Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Krisberedskap i Sverige och Töreboda Företagarfrukost Töreboda 27 januari 2016.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Krisberedskap i Sverige och Töreboda Företagarfrukost Töreboda 27 januari 2016."— Presentationens avskrift:

1 Krisberedskap i Sverige och Töreboda Företagarfrukost Töreboda 27 januari 2016

2

3 Krisberedskapssystemet

4 Krisers kännetecken Betydande värden står på spel Oväntad, avviker från det normala Omständigheterna präglas av betydande osäkerhet Kräver samverkan Begränsad tid står till förfogande

5 Utmaningar i krishantering Inse problemets art Beslutsfattande Kommunicera krisens art Avveckling av krishanteringen

6 Den svenska modellen Lokal nivå Regional nivå Nationell nivå

7 Tre grundläggande principer Ansvarsprincipen Närhetsprincipen Likhetsprincipen

8 Ansvar på olika nivåer Kommun Länsstyrel se Regering

9 Krisberedskapen i Töreboda Krisledningsnämnd KriskommunikationKrisledningsstabPOSOM Ordinarie verksamheter Krisledningsgrupp

10 Olika störningar hanteras på olika sätt

11 Fungerar systemet???

12 Identifierade brister i hanteringen av samhällsstörningar Bristande kunskap om andra aktörers roller, behov och resurser Sociala nätverk är en framgångsfaktor – men saknas mellan de som inte arbetar tillsammans i vardagen Samlad uppfattning om läget saknas ofta Aktörer tenderar att vara passiva snarare än proaktiva Samarbetet mellan privata och offentliga aktörer är svagt

13 Skogsbrandsutredningens slutsats vg lokala krishanteringsråd En av de mest effektiva åtgärder som kan vidtas för att förbättra krishanteringsförmågan är att långsiktigt och sammanhållet bygga upp och förvalta nätverk för samordning av krisberedskapen. I dessa råd bör ingå representanter för kommuner, landsting, myndigheter, företag och organisationer. Huvuduppgiften för råden bör vara att stödja länsstyrelserna och att säkerställa att nödvändig samordning sker kontinuerligt samt under och efter en kris. Genom råden skapas förutsättningar för en gemensam bedömning av läget vid kriser och av behovet av åtgärder. Verksamheten i råden bör även ligga till grund för en utveckling av gemensamma rutiner för rapportering och sammanhållen information samt samordnad utbildnings- och övningsverksamhet. Råden bör även fungera som arena för dialog med frivilliga organisationer och andra aktörer som kan förstärka samhällets resurser avseende krisberedskap. Trossamfundens roll bör därvid beaktas. En likartad arbetsmetodik för råden i de olika länen underlättar länsstyrelsernas möjligheter att vid behov bistå varandra.

14 10 vanliga misstag vid krishantering 1.Larmet går för sent Rädsla/osäkerhet att larma Osäkerhet pga för lite information För litet mandat Ovan/oövad organisation 2.Bristande krisinsikt ”Kris” deklareras för sent Besvärliga beslut skjuts upp för länge Personalen inte tillräckligt förberedd 3.Brist på arbetsro under krisen Krav på resultat för snabbt Ständiga krav på information/uppdateringar Otåliga chefer/organisation 4.Överflöd av information Problem att ta in, sålla, värdera analysera, sammanfatta och nyttja tillgänglig information För små tilldelade resurser 5.Informationshanteringen underskattas Företagsledningens syn på information som en strategisk resurs och tillgång För lite förberedelser gjorda Presskontakter inte välsmorda Intern information underskattas Styrelse, motparter och andra behöver adekvat detaljerad information löpande 14

15 10 vanliga misstag vid krishantering 6.Ledningen agerar på fel nivå Operativt istället för taktiskt strategiskt Delegation felaktig ”Fel” kompetenser i krisledningsrummet (för lite övad administrativ personal) 7.Dålig uthållighet Loggning sköts inte ordentligt Inget ”avbyte” för nyckelpersoner Krisledningsrum undermåliga (lokaler kommunikation, mat och dryck) Förberedelser för efterarbete glöms Efterarbetets omfattning underskattas och underdimensioneras 8.Bristande omvärldskunskap Dålig kunskap om beredskap hos motparter, underleverantörer etc. Dålig kunskap om stöd från omgivande samhälle (räddningstjänst, ansvariga myndigheter etc.) 9.Behov av att vara duktig Risk för att någon uttalar sig om utgången för tidigt Kan ge bad-will och förlorat förtroende 10. Risk för ”syndabockar” Om individen inte lyckas med förväntade resultat finns risken att denne utses till syndabock istället. Hämmar aktiviteten hos individer och organisationen 15

16 Hur kan vi tillsammans bidra till en bättre krisberedskap?

17 Kontaktuppgifter Säkerhetssamordnare i kommunen: Johan Walfridson – / Per Ahlström – /


Ladda ner ppt "Krisberedskap i Sverige och Töreboda Företagarfrukost Töreboda 27 januari 2016."

Liknande presentationer


Google-annonser