Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Att utveckla GIS till ett ämne i skolan. Vem är det som pratar? Jörgen Stenlund gymnasielärare i biologi, naturkunskap, data och GIS vid Rudbecksskolan.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Att utveckla GIS till ett ämne i skolan. Vem är det som pratar? Jörgen Stenlund gymnasielärare i biologi, naturkunskap, data och GIS vid Rudbecksskolan."— Presentationens avskrift:

1 Att utveckla GIS till ett ämne i skolan

2 Vem är det som pratar? Jörgen Stenlund gymnasielärare i biologi, naturkunskap, data och GIS vid Rudbecksskolan i Örebro

3 GIS-Bakgrund  Utnyttjande GIS inom ramen för skolans KK-satsning 1996/97  LärarGIS 5p med inriktning mot hur GIS kan introduceras i gymnasieskolan  FortsättningsGIS 15p med inriktning mot historiska kartöverlägg  d-arbete 20p med inriktning mot naturvårdsbiologi

4 Rubriker  GIS som ämne  GIS i gymnasieskolan vad har vi gjort och hur gör vi?  Hinder och fallgropar  Viktiga förutsättningar  Vinsterna och nyttan  Ringar på vattnet

5 Kursbeskrivning GE Poäng ”Kursen Geografiska informationssystem är inriktad mot geografiska informationssystem (GIS), fjärranalys och kartografi och ger kunskaper om hur geografisk information kan samlas in, bearbetas, analyseras och presenteras. Den ger praktiska, grundläggande kunskaper i användningen av GIS och grundläggande kunskaper i kartografi, fjärranalys och flygbildstolkning, med särskild hänsyn till fysisk planering och studier av miljö och naturresurser. Geografiska informationssystem är en valbar kurs”

6 Gis som ämne - Kursplan Mål Eleven skall  ha kunskap om modern kartografi och GIS  förstå flygbildens betydelse i fysisk planering  kunna tillämpa grundläggande kunskaper i strålningsfysik och tolka flyg- och satellitbilder  ha kunskaper om samt kunna tolka och bedöma olika typer av geografisk information och självständigt, såväl manuellt som digitalt, kunna arbeta med sådant material i miljö- och naturresursstudier

7 Gis som ämne - Kursplan  kunna göra och praktiskt tillämpa enkla modeller av landskapet och enkla konsekvensbedömningar av ingrepp i den fysiska miljön  kunna genomföra kartografiska presentationer av geografiska data.

8 Gis som ämne - Betygskriterier Kriterier för betyget Godkänd Eleven redogör för modern kartografi och fjärranalys samt visar praktiskt hur man kartografiskt kan presentera geografiska data. Eleven använder modeller i lokala och regionala miljöstudier. Eleven arbetar med olika typer av geografisk information och presenterar principerna bakom geografiska informationssystem.

9 Gis som ämne - Betygskriterier Kriterier för betyget Väl godkänd Eleven bedömer egenskaper hos geografiska data och redogör för hur data lagras, bearbetas och analyseras i ett geografiskt informationssystem. Eleven analyserar flyg- och satellitbilder samt andra typer av geografisk information och tillämpar resultaten i miljö- och naturresursstudier. Eleven förklarar hur elektromagnetisk strålning kan samverka med materia och hur denna samverkan utnyttjas inom fjärranalystekniken.

10 Gis som ämne - Betygskriterier Kriterier för betyget Mycket väl godkänd Eleven arbetar självständigt med geografisk information, såväl manuellt som digitalt, och gör enklare konsekvensbedömningar av ingrepp i den fysiska miljön.

