan i Sverige Övergripande anges att eleven ska ha: ” möjlighet att förstå kulturell mångfald genom att möta skönlitteratur och författarskap från olika tider och i skilda former från Sverige, Norden och andra delar av världen, erfarenheter av språken i de nordiska grannländerna samt en orientering om det samiska språket och övriga minoritetsspråk i Sverige” mål efter skolår 9: ”kunna läsa till åldern avpassad skönlitteratur från Sverige, Norden och från andra länder … kunna återge innehållet sammanhängande samt kunna reflektera över det”

25 Gymnasieskolan i Danmark Stx ”Svenske og norske tekster skal læses på originalsproget” HF ”i forbindelse med et eller flere av de tre stofområder arbejdes med svenske og norske tekster på originalsproget”

26 Gymnasieskolan i Norge & Sverige NO: kompetansemål: eleven skal kunne lese et utvalg sentrale norske tekster fra middeladeren fram til 1870 i original språkdrakt og reflektere over språk og innhold … og gjøre rede for et utvalg nordiske tekster i oversettelse og i original. SE: eleven får möjlighet att utveckla en beläsenhet i centrala svenska, nordiska och internationella verk... uppövar sin förmåga att förstå talad och skriven norska och danska och får kännedom om litteratur, språk och språksituation i hela Norden inkl. minoritetsspråken

27 Den danska lärarutbildningen Bekendtgørelsen for dansk indeholder syv mål, bl.a.: Kendskab til nordiske nabosprog og nabosprogsdidaktik.

28 Det som gör den unik är den politiska viljan att upprätthålla denna språkgemenskap Den politiska viljan realiseras på tre plan: Det nordiska planet: genom nordiska överenskommelser och policydokument Det nationella planet: genom styrdokumenten för utbildningsväsendet Det lokala planet: i vårt fall på universitet och högskolor Den unika nordiska språkgemenskapen

29 • Nu finns tydliga direktiv från nordisk håll • Nu finns en tydlig nordisk organisation • Nu ligger ansvaret hos utbildningsministrarna Framtiden för språksamarbetet

30 ”Fremover skal indsatsen på sprogområdet i Nordisk Ministerråd rettes mod målgruppen børn og unge og styrkelsen af deres sprogforståelse. En langsigtet indsats overfor/med denne målgruppe skal give bedre effektivitet af – og i – arbejdet.” (Notat: Organiseringen af sprogområdet i NMR gäller från )

31 Expertgruppen (jfr Guðrún Kvaran ): Rådgiver om, hvordan nabosprogsforståelsen i Norden kan styrkes primært blandt børn og unge, også unge under uddannelse. Anbefalte tiltag på nationalt niveau, der kan styrke opfølgningen af sprogdeklarationen.

32 Koordinatorfunktion (jfr Pia Jarvad) Foretage opsøgende virksomhed for at informere brugere (skoler, gymnasier, erhvervsuddannelser, læreruddannelser, universiteter) om aktiviteterne som foregår i Netværket for Sprognævnene i Norden og Program for sprogkurser.

33 Koordinatorfunktionen forts.: Fra 2009 skal en del af aftalte netværksaktiviteter rettes mod børn og unge og deres nabosprogsfor- ståelse, fx ved at mindst én af de årlige konferencer som afholdes skal have en bred og udadvendt målgruppe hvor børn, unge og deres nabosprogs- forståelse indgår som tema eller ved at målgruppen børn og unge i skolen berøres i relevant materiale.

34 Nordiska skolsamarbetet: har nu en ledningsfunktion när det gäller aktiviteter riktade mot förskola, grundskola och gymnasieskola

35 Ökad satsning på och ökat samarbete mellan: SPRÅKKURSERNA (De nordiska sommarkurserna) NORDSPRÅK (modersmålslärarföreningarnas paraply- organisation) DE NORDISKA PÄRLORNA (Hanaholmen, Lysebu, Schæffergården, Voksenåsen)

36 OM SAMARBETSNÄMNDEN SKA VARA EN AKTÖR PÅ DEN NORDISKA ARENAN MÅSTE DEN FINNA SIN ROLL!!!

37 Skolans styrdokument avgörande Tillgången på lärare och dessa lärares kompetens avgörande Lärosätenas autonomi Nationellt perspektiv

38 Lokal Sårbar Institutionens ekonomiska verklighet vs den nordiska ideologin Finansieringen av lektorerna

39 Uppdragets vision: Kulturambassadörer? Verkligheten: Undervisning!

40 •Det måste till en strukturell lösning •Utmärkta initiativ och punktinsatser – ingen lösning på lång sikt

41 Det måste till en strukturell lösning! Möjliga vägar att gå: Fokus på lärarutbildningarna som är hårt politiskt reglerade – till skillnad från lärosätena Grannspråksuppdrag till lärarutbildningarna skall in i regleringsbreven och bekendtgørelserne LÖSNING?

42 Samarbetsnämnden bestämmer sig när det gäller verksamheten i Norden Lektorerna marknadsför sig själva regionalt (nordisk pott för merkostnader?) Koordinatorsfunktionen samarbetar med: Det pædagogiske Fagudvalg (DK), Nasjonalt råd for lærerutdanning (NO) Lärarutbildningskonventet (SE) UPPMANING :

43 Uppdrag till expertgruppen NU! Exempel: Sverige Utbildningsministern har undertecknat den språkpolitiska deklarationen. Ansvarig för att målen i denna uppfylls. Nu reformerar han den svenska gymnasiet Nya kursplaner. Han inför en ny lärarutbildning Då måste grannspråken ha en tydlig plats!

44 Spørgeskema Korriger og kompleter gerne iagttagelserne ovenfor: Yderligere forslag til operation ”Red nabosprogsundervisningen”:


Ladda ner ppt "Den nordiske kompas Lektorkonferanse i Göteborg 14. – 16. mai 2009."

Liknande presentationer


Google-annonser