PRIO-projektet för att förbättra den

En presentation över ämnet: "PRIO-projektet för att förbättra den"— Presentationens avskrift:

1 PRIO-projektet för att förbättra den
svenska skolan

2 ”Det anmärkningsvärda med forskningsresultaten är att de visar att de
största effekterna på elevernas lärande uppnås när lärare börjar lära av sin egen undervisning” John Hattie, ”Visible Learning” (en granskning av mer än studier om vad som påverkar elevers studieresultat)

3 Bakgrund PRIO – Planering, Resultat, Initiativ och Organisation – är ett projekt som sedan januari 2012 drivs av Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) och Stockholms stad. Projektet har utvecklats med stöd av konsultbolaget McKinsey & Company. PRIO bygger på slutsatserna från McKinseys två rapporter om framgångsrika skolsystem från 2007 och 2010, men även annan aktuell internationell forskning om vad som påverkar elevers studieresultat. Projektet har genomförts på två pilotskolor i Stockholms stad: Maltesholmsskolan (F-5) och Aspuddens skola (F-9).

4 Målet – en lärande organisation
Projektet har som övergripande mål att varaktigt höja kunskapsresultaten i den svenska skolan. Fokus har legat på att utveckla skolans interna processer och arbetssätt för att skapa en mer lärande organisation. Det handlar framförallt om att stärka det kollegiala samarbetet och att utveckla processer som styr skolans resurser dit de gör störst nytta. Projektet har aldrig haft som utgångspunkt att spara pengar, all eventuell kostnadseffektivisering har oavkortat återinvesterats i verksamheten.

5 Projektets tre faser Projektet genomfördes under vårterminen i tre till varandra länkande faser innehållande: Kartläggning Lokal anpassning Genomförande Kartläggning Lokal anpassning Genomförande

6 Kartläggning Vid kartläggningen låg fokus på att samla in och sammanställa data för att få en gemensam bild av skolans styrkor och utvecklingsområden. Det handlade om befintlig dokumentation, observationer av möten, klassrumsbesök, tidsloggning, och en stor mängd djupintervjuer. Kartläggningen avslutades med att skolledningen fick självskatta skolan med hjälp av ett särskilt framtaget diagnosverktyg som baseras på rekommendationerna i McKinseys senaste rapport. Utifrån självskattningen valdes ett antal PRIOriterade förändringsområden ut. Kartläggning Lokal anpassning Genomförande

7 Lokal anpassning Under den lokala anpassningen utarbetades målbilder för de PRIOriterade områdena. Nya arbetssätt och processer togs fram i upprepade arbetsmöten med lärargrupper, skolledningarna och projektledningen. Utgångspunkten var en rad goda exempel från andra skolsystem vilka anpassades till den svenska och lokala skolans förutsättningar. Den lokala anpassningen utmynnade i konkreta handlingsplaner med tidsatta mål och aktiviteter. Kartläggning Lokal anpassning Genomförande

8 Genomförande Återstående del av projektet har ägnats åt att stegvis införa de nya arbetssätten och processerna som tagits fram under projektets två inledande faser. De nya arbetssätten har introducerats etappvis med ungefär en tredjedel av arbetslagen per etapp. Arbetssätten har testats, utvärderats och justerats löpande för att bli så hjälpsamma som möjligt för lärare och skolledning. Kartläggning Lokal anpassning Genomförande

9 Åtgärdsplan I samband med terminsslutet upprättades en särskild åtgärdsplan för hur skolledningen ska stötta och säkerställa att de nya arbetssätten kvarstår även under kommande terminer. Åtgärdsplanen innehåller ett antal konkreta tidsatta mål och aktiviteter.

10 Tre PRIOriterade områden!

11 Effektiva möten Kartläggningen visade att lärarna upplevde att de ofta fastnar i långa diskussioner som inte resulterade i några konkreta åtgärder. Mötesrutiner saknades också ofta. En arbetsmetod för att göra mötena mer effektiva och lösningsorienterade har därför tagits fram av lärare och skolledningar. Här kan exempelvis nämnas införandet av korta tavelmöten som främst hämtat sin inspiration från organisationsfilosofin Lean. Syftet med att effektivisera mötena är främst att frigöra tid åt den gemensamma undervisningsplanringen och coachningen.

12 Gemensam undervisningsplanering
Kartläggningen visade också att lärarna i mycket liten utsträckning samarbetade kring undervisningsplaneringen. Detta samtidigt som de efterfrågade mer av gemensam planering och utvärdering av enskilda lektioner. Lärarna på de båda skolorna har därför tagit fram en ny rutin för att få till en regelbunden gemensam planering av nyckelelement i undervisningen. Planeringen av undervisningen sker på olika nivåer där målen successivt bryts ner och konkretiseras. På planeringstiden både planeras metoder och lektioner samtidigt som föregående planering utvärderas.

13 Coachning Kartläggningen visade entydigt att lärare efterfrågade mer återkoppling på sin undervisning från kollegor och skolledare. Samtidigt beskrevs kollegial återkoppling som något känsligt och svårt. Projektet har utmynnat i en modell för coachning som innehåller ett flertal fokusområden för coachning, metoder för lektionsbesök, observationsmallar samt handfast stödmaterial för coachande samtal och feedback.

14 Uppföljning och utvärdering
Effekterna av de nya arbetssätten utvärderas fortlöpande med hjälp av enkäter där lärare och skolledning får svara på hur de upplever projektet och hur de påverkar undervisning och verksamhet. Eftersom målet med projektet är att förbättra elevernas studieresultat kommer detta följas särskilt noggrant, såväl på kort som på lång sikt. Uppföljningen kommer även att inkludera skolans värdegrundsuppdrag; effekter på bemötande, trivsel och trygghet etc.

15 Framtid SKL har för avsikt att sprida erfarenheterna från projektet till andra kommuner. En utbildning som grundar sig på metodiken från PRIO kommer att tas fram i höst. Utbildningen kommer sedan att erbjudas ett antal pilotkommuner.

16 Film om projektet En kort film som beskriver projektet, dess intentioner och resultat kan ses på:

17 Frågor? Har du frågor om projektet vänligen kontakta: SKL: Arja Holmstedt Svensson, projektledare Stockholms stad: Håkan Edman, grundskoledirektör