Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation www.msb.se #grundSoL Detta är en av fyra basmoduler i.

En presentation över ämnet: "Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation www.msb.se #grundSoL Detta är en av fyra basmoduler i."— Presentationens avskrift:

1 Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Modul 04: Kriskommunikation
#grundSoL Detta är en av fyra basmoduler i utbildningspaketet ”Gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar”. Modulen ligger på en grundläggande nivå. Denna powerpoint-presentation är ett utbildningsmaterial för att kunna genomföra den modulen (modul 04) Det finns också ett huvudmaterial i form av ett PM som är tänkt att vara ett detaljerat stöd för dig som genomförare – dels med vilka förberedelser som behöver göras inför genomförandet, dels med ett detaljerat upplägg.

2 Introduktion Introduktion till gemensamma grunder för samverkan och ledning vid samhällsstörningar Filmtips om bakgrunden till projektet, syfte och resultat. Medverkande är Olof Ekman, Per-Åke Nilsson, Jenny Knuthammar och Lena Mäenpää. Version

3 Utbildningsmaterial – 8 moduler à 3,5 tim
Funktioner/roller Informations-delning och lägesbild Rollen som inriktnings- och samordnings-kontakt Fördjupning Att stå värd för en inriktnings- och samordnings-funktion Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Bas Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Bilden ger en översikt av de 8 olika modulerna. Den röda ringen markerar just denna modul, en del av basen. Aktörer och deras roller och ansvar Aktörsgemen-samma former Kriskommunikation Version

4 Syfte Kriskommunikation Syftet med utbildningen är att utveckla dina kunskaper om och förståelse för: kriskommunikationens betydelse som en integrerad del i samverkan och ledning vid samhällsstörningar förståelse för betydelsen av samordnade och aktörsgemensamma budskap som verktyg i hanteringen av samhällsstörningar. Poängtera – detta behöver alla kunna som arbetar med hantering av samhällsstörningar, inte enbart kommunikatörer Version

5 Kunskapsmål Beskriva hur kriskommunikation kan påverka beslut om åtgärder och förtroendet för aktörers arbete vid samhällsstörningar. Beskriva vikten av samordnade budskap Redogöra för olika arbetssätt för att skapa och dokumentera en kommunikativ lägesbild. Beskriva vilka regelverk som finns för informationsdelning med allmänhet och media. Version

6 Grunder i kriskommunikation (20 min)
Program Grunder i kriskommunikation (20 min) Kriskommunikation som en integrerad del i beredskapsorganisationen (50 min) Kafferast (20 min) Samordnad kriskommunikation (90 min) Avslutning (kl xx) Detta är programmet för passet. Några pauser tar vi också under resans gång. Version

7 Kort presentationsrunda
Namn Organisation Arbetsuppgifter vid samhällsstörning Mycket kort presentation av föreläsare och deltagare utifrån nyckelorden (namn, organisation och arbetsuppgifter vid samhällsstörning). Version