11 GIS i gymnasieskolan vad har vi gjort och hur gör vi?  Detta är det tredje året som kursen GIS körs för Te3  4 projektarbeten GIS, landskapsförändringar ur naturvårdsperspektiv och landskapsperspektiv samt en arkeologisk analys av förändrat bosättningsmönster beroende på strandförskjutningen  Info i biologi dubbelpass i biologi med en kort information om GIS 2 timmar  20 timmar i Miljövetenskap  Olika fortbildningar

12 Kursutformning En geografisk del med anknytning till själva kartan, ”kartkunskap” En del som berör informations- hanteringen, ”databaskunskap” En del som berör hanteringen av programvara En del som baseras på ett självständigt arbete där kunskaperna kan tillämpas

13 Lärobok  Wellving A Geografiska InformationsSystem. Natur och Kultur.

14 Exempel på upplägg  Översikt över GIS, vektor och rasterformat, tittskåpsgis på internet  Projektioner, Referenssystem. Introduktion till ArcView  Datafångst (vägkorsningar)  Databaser. Modellering av "trafikdatabas  Avsluta trafikdatabas. Övningar i ArcView intro  Genomgång rasterdata. Övningar rasterdata.

15 Exempel på upplägg  Övningar gisanalyser, kartöverlägg och buffertar  Mer om projektioner, mer om kartöverlägg och buffertar  Presentationer i GIS  Mer om klassificering och representationer i GIS  Presentation av andra GIS-studier

16 Exempel på upplägg  Georeferering av kartor  Fjärranalys, flygbilder och mätning  Projektarbete  Till detta kommer dessutom prov, studiebesök m.m.

17 Ett exempel - Alunverket

18 Landskapsanalys - Resultat

19 Tillämpad naturvårdsbiologi Biologisk mångfald idag t.ex. mätt i form av en arts förekomst Biologisk mångfald i morgon t.ex. mätt i form av en arts förekomst Biologisk mångfald förr t.ex. mätt i form av en arts förekomst NaturvårdsåtgärderReferens & utvärdering av landskapsförändringar Tillstånd

20 Hinder och fallgropar  Speciell GIS-kompetens nödvändig inte bara teoretiskt utan också praktiskt  Relativt höga krav på hårdvara (datorer och nätverk). Minneskrävande (RAM och hårddiskar) Tekniskt trassel är tyvärr vanligt och mycket enerverande.

21 Hinder och fallgropar  Själva informationshanteringen i GIS är för många elever ett bekymmer eftersom bakgrundsinformationen som är upphovsrättsligt skyddad ligger på intranätet samtidigt som egenproducerad information (databaser shapefiler m.m.) ligger på andra platser t.ex. egna konton eller hårddiskar.

22 Hinder och fallgropar  Tillgång till information (databaser) är ett bekymmer  Kombinerad kompetens svår att hitta  Relativt stor tidsåtgång  Höga krav på hårdvaran  Okunskap och konservatism

23 Viktiga förutsättningar  Kompetens viktig både i teori och praktiskt handhavande av program  Tekniskt stöd viktigt  Hårdvara, nätverk datorer  Tillgång till relevant bakgrundsinformation

24 Vinsterna och nyttan  Modernt sätt att analysera  Problematiserande och tillämpat arbetssätt  Förening av teori och praktik  Tvärvetenskapligt och helhetsbetonat  Möjlighet till helt nya perspektiv i tid och rum  Den tekniska delen ökar intresset för vissa elever  Både flickor och pojkar tilltalas av ämnet

25 Tips  anknyt i möjligaste mån lokalt  ge möjlighet till egna projekt men ”valla” idéerna hårt mot bakgrund av erfarenheter, ofta kräver specialformulerade analyser i GIS speciell information och ställer inte sällan höga krav på den tekniska (programvarumässiga) lösningen.

26 Tips  Etablera kontakt med de lokala myndigheterna  Utnyttja material som finns tillgängligt på nätet t.ex. - Skogstyrelsen (skogens källa) - Länsstyrelserna - Kommunens GIS-avdelning


Ladda ner ppt "Att utveckla GIS till ett ämne i skolan. Vem är det som pratar? Jörgen Stenlund gymnasielärare i biologi, naturkunskap, data och GIS vid Rudbecksskolan."

Liknande presentationer


Google-annonser