Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Den nya skollagen  Varför behövs en ny skollag?  Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman  Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Den nya skollagen  Varför behövs en ny skollag?  Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman  Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett."— Presentationens avskrift:

1 Den nya skollagen  Varför behövs en ny skollag?  Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman  Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett till brister i struktur och logik  Avspeglar inte den utveckling som skett sedan lagens tillkomst.

2 Den nya skollagen  Mål- och resultatorienterade styrsystemet står fast - på något område tendenser till ökad statlig kontroll  Ingen förskjutning i adressatfrågan - dock vissa nya beslutstyper direkt på rektor, t.ex. särskild undervisningsgrupp, anpassad studiegång, längre ledighet och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen.

3 Den nya skollagen  Mycket hög reformtakt under de senaste fyra åren: gy11, kurs/läroplansstruktur, ny betygsskala, lärarsatsning.  Skollagen huset och de andra reformerna inventarierna.  Skollagen innehåller också många förslag som innebär materiella förändringar

4 Systemförändringar  Gemensam reglering oavsett huvudman  Utgångspunkten skiftas till att fristående skolor omfattas av samma regler som skolor med offentlig huvudman  Undantag ska kunna medges för fristående skolor med viss pedagogisk inriktning avseende lärarbehörighet, skolans val och betygssättning

5 Systemförändringar  Förskolan blir en skolform  Stark och tydlig signal om att förskolan är det första steget i utbildningssystemet  Fler gemensamma bestämmelser gäller för förskolan, t.ex. övergripande mål och inflytande

6 Rektors-/förskolechefsrollen  Tydligare lagregler om rektors (och förskolechefs) ansvar samt beslutanderätt.  Rektorn/förskolechefen beslutar om enhetens inre organisation och har det ansvar som följer av särskilda föreskrifter  Vissa detaljregler tas bort eftersom dessa uppgifter anses ligga i ansvaret för den inre organisationen  En ställföreträdare får utses för rektor/förskolechefen

7 Rektors/förskolechefsrollen  Varje elev ska bara ha en rektor. En rektor kan ha ansvar för flera skolenheter men en skolenhet kan bara ha en rektor  Skolenhet ( 1 kap. 6 § skollagen): Av huvudman organiserad enhet som omfattar verksamhet i en eller flera skolbyggnader som ligger nära varandra och till enheten knuten verksamhet som inte bedrivs i någon skolbyggnad.

8 Rektors-/förskolechefsrollen  I 2 kap. 10 § anges att rektorn (eller förskolechefen) får delegera till en anställd eller uppdragstagare på skolenheten att besluta i de frågor där rektor är utpekad beslutsfattare enligt lag eller förordning.  Krävs att den som mottar delegationen har tillräcklig kompetens och erfarenhet att fullgöra enskilda ledningsuppgifter och att besluta i de aktuella frågorna.  I vissa fall är det särskilt angivet att delegation inte får ske

9 Rektorsrollen Exempel på Delegationsförbud  Avstängning av elev  Omhändertagande av föremål  Beslut om åtgärdsprogram som innehåller beslut om placering i särskild undervisningsgrupp eller anpassad studiegång  Längre ledighet än 10 dagar och befrielse från obligatoriska inslag i undervisningen (obligatoriska skolformer)

10 Lösningar?  Bara rektors/förskolechefstiteln som är reglerad.  Stor frihet för huvudmannen att använda andra titlar för att organisera efter lokala behov och förutsättningar – dock en tolkningsfråga var gränsen går.  Organisera efter lagens definition av skolenhet – varje skolenhet får ha en rektor/förskolechef.  Skollagens definition inte uttömmande – behov av förtydligande?

11 Ökade överklagningsmöjligheter  Stärkt rättssäkerhet genom ökade möjligheter att överklaga.  Beslut om åtgärdsprogram  Nekad skolplacering i kommunal skola med hänvisning till betydande ekonomiska eller organisatoriska svårigheter  Förvaltningsbesvär vid överklagande av skolskjuts  Avstängning i de obligatoriska skolformerna utom grundsärskolan (ny beslutstyp)

12 Konsekvenser  Blir viktigare att: -dokumentera processer som ligger till grund för beslut - motivera beslut - informera om överklagandemöjlighet (besvärshänvisning)

13 Strömningar mellan skolformer  Mottagande i särskolan  Utredningen inför mottagande i särskolan ska omfatta medicinsk, pedagogisk, psykologisk och social bedömning  Barn får tas emot i grundsärskolan utan vårdnadshavares medgivande om det föreligger synnerliga skäl med hänsyn till barnets bästa.  Förtydligande om att autism i sig inte är likställt med utvecklingsstörning i lagens mening.

