Presentation laddar. Vänta.

Presentation laddar. Vänta.

Birgitta Johansson Niemelä psykolog, dr med 24 maj 2012 Barn och långvarig smärta.

Liknande presentationer


En presentation över ämnet: "Birgitta Johansson Niemelä psykolog, dr med 24 maj 2012 Barn och långvarig smärta."— Presentationens avskrift:

1 Birgitta Johansson Niemelä psykolog, dr med 24 maj 2012 Barn och långvarig smärta

2 Barnpsykiatriker Barbro Thurfjell 60 % Psykolog Birgitta Johansson Niemelä 100 % PTP psykolog Filippa Adenfelt 60 % Sjukgymnast Åsa Bretz 20 % Sekreterare Lena Johannesson Dahl Uppdrag: bedömning, utredning och behandling av barn med psykosomatiska och somato-psykiska tillstånd Bup Konsultmottagningen

3 Smärta hos barn underskattas ofta De flesta studier pekar på att föräldrar har svårt att avläsa barnens smärta Chambers et al, 1998

4 Smärta hos barn Smärta signalerar ofta, men inte alltid, hot om eller faktisk skada Smärta går att mäta och bedöma Att bedöma smärta är viktigt, att bedöma funktion är lika viktigt (hur förhindra eller vända på smärtrelaterade svårigheter) Att mäta och behandla smärta, oro, lidande och en rad andra symtom ingår i omvårdnaden om barn Det finns inte en rätt intervention för alla kliniska situationer, vila eller träna (frakturer, CRPS) Vi vet lite mer än vi gjorde för 25 år sedan Livet är inte smärtfritt

5 Barn med kronisk smärta är ”föräldralösa” 77 resp 95 % av pain clinicians och GP saknar adekvat utbildning för att arbeta med barn som har kronisk smärta. Behandling som för vuxna med medicin, sjukgymnastik, tense och KBT. Forskning saknas för prevalence, manifestation, långtidseffekter. A, Bhatia et al Pediatric Anesthesia

6 Utvecklingsfrågor Hur mäta smärta hos barn i olika åldrar Hur hantera smärtan Olikheter i mognad och tillväxt av perceptionen och den centrala processen av nociceptiv information Föräldrarnas beslut avgör ofta efterföljande smärtupplevelse och dess konsekvenser för barnet Pain in Children. A Practical Guide for Primary Care Gary A. Walco & Kenneth R. Goldschneider

7 Tidiga smärtupplevelser 4-6 mån pojkar som rutin vaccineras, reagerar olika; får olika smärtpoäng, skriker olika länge. Skillnaden var kopplad till tidig omskärelse och vilken smärtlindring de fått. Taddio et al. Lancet, 1997.

8 Utveckling av hur barn förstår smärta 0-3 mån prototypisk sensorisk och emotionell perceptuell medvetenhet, minne av smärta direkt i samband med födseln 3-6 mån omedelbar smärtreaktion åtföljd av mer ökad emotionell differentiering 6-18 mån utvecklat rädsla för smärtsituationer. Använder ”aj, aj”.

9 forts. hur barn förstår smärta -6år Prelogiskt tänkande som karaktäriseras av konkret förståelse och egocentrism. Använder meningsfulla beskrivningar av smärta (gör ont, smärta) 7-10 år Konkret operationellt tänkande. Barnet kan skilja sig själv från omgivningen. Börjar nu kunna använda beteende copingstrategier (hypnos, avslappning, guided imagery training) 11 år - Formellt logiskt tänkande som karaktäriseras av abstrakt tänkande och introspektion. Ökad användning av kognitiva coping förmågor.

10 Förskolebarn Barnet har nu tillgång till mer avancerade känslomässiga upplevelser som skam, blygsel, skuld och stolthet blir nu också medvetna om att de kan uppfattas olika beroende på vad de visar upp för känsla

11 Den oroliga familjen

12 Föräldrarnas känslor Barnen är extremt uppmärksamma på föräldrarnas känslouttryck, och blir allteftersom skickligare på att tolka andras känslor.

13 Föräldrar som katastrofierar barnets smärta Relaterad till hög nivå av föräldrastress och oförmåga att klara uppgiften att vara förälder Goubert et al, 2006 Viss nivå av katastrofierande är adekvat, speciellt i akuta situationer, då det tvingar föräldern att agera för vårdinsatser Goubert et al, 2009

14 Vid kroniska smärttillstånd När det inte finns definitiva lösningar på barnets smärtproblem blir föräldrars katastrofierande ett ineffektivt och oflexibelt omhändertagande

15 Föräldra-barn interaktionen Hjälpa barnet att skilja mellan fysiska och psykiska sensationer

16 Ett barn vill uppmärksammas som en person och inte som ett sjukt barn

17 Smärtreaktioner Genetik. Forskning fokuserar på nociception och analgetisk känslighet Temperament. Personlighetsdrag, negativitet

18 Smärtmodeller Bör inkludera individ såväl som interpersonella processer som mobiliseras som reaktion på smärta Se modellen Bottom-up och top-down factors influence

19 Bottom-up and top-down factors influence

20 Empati Hur kan föräldrar stå ut med att se sina barn ha ont? Empatins roll i smärtupplevelsen Goubert et al 2005

21 Spegelneuroner Upplevelser hos observatören liknar de upplevelser som den observerade personen har (Gallese et al, 2004) Personlig och vikarierande upplevelser skiljer sig dock fysiologiskt (Craig, 1968, Williams, 2002) Observatörens affektiva respons kan riktas antingen i riktning till sig själv (obehag) eller till den andre (empati), (Batson, 1991)

22 Katastrofierande De som katastrofierar om andras smärta kan missbedöma symptom och tecken + är hyperkänsliga för smärtsignaler hos andra De föräldrar som katastrofierar barnets smärta är mer troliga att ha barn som är mer handikappade av smärtan Goubert et al, 2006

23 Pain catastrophizing Scale (PCS-P) Sullivan et al., 1995, Goubert et al Grubbel Förstorar Hjälplöshet

24 ....i sökandet efter lösningar hindras patienten från att hitta nya mål och förändra personligheten

25 Utredning som förändringsarbete Förstasamtal/bedömning Psykologutredning Återgivning Behandling

26

27 Råd till föräldrar 1.Uppmuntra ditt barn att själv hantera smärtan 2. Vanliga rutiner i familjen bör upprätthållas och barnet uppmuntras att fotsätta med vanliga aktiviteter 3. Undvik att för ofta checka hur ont barnet har (låt barnet informera er istället) 4.Se över medicineringen 5.Bemöt smärtepisoder som andra sjukdoms tillstånd.

28 Tack för uppmärksamheten!


Ladda ner ppt "Birgitta Johansson Niemelä psykolog, dr med 24 maj 2012 Barn och långvarig smärta."

Liknande presentationer


Google-annonser