8 Integrera kompetens i beredskapsorganisationen.
Kriskommunikation Integrera kompetens i beredskapsorganisationen. Hantera bilden av samhällsstörningen. Ta ansvar både för den egna och den samordnade kommunikationen. Samverkan börjar i vardagen. Styrkan sitter till stor del i förberedelserna. Väldigt mycket går att förbereda och planera för. Även om en samhällsstörning kan tyckas vara liten kan bilden av händelsen bli stor. Därför krävs ett strategiskt och väl planerat kriskommunikationsarbete, kanske också lång tid efter att krisen i sig är avslutad. För att främja en effektiv hantering bör kriskommunikation därför integreras i arbetet med inriktning och samordning samt finnas med redan i det stadium där man försöker förstå vad som händer eller har hänt. Här bidrar de kommunikativa delarna till en ökad helhetssyn och perspektivförståelse. Kriskommunikationskompetens bör därför vara en integrerad del av beredskapsorganisationen. Den bild en samhällsaktör har kan skilja sig från hur olika grupper ser på störningen, aktören och dess agerande. Detta kan leda till kraftfull kritik mot agerandet. Även om de inblandade aktörerna anser att samhällsstörningen är av mildare grad kan skeendet ändå uppfattas som en kris för de drabbade. Denna insikt skapar förutsättningar för en omsorgsfull och förtroendefull hantering. Kriskommunikation handlar alltså om att hantera bilden av en samhällsstörning, inte enbart att hantera samhällsstörningen i sig. Vad är en kris? Inom kommunikationen är det målgruppen som avgör. Det kan låta knepigt, men ta till exempel fallet med ”fågelinfluensan” Människors reaktioner, oro i sociala medier och medias panikrapportering ledde till att kommunikatörerna fick hantera en ”kris” som inte berörde Tib eller övriga krisledningsorganisationer. Det var enbart en kommunikationshändelse. Det är därför viktigt att även andra än kommunikatörerna är medvetna om att sådana ”kommunikationskriser” kan uppstå, och att ex tib:ar larmar kommunikatörer i tid. Varje aktör ansvarar för den egna kommunikationen till allmänhet och media och för samordnad kommunikation. De behöver hela tiden ta hänsyn till vilka kommunikationsbehov som finns eller uppstår och hur de sedan påverkar krishanteringen. Förutsättningar för detta är att aktörerna har bra metoder för samverkan, analys och beslutsfattande samt tekniska stödsystem som är robusta och kan kommunicera med varandra. Samverkan inom kriskommunikation bör förberedas i det dagliga arbetet genom deltagande i till exempel olika kommunikatörsnätverk. Länsstyrelsen (geografiskt områdesansvar) har ett uttalat ansvar att samordna informationen till allmänheten och media. Version

9 Grunder i kriskommunikation
Kommunikationen är viktig i hanteringen av samhällsstörningar. Samordnad kommunikation stärker de inblandade aktörernas trovärdighet. Öppen och korrekt kriskommunikation skapar förtroende Det ger också allmänheten möjlighet att bidra till hanteringen. Kommunikationen mellan aktörer, allmänhet och medier är viktig i hanteringen av samhällsstörningar. Samordnad kommunikation i rätt tid stärker de inblandade aktörernas trovärdighet, förebygger otydligheter och motverkar ryktesspridning. Öppen och korrekt kriskommunikation skapar förtroende för aktörerna och underlättar samarbete mellan aktörerna och med andra aktörer, t ex media och allmänhet Det ger också allmänheten möjlighet att bidra till hanteringen. Hur? Om de får information om hur de ska agera om de t ex Upptäcker döda fåglar (fågelinfluensan) Stolpar som lutar konstigt (risk för ras och skred) Övergivna väskor (terrrorhot). Tre exempel där det också är extra viktigt att kommunikationen är samordnad från myndigheterna så man ger samma råd, samma kontaktuppgifter t ex till medborgarna. Version

10 Samhällsstörningar och kriskommunikation
Det inträffar saker dagligen som hotar och skadar det som ska skyddas i samhället. I de gemensamma grunderna kallas det samhällsstörningar. Det kan vara allt från en mindre olycka, ett dammbrott, en skogsbrand eller ett dataintrång. Det kan till och med vara krigsfara eller krig. Det är ofta oväntat men det kan vara förväntat (ett oväder) eller till och med planerat (ett statsbesök, ett prinsessbröllop, en fotbollsmatch). Samhällsstörningar är alltså ett gemensamt uttryck för alla delar i hotskalan, det vill säga olyckor, kriser, krig och annat som har med samhällsskydd och beredskap att göra. Normalt klarar vi av samhällsstörningar i samhället med en eller ett par aktörer inblandade, men det kan ibland krävas många fler. Erfarenheter från större övningar och verkliga händelser visar att samhället – aktörer – ofta brister i att hantera händelser tillsammans. Att använda termen samhällsstörningar är ett sätt att öppna upp för att förstå en händelse ur flera perspektiv. Att använda termerna olycka, kris, krig riskerar att utgå mycket från lagstiftning och myndighetsuppdrag. Vi vill använda ordet samhällsstörningar för att det kan leda att fler känner sig berörda i att hantera en, eller flera samtidiga, händelser. Säger man att det inträffat en ”olycka” kanske det främst är polisen, räddningstjänsten och akutsjukvården som känner sig berörda. Men säger man samhällsstörningar, då tror vi att det blir lättare för fler att snabbt komma på tå och tänka ”Hur kan denna samhällsstörning beröra mig och vår verksamhet?”, ”Vilka fler i kommunen, eller länet kan bli berörda?” Kanske det är en olycka som kräver expertis eller agerande från en nationell myndighet? Då ska man hellre prata om samhällsstörningar än om en olycka. Kommunikation kan vara det enda sättet att lösa en samhällsstörning Kommunikationen kan påverka händelseutvecklingen och driva arbetet framåt. Medborgarna har höga förväntningar på att de ansvariga kommunicerar före, under och efter en samhällsstörning. Ansvariga myndigheter har också samma informationsskyldighet vid en samhällsstörning som i vardagen (enl förvaltningslagen) Version

