Läkarundersökning inför placering av barn och unga

En presentation över ämnet: "Läkarundersökning inför placering av barn och unga"— Presentationens avskrift:

1 Läkarundersökning inför placering av barn och unga
Resultat och slutsatser från en nationell kartläggning september – oktober om läkarundersökning inför placering av barn och unga i familjehem och hem för vård eller boende (HVB) BARN- OCH UNGASATSNINGEN Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten

2 Del 1. Bakgrund till kartläggningen

3 Varför läkarundersökning inför placering?
Placerade barn och unga har som grupp sämre fysisk och psykisk hälsa än genomsnittet. Barnhälsovården, skolhälsovården och tandhälsovården når inte ut med sina insatser till barn som utreds av socialtjänsten i samma höga omfattning som till andra barn. Även efter barnen har blivit placerade har de i högre grad än andra barn försummade hälso- och sjukvårdsbehov.

4 Uppdrag i BoU-satsningen
Spridning av Socialstyrelsens kunskapsstöd: ->Placerade barns skolgång och hälsa – ett gemensamt ansvar Fortsatt utvecklingsarbete för att förbättra placerade barns hälsa -> Stödja kommunerna till ökad samverkan med andra aktörer Även om det kan se olika ut i vad som enligt beslut i ett län/en region vad som är utvecklingsledarens uppdrag/uppgifter med överenskommelsen om läkarundersökning, finns det skrivningar i överenskommelsen mellan regeringen och SKL som handlar om detta. Se sid 9-10 i ök för 2015 som du hittar här en bit ner på sidan:

5 Del 2. Resultat

6 De viktigaste resultaten
Överenskommelser en bra grund, men behöver fortsatt implementeringsstöd Läkarundersökningen sker på olika platser inom hälso- och sjukvärdens organisation Vanligare med läkarundersökning vid LVU än SoL Hälsoproblem upptäcktes hos en tredjedel av barnen Administrationen ett hinder Ensamkommande barn och unga omfattas av överenskommelsen i de flesta län Tips: Läs vidare under rubriken ”Diskussion och slutsatser”, sid 27 i rapporten. Där finns hystat korta resonemang omvarje punkt som kan vara till stöd viden presentation eller diskussion som sker i arbetsgrupper etc.

7 Nationell enkätundersökning Svarsfrekvens 71 %
Kartläggningen Nationell enkätundersökning Svarsfrekvens 71 % Omfattar barn och unga varav 413 har blivit läkarundersökta inför placering Bild 7 och 8: Information om kartläggningen innan det blir bilder med fördjupning kring de olika resultaten.

8 Urval och begränsningar
Barn och unga som: under perioden 1 januari juni 2014 stadigvarande och för första gången placerades i familjehem eller hem för vård eller boende (HVB) placerades med stöd av 4 kap. 2 § i socialtjänstlagen (SoL) eller 2,3 §§ i lag med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) inför placeringen blivit läkarundersökta enligt Socialstyrelsens anvis­ningar i BBIC eller motsvarande.

9 Överenskommelser behöver fortsatt implementeringsstöd
Barn och unga blir undersökta i samma omfattning oberoende av överenskommelser …men det förekommer stora variatoner mellan länen Överenskommelser behöver bli kända av socialsekreterare och läkare Överenskommelser behöver följas upp Bild nr 9-14 (16) följer samma disposition som texten på sid (Diskussion och slutsatser). För varje bild går det alltså hyfsat enkelt att läsa på för att kunna presentera mer än vad som står på respektive PPT. För resultat på länsnivå, se diagram 3, 4 och 5.

10 Lokala förutsättningar avgör var läkarundersökningarna sker
Samtliga på barnklinik/barn-och ungdomsmedicinsk mottagning (n=5) Samtliga på vårdcentral (n=3) 0-5 år på barnklinik, 6 år och uppåt på vårdcentral (n=7) Risk att sprida uppdraget på många enheter Personalomsättning försvårar implementering Rätt kompetens, känt uppdrag och bra rutiner ger bra förutsättningar Tendens att låta färre vårdcentraler eller barnklinik få uppdraget För uppgifterna i vänstra spalten, se tabell 1 sid. 15. Högra spalten – läs mer på sidan 30, men även i redovisningen av fokusgruppen och telefonintervjuerna sid

11 Undersökning av tandhälsan
I de flesta länen/regionerna undersöks tandhälsan vid läkarundersökningen och inte separat inom tandvården. I de län där tandhälsan ska undersökas inom tandhälsan beställer socialtjänsten sällan undersökningen. Separat ök om tandhälsoundersökningen: Gotland, Jämtland, Söder­manland, Värmland och Västra Götaland. Problematisera kring andra punkten: Vi vet inte hur stort behovet är, olyckligt formulerad fråga i undersökningen. Barnet kan ha varit kallat, familjehemmet kan ha beställ tid… Se även regionala resultat i diagram 5. Vad som blir viktigt är att socialtjänsten försäkrar sig om att barnets tandhälsa inte har blivit försummad – hur gör vi det i vårt län/vår kommun?

