Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Gene editing CRISPR – Cas 9 Comments from an ethical perspective Göran Hermerén Medicinsk etik, BMC, Lunds Universitet, Lund Statens medicinsk-etiska råd,

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Gene editing CRISPR – Cas 9 Comments from an ethical perspective Göran Hermerén Medicinsk etik, BMC, Lunds Universitet, Lund Statens medicinsk-etiska råd,"— Presentationens avskrift:

1 Gene editing CRISPR – Cas 9 Comments from an ethical perspective Göran Hermerén Medicinsk etik, BMC, Lunds Universitet, Lund Statens medicinsk-etiska råd, Stockholm Working Group for Science and Ethics, Federation of European Academies, Berlin

2 En grundläggande skillnad En grundläggande distinktion när det gäller förändring av människans DNA (arvsmassa) är mellan sådana ingrepp som går i arv till kommande generationer och sådana som inte gör det. I det senare fallet gör man förändringar i DNA i ett antal kroppsceller för att bota eller lindra någon sjukdom. Ingrepp i arvsmassan som går i arv är förbjuden i många länder, däribland Sverige. Men det har diskuterats då och då om inte förbudet borde luckras upp, senast i samband med s.k. mitokontriella sjukdomar. Detta har skett i UK.

3 En annan viktig distinktion Forskning, systematiskt sökande efter ny kunskap Klinisk tillämpning av resultat av forskning för olika syften Det förra är svårt och i regel kontraproduktivt att reglera, inte det senare Men: är det någon poäng att forska i medicin om man inte tänker tillämpa resultaten? Hur skall man ställa sig om det finns goda skäl att tro att forskningen leder till tillämpningar som är farliga, om risken för missbruk är stor?

4 Hinxton gruppen: pragmatisk approach ”While this technology has tremendous value to basic research and enormous potential for somatic clinical uses, it is not sufficiently developed to consider human genome editing for clinical reproductive purposes at this time” ”We recommend that a detailed but flexible roadmap is produced to guide the development of standards for safety and efficacy.” ”Policymakers should refrain from constraining scientific inquiry unless there is substantial justification for doing so that reaches beyond disagreements based soley on divergent moral convictions”

5 CRISPR- Cas9 CRISPR- Cas9 (”clustered regularly interspaced short palindromic repeats”). Detta är en metod att, som det sägs, ”redigera”, (”edit”) det mänskliga genomet med hjälv av bakteria-baserad teknik som använder RNA molekyler vilka känner igen specifika mänskliga DNA sekvenser. Med hjälp av dessa biologiska saxar kan man klippa och klistra i det mänskliga genomet och därmed i princip förhindra ärftliga sjukdomar

6 Argument för De viktigaste argumenten för denna teknik är att den är kraftfull och enkel med fördelar jämfört med andra tekniker att korrigera DNA. Den gör det möjligt att nu genomföra experiment som förut var svåra eller omöjliga att genomföra. Några sådana beskrivs i en artikel i Sciencexpress av David Baltimore och medförfattare (ref till sist) Hinxtongruppen har i ett uttalande 2015 närmare utvecklat det vetenskapliga värdet av denna teknik

7 Argument mot Men argumenten mot att ge grönt ljus för att denna teknik skall användas för att reparera mänskligt DNA är många, som framgår av en artikel i Nature (ref till sist) nyligen Kunskapsluckor Alternativ finns – åtminstone ibland Negativa effekter på annan forskning Sluttande planet Global rättvisa

8 Kunskapsluckor Ett argument har med kunskapsluckor och säkerhet att göra när det gäller kliniska tillämpningar. Det är i dagens läge omöjligt att förutse vilka effekterna av en genmodifikation av ett befruktat ägg blir förrän efter det att barnet är fött. Det handlar om experiment med mänskliga liv som i andra sammanhang vore oacceptabla. Vi vet inte idag tillräckligt om mänsklig genetik, om sambandet mellan DNA uttryck och miljö (epigenetik) och mellan olika genförändringar hos samma patient.

9 Alternativ finns – åtminstone ibland Genetiska sjukdomar i en familj kan undvikas på annat sätt, idag framför allt genom PGD, dvs preimplantatorisk genetisk diagnostik, dvs att man i samband med provrörsbefruktning analyserar de befruktade äggen och inte inför ägg som är bärare av sjukdomen i livmodern.