11 Kriskommunikation startar redan vid den initiala bedömningen
Hur? Kriskommunikation ska vara en integrerad del av beredskapsorganisationen Kriskommunikation startar redan vid den initiala bedömningen Samverka kring kriskommunikationen Lyssna till målgruppernas behov Låt kriskommunikationen präglas av snabbhet, öppenhet och korrekthet Kriskommunikation ska vara en integrerad del av varje aktörs beredskapsorganisation Kriskommunikation startar redan vid den initiala bedömningen, när man försöker förstå vad som händer eller har hänt Samverka med andra inblandade aktörer kring kriskommunikation. Ändå från den första informationen om samhällsstörningen tills den är över. Lyssna till målgruppernas behov och anpassa kriskommunikationen därefter Låt kriskommunikationen präglas av snabbhet, öppenhet och korrekthet – den måste också vara begriplig! Undvik alltså fackuttryck eller andra begrepp som inte är allmänt kända Koppla kommunikation till övrig hantering i samhällsstörningen. Kommunicera vare sig ni väljer att vidta åtgärder eller inte. Till exempel kan ni vilja berätta att man inte behöver agera – att läget är lugnt. Det är lika viktigt att tala om att det är kris – som att det inte är kris. Vad innebär att kommunikationen ska vara korrekt – det säger sig väl själv? Det innebär i klartext - inga spekulationer om vad som kan ha hänt eller varför! Version

12 Bilden av samhällsstörningen
Media och allmänhet har egna bilder och källor Idag kan alla vara kriskommunikatörer Bilden av samhällsstörningen påverkar människors agerande Bilden av samhällsstörningen påverkar möjligheterna att hantera den Beskrivning – att sätta ord på händelsen Val av definitioner och begrepp Media och allmänhet har egna bilder och egna källor för att beskriva samhällsstörningen. Även om du som ansvarig aktör går ut med din bild av vad som hänt, så får människor information även från media, från grannar, vänner och andra aktörer. Media får sin information inte bara från er utan från intervjuer med inblandade och vittnen, andra aktörer, oberoende ”experter” m m … Idag kan alla vara kriskommunikatörer Bilden av samhällsstörningen påverkar människors agerande – t ex om man väljer att evakuera sitt hem eller inte, om man vill följa aktörernas uppmaning eller inte. Bilden av samhällsstörningen påverkar möjligheterna att hantera den. Bilden kan påverka förtroendet för aktörerna. Beskrivning – att sätta ord på händelsen. Hur väljer vi som aktörer att beskriva vad som hänt? Även om media använder ordet ”kris” t ex, kanske vi vill undvika det ordet? Samma händelse kan beskrivas som terrorattack, mordbrand, skadegörelse eller pojkstreck – var noga med hur ni väljer att beskriva händelsen. Val av definitioner och begrepp – samordna er med andra inblandade aktörer för att få ännu bättre genomslag. T ex ”Flyktingsituationen” istället för ”flyktingkrisen”. ”Utsatta eller hemlösa EU-medborgare” istället för ”tiggare” Version

