Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning

En presentation över ämnet: "Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning"— Presentationens avskrift:

1 Uppföljning av internationella benchmarks inom E-förvaltning
EU-kommissionen, Digital by default or detour – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 EU-kommissionen, Digital by default or detour – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 UNPAN, UN Global E-government Survey 2014, United Nations, New York, 2014 WEF, Global Information Technology Report 2014, World Economic Forum, Geneva, 2014 WASEDA, IAC 10 th international e-government ranking 2014, WASEDA, Tokyo, 2014

2 Hur står sig Sverige internationellt?
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

3 Vi vill veta… Kriterier för en god e-förvaltning i de olika mätningarna? Vad mäter de olika internationella mätningarna? Sveriges status för olika sektorer/målgrupper/livshändelser? Sveriges status för de gemensamma möjliggörande komponenterna för e-förvaltningen? Sveriges status för övriga fokusområden (e-delaktighet, juridik, sammanhållen förvaltning, styrning, öppna data, nationell portaler, informationssäkerhet mm)? Vilka utvecklingsområden kan urskiljas?

4 Analyserade benchmarks
EU-kommissionen, Digital by default or detour – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – insight report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 EU-kommissionen, Digital by default or detour – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2013 EU-kommissionen, Delivering the european advantage – background report, EU-kommissionen, Bryssel, 2014 UNPAN, UN Global E-government Survey 2014, United Nations, New York, 2014 WEF, Global Information Technology Report 2014, World Economic Forum, Geneva, 2014 WASEDA, IAC 10 th international e-government ranking 2014, WASEDA, Tokyo, 2014

5 Benchmark – välsignelse eller förbannelse?
Värdet främst på policynivå kan identifiera utvecklingsområden skapa ”sjukdomsinsikt” och politiskt tryck visar på vilka länder man kan inspireras av i vilka frågor Problem osäkert om de bygger på rätt grundvärden om vad som är bra e-förvaltning? förenklad utbudsfokuserad världsbild relativa modeller där olika länder jämförs mot varandra modellerna förändras över tiden vilket gör tidsserier svåranalyserade ibland oförklarliga kraftiga pendlingar för resultat över tiden olika undersökningar får olika resultat på likartade indikatorer ibland osäkra eller svaga underlag Vilket värde kan benchmarks ha? Hög abstraktionsnivå gör att huvudvärdet finns på policynivå Sätter fokus på potentiellt viktiga utvecklingsområden Kan väcka sjukdomsinsikt och skapa politiskt tryck för frågorna Indikerar vilka man kan inspireras av och i vilka frågor Hur kan benchmarks användas? Benchmarks kan i regel bara utgöra ett analysstöd på aggregerad nivå Undersökningarna måste analyseras för att identifiera utvecklingsfrågor Vilka problem finns med dessa benchmarks? Bygger de på rätt grundvärden om bra e-förvaltning? Förenklad teknocentrisk och utbudsfokuserad världsbild Relativa modeller där olika länder jämförs mot varandra Konstant förändring av modell gör tidsserier svåranalyserade Ibland kraftigt pendlingar för resultat över tiden Variation mellan rapporter för likartat definierade indikatorer Ibland svaga underlag och mycket svag transparens

6 Studerade sektorer/livshändelser
I samtliga mätningar förutom i EU-kommissionens undersökning är det svårt att uttala sig om prestationerna för enskilda sektorer i Sverige. Undersökningarna redovisar inte detaljerade resultat för de olika sektorerna. Endast EU-undersökningen redovisar resultat för de olika livshändelserna. De olika undersökningarna kartlägger utvecklingen genom olika urval av samhällssektorer. Hur valet inom sektorerna gått till är generellt sätt svårt att utläsa.

7 Goda tekniska förutsättningar, aktiva användare och höga förväntningar
E-government users beskriver användarbasen kategoriserad och kartlagd för Sverige. Effective Government beskriver hur väl Sveriges e-förvaltning möter användarnas behov och förväntningar och stimulerar återvändande.