12 Administrationen ett hinder
Socialsekreterarna tycker att det är kräver mycket tid och möda att få fram bakgrundmaterial. Svårt att hitta fram till rätt vårdcentral för att beställa tid. Lokala försök pågår för att hitta andra lösningar på att ta fram bakgrundsmaterial. Se sid. 31, men även vad som kommer fram i fokusgruppen och telefonintervjuerna, se sid Tredje punkten: Jämtland prövar en modell som vi kanske kan förhöra oss om hur den har fungerat så här långt. Andra exempel?

13 Läkarundersökta barn och unga - LVU vs SoL
Fler barn och unga undersöks om placeringen sker enligt LVU LVU: 60 % SoL: 20 % Lika hög grad av hälsoproblem i båda grupperna: LVU: 30 % SoL 28 % Se text sidan Läs gärna i betänkandet Barns och ungas rätt vid tvångsvård. Förslag till ny LVU Del A kap 9.14, 9.15 och Bra underlag för diskussioner! Betänkandet hittar du här:

14 Ensamkommande barn och unga
Omfattas i de flesta län av överenskommelsen Uppgift att säkerställa att gruppen får sina behov av hälso- och sjukvård som andra placerade barn Andra punkten: Ensamkommande erbjuds hälsoundersökning som asylsökande, men omfattas ju av BBIC-konceptet på samma villkor som alla andra placerade barn. Se rapporten sid. 32 och 34 som underlag för lokala diskussioner.

15 Möjligheter i nya BBIC Det tvärprofessionella samarbetet i socialtjänstens samtliga utredningar BVC, elevhälsan och tandhälsovården – viktiga samarbetspartners för att få in medicinsk kompetens BBIC:s stöddokument om hälsa ger vägledning kring samarbetet Behöver vi se över vår överenskommelse utifrån nya BBIC? Kommentar: Egentligen inte ett resultat – men det är något som behandlas i rapporten och som troligtvis behöver diskuteras: De län som har en överenskommelse kan behöva revidera denna för att få den att stämma med stöddokument och BBIC. Län som håller på att ta fram en överenskommelse kan ha stöd i sitt arbete genom att diskutera kring stöddokumentet. Alla utvecklingsledare, oavsett om man har ett uppdrag att arbeta med överenskommelsen eller inte, kan ur ett samverkansperspektiv bevaka frågan.

16 Nya BBIC Handläggnings- och dokumentationssystem inom social barn- och ungdomsvård Tvärprofessionellt samarbete betonas, inom området hälsa: - Steg 1: samarbete mellan socialtjänst och BVC, elevhälsa, tandhälsovård - Steg 2: läkarundersökning mm. Ang Steg 2: det kan även gälla exempelvis en psykologbedömning/utredning som visar sig behövas.

17 Del 3. Hur går vi vidare? ”Målet på sikt är att garantera att alla barn som utreds i den sociala barn- och ungdomsvården får sina hälsobehov uppmärksammade och tillgodosedda, oavsett insats.” ur rapporten De avslutande bilderna grundar sig på texten sid

18 SKL Placerade barns hälsa är en särskilt prioriterad fråga vid Sveriges kommuner och Landsting Målet är att 75 % av de barn som är placerade med stöd av socialtjänstlagen och 90 % av barn och unga som är placerade med stöd av LVU ska vara läkarundersökta. SKL samordnar och stödjer utvecklingsarbetet inom BoU-satsningen

19 SKL, forts Sprider resultaten från kartläggningen i SKL:s olika nätverk och på webben Information till socialchefsnätverket och hälso- och sjukvårdsdirektörerna, gemensam träff i november Ger stöd åt de regionala utvecklingsledarna i det fortsatta implementeringsarbetet Frågor som särskilt följs: - ensamkommande barns hälsoundersökningar - tandhälsoundersökningarna - implementeringen av nya BBIC Uppföljning av studien 2016 Se text sid