13 Samordnade budskap från aktörerna Dialog med drabbade och närstående
Vad skapar förtroende? Samordnade budskap från aktörerna Dialog med drabbade och närstående Förståelse för människors situation och oro Möta behov av information God omvärldsbevakning Förtroende - eller brist på förtroende - för aktörerna påverkar människors agerande Samordnade budskap från aktörerna. Det visar på en enad front, gott samarbete och effektiv hantering Dialog med drabbade och närstående Förståelse för människors situation och oro Att möta människors behov av information – inte bara få ut sitt eget budskap utan svara på de frågor som ställs Men den god omvärldsbevakning får aktörerna en tydlig bild av bilden av samhällsstörningen samt bilden av hanteringen. Detta ger bättre möjligheter att hantera samhällsstörningen och nå önskad effekt Fundera på – Vad var det som brast i punkterna ovan när det gäller t ex Estonia, Göteborgsbranden eller tsunamin? Hur tror ni man skulle hanterat kommunikationen dessa händelser idag? Version

14 Initiera kriskommunikation snabbt för att minska informationsvakuum
Minimera Kriskommunikation är en form av strategisk kommunikation, den syftar till att skapa gemensam mening kring en händelse. Den sker mellan aktörer, allmänhet och medier och är en viktig del av hanteringen av samhällsstörningar. Kriskommunikation spelar en avgörande roll eftersom den kan påverka händelser såväl positivt som negativt. Bilden här visar på en tidslinje hur det från en händelse direkt uppstår ett informationsvakuum. Ambitionen bör vara att börja med kriskommunikation redan vid den initiala bedömningen, för att detta informationsvakuum ska bli så litet som möjligt. När man kommunicerar tidigt konkurrerar man med färre motbilder. Då kan man ägna tid åt att beskriva situationen istället för att hantera rykten. Några rekommendationer är att kriskommunikationskompetens vara en integrerad del av beredskapsorganisationen samverka kring kriskommunikation under hela hanteringen lyssna till målgruppernas behov och anpassa kommunikationen därefter låta kommunikationen präglas av snabbhet, öppenhet och korrekthet. Människor; vittnen, drabbade, kan ha viktig information att lämna om händelsen. Betrakta inte dem som offer eller enbart kravställare. Det krävs verktyg och rutiner för att ta in information som kommer utifrån i hanteringen. Version

15 Gruppdiskussion När kan kommunikationen ha betydelse för hanteringen av samhällsstörningen? Ge exempel Redovisning, dialog. Deltagarnas egna erfarenheter Version

16 Kommunikationens betydelse
Vid evakuering eller utrymning vid bombhot För att gå inomhus och stänga dörrar och fönster Hälsoråd vid smitta eller pandemi Vaksamhet och benägenhet att larma vid terrorhot (och till vem man larmar) Vid social oro Människors agerande påverkar samhällsstörningen och hanteringen Lite fler exempel, efter dialogen. Vid evakuering eller utrymning vid bombhot – för att få människor att följa råd och uppmaningar måste aktörerna kommunicera och övertyga För att gå inomhus och stänga dörrar och fönster Hälsoråd vid smitta eller pandemi, t ex inte uppsöka sjukhus utan ringa först, vaccinera, tvätta händerna. Vaksamhet och benägenhet att larma vid terrorhot - och till vem man larmar. Vid social oro – människors förtroende för aktörer i lokalsamhället och deras förmåga till dialog kan vara avgörande. Till exempel anser myndigheterna enligt en rapport att de sociala medierna erbjöd en möjlighet att vända opinionsläget under Husbykravallerna (social oro i förort till Stockholm våren 2013). Version