8 Sveriges historiska utveckling för e-förvaltning enligt EU, FN och World Economic Forum
Sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet kan en tydligt vikande trend urskiljas. Allt fler länder som satsar på e-förvaltning kommer ikapp eller går om Sverige. Detta innebär inte att Sverige blivit sämre på e-förvaltning utan att konkurrensen kring vad som är en bra e-förvaltning internationellt sett hårdnat. Att nå målet om att vara bäst i världen på att använda digitaliseringens möjligheter blir svårare och svårare ju fler länder som satsar fokuserat på digitalisering. En tydligt vikande trend sedan toppnoteringarna i mitten på 00-talet

9 Sveriges historiska utveckling - två gap att analysera
Med ”uppstickare” avses ett av de allt fler länder som varit långsamma i väntan på centrala nationella beslut inledningsvis när det gäller satsningar på e-förvaltning men som på senare år kommit i kapp och i många fall gått om de pionjärnationer som var ute tidigt. Med de två gapen avses ett första gap där Sverige drar nytta av myndigheternas och kommunernas självständiga ställning och mandat samt ett andra gap där bristen på centrala initiativ hämmar utvecklingen av en gemensam sammanhållen förvaltning. Sverige kunde tidigare drar nytta av myndigheternas och kommunernas självständighet – nu hämmar bristen på centrala initiativ utvecklingen av en gemensam sammanhållen förvaltning.

10 Tydliga utvecklingsområden - sammanfattning
att möta användarnas höga förväntningar förbättra möjligheter att finansiera och utveckla gemensamma satsningar förbättra det juridiska ramverket utveckla mjuk infrastruktur i form av informationsutbyte och samverkande tjänster (livshändelser) utveckla tjänster för sk one-stop shops och gemensamma digitala möten

11 Tydliga utvecklingsområden – sammanfattning forts
automatiserade tjänster grundförutsättningar såsom single sign-on och EID transparens i ärendehanteringen t ex för att minska onödig efterfrågan satsa mer på att marknadsföra tjänsterna öka fokus på den lokala nivån (kommunerna) förstärka lednings- och styrningsförmågan

12 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.
EU eGov benchmarking 2014 Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

13 Sveriges placering inom EU 2014
User centricity 10 Transparency of services 10 Cross border mobility 5 Key enablers 13

14 Trender digitaliserade tjänster => personanpassade tjänster
datoranvändning => mobilt alla kanaler => obligatoriska onlinetjänster eGovernment => Open Government

15 Det går för långsamt med…
vidareutnyttjande av data (authentic source) som bl a driver automatiserade tjänster digital by default som driver kostnadsbesparingar mobilanpassade webbsidor som driver kundnöjdhet

16 Hur skulle vi kunna mäta?
Så enkelt som möjligt för så många som möjligt.

17 Möjliga fokusområden för e-förvaltningsutveckling
Utveckling av livshändelse Infrastrukturella möjliggörare Samordnade tjänster till medborgare och företag Effektiv informations-överföring Juridiska förutsättningar Affärsmodell / finansiering av gemensamma lösningar Whole of government - Samverkan kommun / stat / privata aktörer Modeller för drift och förvaltning av gemensamma lösningar

18 Mognadsbedömning = stort hinder = uppstartat = på god väg
Juridiska förutsättningar Affärsmodell / Finansiering av gemensamma lösningar Whole of government – samverkan kommun / stat / privata aktörer Modeller för drift och förvaltning av gemensamma lösningar Infrastrukturella möjliggörare Mognadsbedömning Effektiv informationsöverföring = stort hinder Samordnade tjänster till medborgare och företag = uppstartat = på god väg Utveckling av livshändelse

19 Färdplan … 2015 2016 2017 2018 2019 2020 xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx
Juridiska förutsättningar Affärsmodell / Finansiering av gemensamma lösningar Whole of government – samverkan kommun / stat / privata aktörer Modeller för drift och förvaltning av gemensamma lösningar Infrastrukturella möjliggörare Färdplan … Effektiv informationsöverföring 2015 2016 Samordnade tjänster till medborgare och företag 2017 2018 2019 2020 Utveckling av livshändelse xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx xxx