Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Arbetsmarknadsintegration bland invandrare i Finland Mika Helander Fil.dr, tf. lektor i sociologi Centret för forskning om etniska relationer och nationalism.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Arbetsmarknadsintegration bland invandrare i Finland Mika Helander Fil.dr, tf. lektor i sociologi Centret för forskning om etniska relationer och nationalism."— Presentationens avskrift:

1 Arbetsmarknadsintegration bland invandrare i Finland Mika Helander Fil.dr, tf. lektor i sociologi Centret för forskning om etniska relationer och nationalism - CEREN, Helsingfors universitet Samak-konferens Oslo

2 Aktuella frågor •Sysselsättningsläget: Jag har huvudsakligen en ”On-Off” utgångspunkt i föredraget -> Det finns olika grader av arbetsmarknadsintegration, men att man överhuvudtaget har arbete är en grundläggande aspekt av samhällelig integration (Forsander 2002). •Orsaker till problem i sysselsättningen - Kunskapsnivån (språkkunskaper, behörighet) - Diskriminering - Fackets roll - yrkesprotektionism •Försök att befrämja integrationen - Förhindra uppkomsten av dual arbetsmarknad - Aktiv arbetskraftsinvandring - Fackföreningsmedlemskap

3 Invandrare i Finland En tredjedel av befolkningsökningen i Finland förklaras av invandring. Procentsatsen invandrare av bef. har ökat från 0,5 % till 3 % under perioden.

4 Sysselsättningsläget •Arbetslöshetsgraden bland utlänningarna år 2003 var 29 %, % och nu kring 25 %. Minskning 1%/år. Det finns stora skillnader mellan olika nationaliteter. 2004: Somalier 58 %, Ryssar 40 % och Ester 19 % arbetslösa. Invandrarnas ursprung har varit den viktigaste förklarande faktorn till arbetsmarknadspositionen (Forsander 2002). •Sysselsättningsläget är konjunkturkänsligt bland invandrare. Sysselsättningen minskar snabbare (gästarbetarfenomen?) än bland majoritetsbefolkningen. •Läget har förbättrats snabbt på vissa orter: T.ex. i Esbo, Finlands näststörsta stad belägen invid H:fors, är 8 % arbetslösa på hösten 2007 av de som har annat modersmål (registreringsspråk) än finska eller svenska. •Tiden som man bott i Finland påverkar sysselsättningen. Ju längre tid man bott i landet, desto bättre sysselsättningsläge. •Ifall humanitär invandring räknas bort, betalar invandrarna mer direkta skatter än de får som direkta inkomstöverföringar redan efter 6 år i landet. •År 2001 jobbade största delen av invandrarna inom service och industri. •Socialt kapital, dvs. viktiga kontakter är betydelsefulla i rekryteringen av invandrare till jobb i Finland.

5 Problem 1: Kunskaperna •Många invandrare jobbar i yrken som inte motsvarar deras utbildning, speciellt hälsovårdsutbildade och ingenjörer. •Behörighetskraven och behörighetsutbildningen för utbildade invandrare – t.ex. inom sjukvårdsbranscherna små mängder (Wrede, forthcoming). Nyligen en skriftlig fråga i riksdagen om detta (432/2007). •Språkkunskapskraven (finska och ofta också svenska) •Många invandrare arbetar i lågkvalificerade yrken trots att de är högt utbildade (ingenjörer, läkare osv.) •Första generation: stort hopp mellan samhällen i olika utvecklingsstadier – jordbrukssamhället -> informationssamhället. I synnerhet de som flyttat av humanitära skäl och utanför OECD-länderna (Förbundet för mänskliga rättigheter 2005). •Utbildning i Finland är mer nyttig än examen som avlagts utomlands (Forsander 2002). Somaliernas utbildning i Finland har inte nämnvärt förbättrat deras ställning på arbetsmarknaden (Joronen 2005) – dvs. även annat än utbildning och kunskaper inverkar…