17 Samordnad kriskommunikation
Samordnade budskap Kommunikativ lägesbild Samordnad kommunikation med drabbade och närstående Regelverk Budskap, lägesbild och kommunikation med drabbade är centrala begrepp inom kriskommunikation. Idag talar vi om dem i de sammanhang där vi arbetar aktörsgemensamt. När vi samordnar kommunikationsarbetet med andra inblandade aktörer blir det mer effektivt och budskapen blir slagkraftigare. Vi ska gå igenom en del exempel på hur man kan göra: Samordnade budskap Kommunikativ lägesbild - kriskommunikation i den samlade lägesbilden Samordnad kommunikation med drabbade och närstående Regelverk för informationsdelning med media och allmänhet Version

18 Vad innebär samordnad kriskommunikation?
Aktörerna går ut gemensamt med trovärdig och verifierad information. De ansvariga aktörerna har god kunskap om läget och varandras kommunikationsarbete. Budskapen är avstämda och samordnade. Kommunikationsfrågor kan lösas ut av aktörerna i samverkan. Skapa en klarhet kring frågor som t ex ”vem säger vad?”, ”vem hänvisar vi till om vi får frågor utanför vårt ansvar?”. Informera andra aktörer om ni planerar t ex presskonferenser eller när ni planerar att släppa särskilt efterfrågad information. Man kan också använda resurserna mer effektivt genom att till exempel göra översättningar eller utskick av material gemensamt. Samordning avlastar aktörernas informationsfunktioner, exempel på nationell nivå: de vanligaste frågorna och svaren samordnas och kan enkelt uppdateras och spridas av aktörerna (t ex genom Krisinformation.se) Krisinformation.se är en webbplats som förmedlar information från myndigheter och andra ansvariga till allmänheten före, under och efter en stor händelse eller kris. Krisinformation.se drivs av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Innehållet är framtaget genom myndighetsgemensamma arbetsgrupper inom olika områden. All information som finns på sajten är bekräftad information från myndigheter och övriga ansvariga. I Krisinformation.se finns ett verktyg för aktörer som heter ”Mina sidor”, där gemensamma frågor och svar tas fram gemensamt. Version

19 Exempel från Västra Götaland
Bara ett exempel av flera. Många fler länsstyrelser arbetar på liknande sätt. Version

20 Samordnade budskap - exempel
”De människor som kommer till Sverige och vill söka asyl behöver komma in i asylprocessen så tidigt som möjligt.” ”Myndigheterna samverkar för att kunna hjälpa människor på flykt med boendeplatser och annat stöd så snart som möjligt.” ”Det är viktigt att ensamkommande barn kommer i kontakt med Migrationsverket så fort de kommer till Sverige.” Exempel från flyktingsituationen Källa; Länsstyrelsen i Skåne Version

21 Samordnade budskap - fler exempel
Störningar i infrastrukturen 2016: "Det finns inget mönster mellan händelserna utan vi ser dem som separata”. Ebola i Västafrika 2014: ”Ebola är först och främst en humanitär katastrof i Västafrika, inte i Sverige. Smittorisken i Sverige är låg” Om störningar i infrastrukturen maj 2016 (flygstörningar, mastbrott). MSB blev budbärare men budskapet var avstämt med de andra aktörerna. Om Ebola okt 2014 Version

22 Kriskommunikation i aktörsgemensamma former
Aktörsgemensamt arbete kring kriskommunikation Analysera behov av kommunikationssamverkan och gemensamma kommunikationsinsatser Skapa en samlad kommunikativ lägesbild. Samordna aktörernas kommunikatörer i ett nätverk. Kommunikatörer stödjer varandra i kommunikationsarbetet. Ett aktörsgemensamt arbete kring kriskommunikation är nödvändigt för att åstadkomma samordnade budskap till allmänhet och media. Arbetet handlar också om att analysera behov av kommunikationssamverkan och gemensamma kommunikationsinsatser samt att skapa en samlad kommunikativ lägesbild. Det kan också handla om att samordna de olika aktörernas kommunikatörer i ett kommunikationsnätverk. Kommunikatörer stödjer varandra i kommunikationsarbetet. Kommunikatörer måste vara inplanerade i krisledningsorganisationen och ingå i ISF/ISF stöd. Till stöd för arbetet behövs en samlad lägesbild med inriktning mot kommunikation – en kommunikativ lägesbild. Version