14 Strömningar mellan skolformer  Fler ”överåriga” elever i grundskolan  Förlängd skolplikt för vissa elever som påbörjat skolgången ett år senare, eller gått om ett år under utbildningens gång.  Utökad rätt att slutföra utbildningen efter skolpliktens fullgörande

15 Skolinspektionens tillsyn förstärks  Starkt och tydligt lagstöd för tillsynen  Utökade sanktionsmöjligheter mot kommunala huvudmän  Strävan efter att så långt som möjligt ha lika sanktioner för kommunala och fristående huvudmän

16 Kvalitetsarbete  Avreglering genom att krav på kvalitetsredovisning och skolplaner (samt antagligen även lokala arbetsplaner) tas bort.  Ny reglering om krav på systematiskt kvalitetsarbete som ska dokumenteras  Huvudmannen ska ha skriftliga rutiner för klagomålshantering  Rutinerna ska vara kända inom organisationen samt av brukarna

17 Andra större förändringar  Principen om barnets bästa skrivs in i lagen  I all utbildning m.m. enligt lagen ska barnets bästa vara utgångspunkt.  Barnets inställning ska så långt som möjligt klarläggas.  Barn ska ha möjlighet att fritt uttrycka åsikter.  Barnets åsikter ska tillmätas betydelse i förhållande till barnets ålder och mognad.

18 Andra större förändringar  Tillgång till skolbibliotek  Bestämmelse i skollagen om tillgång till skolbibliotek.  Omfattar såväl offentliga som fristående huvudmän.  Uttrycklig skrivning om att även särskola, specialskola och sameskola omfattas.

19 Andra större förändringar  Elevhälsan införs som begrepp  Bygger i allt väsentligt på ”Hälsa, lärande och trygghet” (prop. 2001/02:14).  Krav på att det, förutom skolläkare och skolsköterska, även ska finnas tillgång till kurator och psykolog.

20 Andra större förändringar  Modersmålsstöd/Undervisning  Dagens bestämmelser om modersmålsstöd i förskola och modersmålsundervisning flyttas till lag  Ny reglering om modersmålsstöd i förskoleklassen  Regleringen för förskoleklass utformad på samma sätt som för förskola

21 Andra större förändringar  Befrielse från undervisning, hemundervisning och konfessionella inslag  Dagens utrymme för befrielse snävas in avsevärt.  Det ska krävas synnerliga skäl och befrielse får bara medges vid enstaka tillfällen per läsår.  Möjligheten till hemundervisning inskränks kraftigt  Förtydligad reglering om utrymmet för konfessionella inslag

22 Andra större förändringar  Näringsriktig skolmat  I skollagen införs ett krav på att skolmaten ska vara näringsriktig.  Begreppet näringsriktig definieras inte.

23 Andra större förändringar  Reglering av antagningstester till grundskolan  Regeringen ges bemyndigande att utfärda föreskrifter  Tester får användas fr.o.m. åk 7 och fr.o.m. åk 4 om det finns särskilda skäl  Tester får förekomma i alla ämnen.  Närhetsprincipen får åsidosättas.  Ska krävas ansökan och godkännande i varje enskilt fall

24 Talerätt  Talerätt för ungdomar som fyllt 16 år i ärenden enligt lagen

25 Utökad rätt till skolskjuts  Utökad rätt till skolskjuts om det kan ske utan ekonomiska eller organisatoriska konsekvenser för kommunen (annan kommunal skola eller fristående skola).


Ladda ner ppt "Den nya skollagen  Varför behövs en ny skollag?  Tillkom i ett gammalt styrsystem där staten var huvudman  Ändrad vid ett 70-tal tillfällen vilket lett."

Liknande presentationer


Google-annonser