6 Problem 2: Diskriminering •Arbetsgivarna i rekryteringen. De som avviker utseendemässigt hamnar mest ut för detta (Jasinskaja-Lahti et al. 2002). 81 % av somalierna och 64 % av arabiskspråkiga hade hamnat ut för detta. •Förekommer även uttrycklig exploatering, som varit framme i tidsningspressen (Hbl ). Utsugningsbegreppet är inte helt tillämpligt i frågor kring invandring: Låg lön i mottagarlandet, kan vara en hög lön i hemlandet (Alho forthcoming, Forsander forthcoming). •Arbetskamraterna i arbetsgemenskapen – finns nästan inga undersökningar. Men många skrönor förekommer, varav de flesta förmedlar en fördomsfull attityd gentemot invandrare. •De generella arbetslivsbarometrarna (statistikcentralen, arbetsministeriet) har inte tillräckligt stora urval invandrare, men inom kort publiceras den första multikulturella barometern. •Attityderna till utländska arbetssökanden har blivit mer positiva mellan (4 mättillfällen). Attityderna har påverkats av ekonomiska konjunkturer och även kontakter till utlänningar är en viktig förklarande faktor (Jaakkola 2005:19, 30-32). •>1/3 (38 %) anser att Finland borde ta emot färre arbetskraftinvandrare, 1/3 vill hålla samma nivå, 1/3 vill öka arbetskraftsinvandringen (ibid.)

7 Problem 3: Yrkesprotektionism och motstånd mot invandring •Speciellt inom vissa yrken (professioner). Särskilt bland läkarna på 90-talet (Wrede, forthcoming). •”Closed shop” –systemet inte mig veterligen aktuellt i detta sammanhang. •Neoklassiska modellen: Reglerar utbud och efterfrågan = priset på arbete = lönenivån •Facket skapade i början av 2000-talet hotbilder om massinvasion av ester, som man befarade var villiga att arbeta med låg lön och under dåliga (olagliga) villkor. (Nylund 2002 ) – Resultatet blev en övergångsperiod som begränsade fri rörlighet för medborgare från de nya EU-länderna.

8 Befrämjande av integration 1: Lika villkor •I många länder uppkomst av dual arbetsmarknad (Grint 1991: ) •I Finland är fackets ambition att bibehålla samma villkor för alla arbetstagarkategorier. Bl.a. FFC:s ordf. Lauri Ihalainen talade om detta i seminariet om avskaffning av övergångsperioden i Tallinn. •Olika grupper har olika motiv och kan påverkas av politiken i olika utsträckning: ICT och biovetenskapsspecialister har medelklassdilemma: betalar för välfärd som de inte har nytta av, byggarbetare pendlar ofta mellan Estland och Finland, Byggplatser kan ”blockeras”, många grupper kultiverar transnationella kontakter och livsstilar som kan minska intresset för integration, säsongarbetare kan inte bli fackligt anslutna, •I viss utsträckning har en dual arbetsmarknad börjat uppstå i Finland. Bl.a. städarbete, byggarbete, bärplockning och jordbruksarbete (samt sexindustrin). Dessutom ”dualitet” mellan ”kärnarbetskraft” och ”prekariat” •Med hänsyn till byggnadsbranschen har lagen om beställarens ansvar ( /1233) och bestämmelserna om passerkort avhjälper situationen i viss utsträckning, men övervakningen av lagen genom arbetarskyddsdistrikten är underresurserad. •I praktiken gäller inte lika villkor, eftersom utgångsläget för invandrare är så mycket sämre än de som befinner sig i sin egen kultur – positiv särbehandling behövs.

