Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Hur bedöma risken för våld med utgångspunkt från bedömningsinstrumentet SARA:SV 13 oktober 2015 Ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, SUD och Länsstyrelsen.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Hur bedöma risken för våld med utgångspunkt från bedömningsinstrumentet SARA:SV 13 oktober 2015 Ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, SUD och Länsstyrelsen."— Presentationens avskrift:

1 Hur bedöma risken för våld med utgångspunkt från bedömningsinstrumentet SARA:SV 13 oktober 2015 Ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, SUD och Länsstyrelsen Dalarna

2 DAGSCHEMA förmiddag Fika Inledning och presentation av dagen Introduktionsföreläsning, Helen Olsson. Forskningsläget samt begrepp som är förenade med riskbedömningar. Även om implementeringsarbete och vikten av detta Om kontaktförbud; Karin Engström-Tirius, Polisen Dalarna PAUS 10 min Introduktion av riskbedömningsinstrument SARA:SV, Caroline Sandström, Polisen Dalarna

3 DAGSCHEMA eftermiddag Lunch sker på egen hand fortsättning SARA:SV introduktion samt genomgång av praktisk övning – Grupparbete samt eftermiddagsfika under tiden (cirka 14.30) – Genomgång av fallet. Reflektion kring dagen – upplevelser av att arbeta med instrumentet. Erfarenhetsutbyte. Slut senast kl 16.00

4 Helén Olsson PhD i Hälsovetenskap Socionom Verksamhetsutvecklare SUD Kursansvar och undervisning på socionomprogrammet Forskning inom området Hälsa och Välfärd

5 Kort introduktion gällande; Standardiserade bedömningsmetoder Risk- och riskbedömning Riskbedömning ur ett historiskt perspektiv Kunskapsläget Vikten av genomtänkta implementeringsplaner

6 Varför riskbedöma våld i nära relationer? 17 kvinnor dödas årligen av närstående FK handlägger årligen ca fall där kvinnor utsatts för våld Mellan och barn växer upp i familjer där våld förekommer Samhällskostnader, årligen totalt; 3 miljarder Försäkringskassan (2015) hemsida (BRÅ) Frenzel, A. (2014:8). Brott i nära relationer: en nationell kartläggning. Nationellt Centrum för Kvinnofrid (2015) hemsida Socialstyrelsen (2011). Våld. Handbok om socialtjänstens ansvar

7 Många benämningar – med lika innebörd? Checklistestödda bedömningsinstrument Manualbaserade bedömningsmetoder Standardiserade bedömningsinstrument Strukturerade bedömningsmetoder

8 Standardiserade riskbedömningsinstrument Ofta checklistor eller formulär med fastställda frågor (självskattning, intervjuer, observationer eller sammanställning av tidigare journaldokumentation) Synliggör risk- och/eller skyddsfaktorer Kartlägger behov, möjliggör för riskanalyser och riskhantering SBU (2005). Riskbedömningar inom psykiatrin – Kan våld i samhället förutsägas? Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsmetoder

9 Socialt arbete tvekar… När prognoser av komplexa förlopp behöver göras; ska vi använda oss av erfarenhetsmässiga bedömningar eller instrumenterade bedömningar? Eller båda??

10 Nya arbetssätt och en evidensbaserad social praktik Ett sätt att professionalisera socialt arbete Ett sätt att skaffa mer enhetliga bedömningar Ett sätt att underlätta för systematiska uppföljningar och forskning Ett sätt att avlasta den enskilde handläggaren i ett mycket svårt och komplext beslutsfattande

11 Vad är en risk? Att bedöma risk är att bedöma sannolikheten för att något mindre bra ska hända… Riskbedömning är en färskvara – både förövarens och den utsattes mående påverkar hur situationen utfaller…

12 Vid bedömning av risk för våld ”Riskanalyser ska vara så lite påverkade som möjligt av bedömarnas egna värderingar och de ska vara samstämmiga, dvs. bygga på samma information och leda till samma slutsats. Oavsett vem bedömaren är och var bedömningen sker ska slutresultatet vara detsamma”. FOU Rapport 2012:2. Riskanalys i polisverksamhet, s.49

13 En tillbakablick…

14 Bakgrund riskbedömningsinstrument Tre historiska modeller: Den ostrukturerade kliniska riskbedömningen Den aktuariska riskbedömningen Den strukturerade professionella riskbedömningen SBU (2005). Riskbedömningar inom psykiatrin. Kan risk för våld i samhället förutsägas? En systematisk litteraturöversikt (nr 175). Stockholm

15 Att förutse eller att förebygga en risk ? Prediktion – att förutsäga Innebär att räkna på en risk, ett försök att förutsäga framtiden. En strävan efter att rätt förutspå en risk. En tanke att begränsa handlingsutrymmet för de som förefaller ha en risk… Prevention – att förebygga Innebär att försöka förebygga och förhindra en mindre bra händelse. Det medför ett förhållningssätt som har fokus på att hantera hur uppkomna identifierade risker skall förebyggas och behandlas…

