Servitut och Gemensamhetsanläggning - samverkan mellan grannar

En presentation över ämnet: "Servitut och Gemensamhetsanläggning - samverkan mellan grannar"— Presentationens avskrift:

1 Servitut och Gemensamhetsanläggning - samverkan mellan grannar
Joakim Durefors Lantmäteriet i Gällivare Byt ut NN mot namnet på föreläsaren och uppdatera datumet.

2 Servitut Rätt att ha exempelvis väg på annans mark
Rätten är knuten till fastigheter ej till personer

3

4 Vad är gemensamhetsanläggning?
Anläggning till nytta för flera fastigheter t.ex. väg, vatten, avlopp, badplats m m Ägs gemensamt av flera fastigheter Fastighetsägarna samverkar och har regler för att bygga och sköta anläggningen Gemensamhetsanläggning är en benämning på en anläggning som är gemensam för flera fastigheter och som består av nyttigheter som är nödvändiga för att fastigheterna ska fungera på lång sikt. Anläggningen ägs gemensamt av flera fastigheter. Ägandet knyts till fastigheten, inte till fastighetsägarna. Enligt anläggningslagen kan, efter lämplighetsprövning i varje enskilt fall, även byggnad eller annan anläggning på ofri grund samt naturreservat jämställas med fastighet. Vid 3D-fastighetsbildning är det särskilt viktigt att ta ställning till vilka delar som ska förvaltas gemensamt; trapphus, hissar, ledningar, ventilation. Gemensamhetsanläggningens behov av utrymme säkerställs genom upplåtelse av servitut. Varje delägande fastighet får andelstal för utförande och drift av anläggningen.

5 Varför gemensamhetsanläggning?
Ekonomiska fördelar att bygga och att sköta Tydliga regler, både för investeringar och framtida kostnader för förvaltning Fastigheterna är anslutna, inte fastighetsägaren – gäller även för framtida ägare Fastighetsägarna beslutar själva Gäller tills den ändras eller upphävs av myndighet Ekonomiska fördelar med gemensam lösning, totalt lägre kostnad för var och en jämfört med separata lösningar. Tydliga regler - vad ska skötas och hur det ska göras - det främjar grannsämjan att alla vet vad som gäller. Fastigheterna är anslutna, inte ägarna. Det innebär - att det som beslutas även gäller för framtida ägare - att fastighetens rätt till anläggningen är säkrad för framtiden - att det finns en ekonomisk trygghet för anläggningens framtida drift och underhåll. ( Kretsen av deltagande fastigheter består och risken för oförutsedda ökningar av kostnaderna minimeras). Gäller för all framtid men kan omprövas om förhållandena ändras, eller om det i ett tidigare beslut föreskrivits att frågan får omprövas efter viss tid. Fastigheters behov av anläggningar som inte ryms inom fastighetens egna markområde kan tillgodoses. Som ägare till en delägande fastighet kan du vara med och påverka din närmiljö.

6 Gemensamhetsanläggning bildas vid lantmäteriförrättning
Lantmäteriet är en opartisk myndighet Förrättningslantmätaren utreder, prövar ärendet och fattar beslut Berörda involveras Besluten redovisas offentligt och kan överklagas Lantmäteriet är en opartisk myndighet som prövar ärenden efter ansökan från fastighetsägare (i vissa fall från kommunen, Trafikverket m.fl. i vissa fall) Det finns även 38 kommunala lantmäterimyndigheter. I övriga kommuner verkar den statliga lantmäterimyndigheten, Lantmäteriet. Prövningen sker utifrån anläggningslagens bestämmelser Förrättningslantmätaren utreder vilka som berörs av förrättningen (utredningsskyldighet), samråder med andra myndigheter, prövar om den önskade gemensamhetsanläggningen är förenlig med lagstiftningen Villkor till skydd för enskilda och allmänna intressen prövas Förrättningslantmätaren leder förhandlingarna och fattar beslut efter dialog med berörda Samförståndslösningar eftersträvas men tvångsmöjligheter finns Besluten kan överklagas till domstol Möjlighet finns att använda gode män

7 Förvalta – att bygga och sköta
Delägarförvaltning - få deltagare, enkla förhållanden Föreningsförvaltning - samfällighetsförening Lagen om förvaltning av samfälligheter (SFS 1973:1150) Delägarförvaltning är den form som gäller om inte en samfällighetsförening bildats. Förvaltningsformen har visat sig fungera främst vid enklare anläggningar med ett fåtal delägare. Delägarna beslutar gemensamt. Måste alltid vara eniga om allt. Finns dock – vid oenighet – möjlighet till delägarsammanträde. Begäran om sådant görs till Lantmäteriet som handlägger ärendet enligt förvaltningslagen. Lantmäteriet är sammanträdesledare enligt huvudregeln. Delägare kan också begära föreningsbildande. Föreningsförvaltning innebär att en förening bildas, stadgar antas och en styrelse utses och föreningsstämma anordnas. Lagen är så utformad att förvaltningen ska kunna fungera smidigt trots att alla inte alltid är överens. Reglerna underlättar för dem som arbetar aktivt i föreningen. Samfällighetsföreningen är en juridisk person och medlemmarna utgörs av ägarna till deltagande fastigheter i gemensamhetsanläggningen. Inom föreningen kan en majoritet bland delägarna besluta om förvaltningen. Sammanträde för bildande av samfällighetsförening ska hållas om någon begär det – det räcker med att en delägare gör det. Lantmäteriet ska hålla sammanträdet för att bilda samfällighetsförening (ev. förordande). Bildandet kan inte överklagas, (ev. klandra beslut). Samfällighetsförening registreras hos Lantmäteriet som för ett särskilt register över alla samfällighetsföreningar. Registret innehåller grundläggande uppgifter om föreningen samt dess organisation, t.ex. styrelsens sammansättning och firmatecknare.

8