23 Kommunikativ lägesbild
Vi har sett följande informationsbehov hos allmänheten… , t ex vi ser följande frågor.. i omfattningen… Följande frågor kan vi inte svara på… (utanför ansvarsområde/ saknar information). Vem/vilka aktörer behöver vi samverka med för att besvara frågorna? Vår organisation kommer att kommunicera: - huvudbudskapet är… - vid tidpunkten… - till målgruppen… - genom medierna… Tips på information att ta med sig till en samverkanskonferens för att ge en kommunikativ lägesbild. Utgå från din egen organisations ansvar och besvara frågorna. Version

24 Behov av samordning Vår organisation behöver veta vilka andra aktörer som kommer att kommunicera i händelsen Vi ser ett vidare behov av samordning med… Vi har tillräckliga kommunikations- resurser att hantera händelsen (akut, vid eskalering eller utdraget förlopp?) Vi har behov av följande resurser… Tips på information att ta med sig till en samverkanskonferens för att skapa en överblick av samordningsbehoven kring kommunikation. Version

25 Vad bör en samlad kommunikativ lägesbild innehålla?
Gruppdiskussion Vad bör en samlad kommunikativ lägesbild innehålla? Vad bör en samlad lägesbild ur kriskommunikations-perspektiv innehålla? Version

26 Samlad kommunikativ lägesbild
Vilka informationsbehov kommer samhällsstörningen att leda till hos allmänhet, media och andra målgrupper? Hur ser bilden av samhällsstörningen ut? Vilken information och råd finns hos de olika aktörerna? Fungerar den kommunikation som finns idag eller behövs andra åtgärder? Omvärldsbevakning grund för lägesbilden. Informationsbehovet märks omgående i människors och medias frågor. Fungerar vår kommunikation eller inte? T ex, agerar folk som vi önskar eller gör de andra saker, utrymmer istället för att stanna inne. Bege sig till fel eller farliga platser, vägrar lämna sina hus när utrymning är beordrad etc. Vad behöver vi göra för att rätta till det? Version

27 Kommunikation med drabbade och närstående
Utgå från vad just de drabbade och närstående behöver samt hur de uppfattar situationen Samverka effektivt kring deras frågor och era svar Strukturera och samordna sin information och kommunikation Drabbade och närstående, samt de som är oroliga på andra sätt, till exempel tror att de har en anhörig som är drabbad (vanligt i inledningsskedet). Deras agerande och kommunikationen med dem kan ofta bli en fråga för aktörers hantering. Ofta också kring kommunikationen; vem säger vad, vem har svaren och budskapen till de drabbade? De direkt drabbade och närstående är en särskilt prioriterad målgrupp. För att undvika att utsatta och omskakade människor far ännu mer illa behöver alla aktörer som kan tänkas komma i kontakt med drabbade och närstående: ha ett medvetet förhållningssätt, som utgår från vad just de drabbade och närstående behöver samt hur de uppfattar situationen samverka effektivt, för att de drabbade och närstående ska behöva ta så få myndighetskontakter som möjligt strukturera och samordna sin information och kommunikation, så att budskapen är samstämmiga och täcker hela informationsbehovet. Vilken koppling finns i vår kommun mellan kommunikatörer och POSOM? Version