16 Kunskapsläget

17 Vancouverforskarna Christopher D Webster Kevin Douglas Derek Eaves Stephen D Hart Tonia Nicholls Randall P Kropp Jennifer Storey SIMON FRAZER UNIVERSITY (British Columbia Institute on Family Violence)

18 Olika riskbedömningsinstrument Historical, Clinical and Risk-20 (HCR-20) Psychopathy Checklist (PCL-R eller PCL:SV) Sexual Violence Risk-20 (SVR-20) Spousal Assault Risk Assessment (SARA) Violence Risk Appraisal Guide (VRAG) Static-99 (Sexualiserat våld) LSI-R (Level of Service Inventory-Revised) Rättsmedicinalverkets (2015) hemsida SAM (stalking) Patriark (hedersrelaterat våld- och förtryck) SARA:SV (risk för upprepat partnervåld) Instrument som är utvecklade med utgångspunkt från HCR-20 (Forskningsenheten, Rättspsykiatriska regionenheten Sundsvall, Henrik Belfrage) FREDA (Självskattningsinstrument/partnervåld) Socialstyrelsen (2014). Manual för FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.

19 Hur stor är sannolikheten att korrekt förutspå en risk? Singla krona eller klave? Eller kasta tärning? SBU (2005): Riskbedömningar kan bättre än slumpen, förutsäga en människas benägenhet att begå våld

20 Implementera – definition (Guldbrandsson, 2007, s. 6) att införa och arbeta med nya idéer (Janlert, 2000) att börja använda en metod i praktiken (Gotham, 2004) att upprätta nya planer, idéer, modeller, normer eller policys (Wikipedia)

21 Implementera att arbeta med planlagda aktiviteter (Guldbrandsson, 2007, s. 9) ”aktiva och planerade ansträngningar för att en ny metod ska användas som ordinarie metod i en verksamhet” (Greenhalgh, m.fl., 2005).

22 Kunskap om implementering… Med kunskap om implementering genomförs i genomsnitt 80 % av det planerade förändringsarbetet efter tre år… … utan sådan kunskap genomförs 14 % av förändringsarbetet efter i genomsnitt 17 år… Fixsen, m.fl. (2001)

23 Att arbeta med förändring= att befinna sig i processer Från ax till limpa…

24 Vad kan implementeras? EXEMPEL: Rutiner för att ta emot nyanställda Rutiner för kvinnofridsarbete Införandet av nya metoder Förbättra brukarmöten och tillgänglighet Förbättra trivsel och skapa friskvårdsgrupp

25 Fem missuppfattningar… 1.En bra metod implementerar sig själv 2.En bra informationssatsning leder till förändring 3.En bra utbildningssatsning leder till användning 4.Förändringsprocesserna kan ske snabbt 5.Det räcker att man tror på det man ska förändra

26 Att implementera evidensbaserade metoder Till exempel att börja använda standardiserade bedömningsinstrument…

27 Att tänka på vid implementering av nya metoder Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsinstrument Vem/vilka ansvarar för implementeringen av en viss bedömningsmetod i verksamheten? Vilka resurser behövs för att lyckas med implementeringen? (personal, utbildning, avsättande av tid för träning och övning) Behövs några arbetsrutiner ändras?

28 Att tänka på vid implementering av nya metoder Socialstyrelsen (2012). Om standardiserade bedömningsinstrument Var noga med att definiera målgruppen som bedömningsmetoden avser samt vid vilka situationer som metoden skall användas Försök bedöma den vetenskapliga kvalitén

29 Referenslitteratur Belfrage H (2005). PATRIARK. Bedömning av risk för patriarkalt våld med hedern som motiv. Användarmanual. Version 5. Sundsvall: Rättspsykiatriska regionkliniken. Guldbrandsson, K (2007). Från nyhet till vardagsnytta – om implementeringens mödosamma konst. Statens Folkhälsoinstitut (2007:20) Landstinget Västernorrland (2008). Bedömning av risk för upprepat partnervåld (SARA:SV). Version 2. Användarmanual.

30 Referenslitteratur Nilsen, P (2014). Implementering av evidensbaserad praktik. Malmö. Gleerups utbildning AB Socialstyrelsen (2012). Om implementering. Art nr Socialstyrelsen. (2014). Manual för FREDA – standardiserade bedömningsmetoder för socialtjänstens arbete mot våld i nära relationer.

31 Tack för Er Uppmärksamhet


Ladda ner ppt "Hur bedöma risken för våld med utgångspunkt från bedömningsinstrumentet SARA:SV 13 oktober 2015 Ett samarbete mellan Högskolan Dalarna, SUD och Länsstyrelsen."

Liknande presentationer


Google-annonser