10 Effekter på annan forskning Försök att införa förändringar som går i arv skulle kunna ge upphov till svåra etiska betänkligheter – särskilt hos dem som har tidigare generationers rasförädlingsprogram (bl a i Nazi-Tyskand) i minnet. Dessa betänkligheter skulle kunna hota också liknande forskning på kroppsceller, bl a på s k T-celler, en typ vita blodceller. Syftet är att reparera eller eliminera mutationer (genförändringar) som orsakar sjukdom. Forskarna gör då ändringar i kroppscellers DNA som inte går i arv i syfte att bota svåra ärftliga sjukdomar som blödarsjuka, sickle cell anemi och några former av cancer.

11 Sluttande planet Man börjar med att införa denna teknik för att försöka bota mycket svåra ärftliga sjukdomar. Sedan tar man ett steg till, använder tekniken för att bota andra svåra sjukdomar, och … Sedan på mindre svåra sjukdomar till sist används den också för icke terapeutiska syften, där det inte är fråga om sjukdom exempelvis för att förbättra människors minneskapacitet, fysiska prestationsförmåga och liknande. Två förutsättningar: planet är sluttande, och slutstadiet är etiskt oacceptabelt

12 Global rättvisa Ett argument som inte diskuterats särskilt intensivt i det här fallet men aktualiseras av många nya biomedicinska teknologier gäller Risken för att klyftorna ökar mellan dem som kan utnyttja tekniken till sin fördel och de som inte kan det. För vem utvecklas teknologierna? Behandlingarna? Vem gynnas? Vem kommer att få tillgång till dem? Kriterier för prioritering av tillämpningar?

13 Moratorium föreslaget Forskarna bör frivilligt avstå från att forska på och utveckla denna teknik för tillämpning på mänskliga könsceller. Tanken är att man under denna tid skall samla grupper av människor som från olika utgångspunkter kan belysa dessa svåra frågor: genetiker, etiker, regulatorer, läkare, bioteknologiföretagare, patienter, anhöriga och allmänhet… De skall precisera under vilka villkor, om några, ansvarsfull forskning, utveckling och tillämpning av denna teknik skall få förekomma.

14 Förutsättningar Det räcker inte att bara träffas och diskutera medan forskarna avstår från att utveckla terapeutiska tillämpningar på människor. För att ett moratorium skall vara meningsfullt förutsätts att ett klart syfte eller ett mål anges. Kriterierna för ansvarsfull forskning, utveckling och tillämpning av denna teknik måste preciseras. När detta mål uppnåtts, kan moratoriet upphöra.

15 Varför viktig fråga? Debatten handlar inte bara om framtida genetisk spetsforskning. Den har konsekvenser också för sjukvården genom att den skapar nya behandlingsmöjligheter inom genterapi. Det framstår därför som en viktig fråga inte bara för Vetenskapsrådets etikgrupp utan också för Statens Medicinsk-Etiska Råd, som i år firar trettioårs- jubileum. Det är angeläget att se till att det skapas debatt kring dessa frågor också i Sverige – innan forskningspolitiska beslut tagits och investeringar i verksamheten skett.

16 ”Moss does not cling to rolling stone” The International Summit Planning Committee on Human Gene Editing, on behalf of the Chinese Academy of Sciences (CAS), the Royal Society (RS), and the U.S. National Academy of Sciences (NAS) and U.S. National Academy of Medicine (NAM), invites you to attend an international summit on human gene editing. When: December 1-3, 2015December 1-3, 2015 Where: Washington, DCWashington, DC

17 Några referenser Nuffield Council on Bioethics. Novel techniques for the prevention of mitochondrial DNA disorders: an ethical view. London 2012 Doudna JA, Charpentier E. The new frontier of genome engineering with CRISPR-Cas9. Science 28 Nov 2014 vol 346, issue 6213./ Science 346, (2014). Doi: /science Hermerén G. Genvägar till bättre människor. Läkartidningen 2015, Hinxton Group, Statement on Genome Editing Technologies and Human Germline Genetic Modification, September Hyongbum K, Jin-Soo K. A guide to genome engineering with programmable nucleases. Nature reviews/genetics. Doi: /nrg3686, published on line 2 April Baltimore D, Berg P, Botchan M et al. A prudent path forward for genomic engineering and germ line gene modification. Sciencexpress 19 March Doi: /science.aab1028. Lanphier E, Urnov F, Haecker SE et al. Don't edit the human germ line. Nature. Comment, 12 March, 2015./ Nature 519, Doi: /519410a


Ladda ner ppt "Gene editing CRISPR – Cas 9 Comments from an ethical perspective Göran Hermerén Medicinsk etik, BMC, Lunds Universitet, Lund Statens medicinsk-etiska råd,"

Liknande presentationer


Google-annonser