28 Regelverk kring information till media och allmänhet
Tryckfrihetsförordningen om bl a offentlighetsprincipen källskydd meddelarfrihet Efterforskningsförbud Yttrandefrihetsgrundlagen (1991:1469) Förvaltningslagen (1986:223), 4-6 § Offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) Spelregler för press, radio och TV Förvaltningslagen 4 § om myndigheternas serviceskyldighet: Varje myndighet skall lämna upplysningar, vägledning, råd och annan sådan hjälp till enskilda i frågor som rör myndighetens verksamhetsområde… Observera apropå samordning: ”Om någon enskild av misstag vänder sig till fel myndighet, bör myndigheten hjälpa honom till rätta”. Offentlighetsprincipen är grunden, sekretessen är undantaget. Meddelarfriheten – alla medarbetare har rätt att meddela sig med media – de får inte förses med munkavle, inte heller instrueras att ”alla frågor från media ska gå via infochef” eller liknande formuleringar. De har också rätt att vara anonyma – rätten till källskydd Efterforskningsförbud – chefer t ex får inte försöka kontrollera vem som lämnat uppgifter till media. Pressens etiska regler – både om regler för vad som får publiceras och hur journalister ska bete sig, t ex vid intervjuer. Pressens Opinionsnämnd och Pressombudsmannnen är kontrollorgan. Dessa är frivilliga branschregler, inte lagar. Finns bl a på journalistförbundets hemsida Version

29 Vår samverkan Beskriv här hur kriskommunikationssamverkan är organiserat i er region el motsv. T ex namn på personer, gällande policies och rutiner och vilka upparbetade nätverk som finns.

30 Tre viktigaste budskapen
Förtroende - eller brist på förtroende – för aktörerna påverkar människors agerande Människors agerande påverkar samhällsstörningen och hanteringen Kriskommunikation ska vara integrerad i beredskapsorganisationen Understryk de tre viktigaste budskapen från modulen Försök i diskussionen att återkoppla till målen från inledningen. Version

31 Beskriva vikten av samordnade budskap
Kunskapsmål Beskriva hur kriskommunikation kan påverka beslut om åtgärder och förtroendet för aktörers arbete vid samhällsstörningar. Beskriva vikten av samordnade budskap Redogöra för olika arbetssätt för att skapa och dokumentera en kommunikativ lägesbild. Beskriva vilka regelverk som finns för informationsdelning med allmänhet och media. Version

32 Fundera enskilt (5 min) utifrån;
Reflektion Fundera enskilt (5 min) utifrån; Vad tar jag med mig och hur kommer jag att informera i min organisation? Låt deltagarna därefter diskutera i mindre grupper (4-5 personer i ca 15 min) vad man kommit fram till. Version

33 MSB:s faktablad ”Vad innebär samordnad kommunikation med allmänheten?
Avslutning Hur går vi vidare? Lästips Nätverk för kriskommunikation – Om myndigheters informationssamordning vid kriser (MSB549) Stöd och information till drabbade och närstående – vid en katastrof utomlands (MSB831) MSB:s faktablad ”Vad innebär samordnad kommunikation med allmänheten? Hur går vi vidare? Internt arbete t ex. Lästips. Version

34 Avslutning Funktioner/roller Fördjupning Bas
Informations-delning och lägesbild Rollen som inriktnings- och samordnings-kontakt Fördjupning Att stå värd för en inriktnings- och samordnings-funktion Stöd till inriktnings- och samordnings-funktion Bas Den svenska modellen för att hantera samhällsstörningar samt regelverk Bilden visar alla modulerna i utbildningspaketet. Om det finns en planering för när i tid övriga moduler är tänkta att genomföras, kan genomföraren med fördel kommunicera detta till deltagarna Aktörer och deras roller och ansvar Aktörsgemen-samma former Kriskommunikation Version

35 MSB:s stöd till implementering
Informations- och utbildningsmaterial Temadagar Webbsända seminarier Handledning Kortfilmer Presentationer Allt material finns på: msb.se/samverkanledning Funktionsbrevlåda: Varje aktör ansvarar för att implementera de gemensamma grunderna i sin egen organisation och MSB erbjuder flera olika typer av stöd till detta arbete. Stödet består till exempel i att erbjuda utbildningar och informations- och utbildningsmaterial. Informations- och utbildningsmaterial finns att beställa och ladda ned gratis från MSB:s hemsida Temadagar, anmälan via Webbsända seminarier Handledning med övningar och diskussionsfrågor Kortfilmer i alla teoretiska utgångspunkter Presentationer, bildspel i olika längder Version

36