9 Befrämjande av arbetsmarknadsintegration 2 (?): Aktiv arbetskraftsinvandring •För icke-EU medborgare behövs arbetstillstånd och för nya EU-länders medborgare tills var ca hälften, dvs tillfälliga tillstånd, varav 73 % beviljades till ester och ryssar. Huvudsakligen till säsongsarbete inom lantbruket (Jaakkola 2005:8). •Övergångsperioden ledde till hyresarbete och utsända arbetare, vilket innebär att skatterna går till sändarlandet. Dessa arbetare har inte heller alltid olycksfallsförsäkring eller andra sociala förmåner (Kyntäjä, forthcoming). •Regeringens invandringspolitiska program godkändes våren 2006, som är inriktat på befrämjande av aktiv arbetskraftsinvandring. •Trepartssamarbete i beredningen. Invandrarorganisationerna och facket har betonat att man bör se till att de arbetslösa invandrarna som redan bor i landet blir anställda före man börjar rekrytera nya invandrare från utlandet. Arbetskraftsinvandringen skall enligt facket anses som ett komplement, inte som ersättare av inhemsk arbetskraft (offentligt anställdas förbund). •Näringslivet, dvs. stora byggfirmor och bl.a. kommunala kosthållet, har redan gjort resor till Ukraina och Polen för att rekrytera arbetare, sjukskötare från Filippinerna har också förekommit i diskussionerna. •Syftet är att avhjälpa demografiska problemen med försörjningsbalansen arbetare lämnar arbetsmarknaden årligen. •Kan vara effektiv metod för integrationen ifall den kopplas ihop med offentlig bostadsproduktion för säkerställandet av förmånligt boende för arbetare inom lågavlönade serviceyrken. •Utlänningars sysselsättning befrämjas mest av arbetsgivarens personliga internationella erfarenhet eller ifall företagets verksamhet är internationellt (Söderqvist 2005)

10 Befrämjande av arbetsmarknadsintegration 3: Fackets roll •Facket största invandrarorganisationen i Finland, FFC 11000, FTFC 3000, Akava 1220 invandrarmedlemmar. Invandrarnas organiseringsgrad dock låg. Kring 26 %, beroende på räknesätt (Rolle Alho, forthcoming). •Tallinn Infopoint – ger kunskaper om finländska arbetslivets villkor •Huvudsakligen universalistiska lösningar, dvs. samma standardlösning för alla. Bl.a. i tjänstefacket – betonas som en viktig utgångspunkt i enlighet med John Wrench (2004) undersökning om danska fackets inriktning. •Undantag: Byggnad har en egen fackavdelning, Metall har en arbetsgrupp. Finns inte något i likhet med ”Fackligt aktiva invandrare”. FFC har arrangerat i år det första mångkulturella forumet med representanter för olika fackförbund. Facket har deltagit i olika kampanjer (PETMO, ETMO) för att befrämja jämlik mångkulturalitet i arbetslivet. Inriktat på initiering i mångkulturalitet i arbetsgemenskaperna. •Språktjänster erbjuds •Problem inom den etniska ekonomin: familjeföretag osv. i butiker och restauranger – facket får inte tillgång •Har redan uppstått en informell intressebevakningsorganisation ”justice for janitors” vid sidan av facket, såsom inom städbranschen med inspiration från USA. •Inte nödvändigtvis ett problem utifrån integrationssynvinkel om det skapas egna avdelningar för invandrarna – Positiva exemplet Finlandssvenska socialdemokrater som SDP:s partidistrikt. •Man kunde skapa transnationellt medlemskap och överförbart medlemskap, i likhet med nordisk medlemskap, med de baltiska länderna med tillbörliga rättigheter.

11 ”Det stora perspektivet” •Etnocentrisk vardagsnationalism råder i alla nordiska länder - ”Vi bör hjälpa dem”, ”I landet på landets vis”, ”Seijren er vår”. - Borde ersättas med det J. Habermas (2001) har kallat för konstitutionell patriotism. Politikerna kan agera som opinionsledare. •Ekonomiska konjunkturer är ytterst viktiga med hänsyn till invandrarnas situation! Vid nedgång i ekonomin och sysselsättningsläget ”offras” invandrarna först. - Rambudgeteringen, budgetdisciplinen och monetaristiska nedbantningen av offentliga utgifter skapar en inhemsk, samhällelig lågkonjunktur som påverkar bl.a. invandrarnas ställning i samhället. •Byråkratiseringen av arbetarrörelsen förhindrar en organisk kontakt mellan arbetarorganisationer och de nya arbetarna (även unga).


Ladda ner ppt "Arbetsmarknadsintegration bland invandrare i Finland Mika Helander Fil.dr, tf. lektor i sociologi Centret för forskning om etniska relationer och nationalism."

Liknande presentationer


Google-annonser