Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?

En presentation över ämnet: "Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?"— Presentationens avskrift:

1 Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg Klinisk mikrobiologi, UMAS

2 Vårdrelaterade infektioner (VRI)
Urinvägsinfektioner KAD Pneumonier Mekanisk ventilation Postoperativa sårinfektioner Kirurgiskt ingrepp Infartsrelaterade infektioner i blodbanan CVK Tarminfektioner T.ex. Calicivirus, Clostridium difficile Med och utan KAD R/T sängläge VAP och R/T sängläge

3 Riskfaktorer för VRI Kostnader

4 Normalflora Bland annat; Hud Munhåla Mag-tarmkanal resident transient
Miljarder av mikroorganismer, är gynnsamma för oss. De försvårar för patogena organismer att få fäste. Mikroorganismer som utgör normalflora i en kroppsvävnad kan vara patogen i en annan Hud – bofasta och tillfälliga fr f a Staf epidermidis, ibland också Staf aureus som dock ej räknas till normalflora Hud på nedre del av buken innehåller fler bakterier än övriga huden ”kalsongflora” Munhålan kan orsaka infektioner vid fel ställe på kroppen t ex endokardit m streptokocker efter tandvård Mage-tarm; koliforma - E coli, Klebsiella, Proteus Kan väga upp till några kilo. Ca 30% av faecesmassan utgörs av levande och döda mikroorganismer.

5 Infektion/kolonisation
Infektion: bakterier ger symtom Bakterier från normalflora Bakterier förvärvade utifrån Kolonisation: symtomfria, innebär ökad risk för okänd spridning Kortvarig Långvarig

6 Smittspridningsvägar i vården
Kontaktsmitta Droppsmitta Luftburen smitta (aerosolsmitta) Blodburen smitta Livsmedelsburen smitta

7 Kontaktsmitta Direkt Indirekt
Smitta överförs mellan smittkälla och mottaglig individ utan mellanled T.ex. hudinfektioner (S. aureus inkl. MRSA) Indirekt Smitta överförs från en individ till en annan via händer, kläder eller föremål som är förorenade med smittämnen från t.ex sår, urin, blod, kräkning, avföring T.ex. stafylokocker, enterokocker, tarmbakterier

8 Tarmsmitta (fekal-oral smitta)
Indirekt kontaktsmitta Smittämnen utsöndras med tarminnehåll och når munnen via t ex händer, vatten, livsmedel Tarmbakterier t.ex. Salmonella, E. coli, ESBL

9 Droppsmitta Hosta, nysningar, kräkningar, diarréer
Dusch av stora droppar, når < 1 meter. Luftvägsinfektioner (bakterier, förkylningsvirus, RSvirus) Calicivirus Direkt når mottaglig individs ögon/slemhinnor direkt Dropp-kontakt (indirekt) faller ner på föremål, förs vidare som indirekt kontaktsmitta Vanligast

10 Luftburen smitta (aerosolsmitta)
Aerosoler (”smådroppar”) bildas då fasta el. flytande partiklar tas upp i luften. Sprids med luftströmmar Till och från luftvägar t ex varicella, influensa, tuberkulos Från vattenledningar och ventilation t ex Legionella Från hud; stora sår, eksem, brännskada, t ex S. aureus, Grupp A streptokocker, Pseudomonas

11 Blodsmitta Smitta då mikroorganismer överförs med blod/blodprodukter/blodtillblandade kroppsvätskor direkt till mottagarens blod eller via slemhinna tex hepatit B & C, HIV Direkt Kontaminerade blodprodukter Indirekt Stick/skärskador Injektioner Kontaminerade läkemedel, handskar

12 Livsmedelsburen smitta
Smitta i livsmedel till patienter Finns i råvaran Bacillus cereus, Clostridium perfringens (toxiner) Campylobacter, Salmonella (Calicivirus) Förorening S. aureus (toxiner) Campylobacter, Salmonella, (Grupp A streptokocker) Calicivirus, hepatit A

13 Kontaktsmitta – hur kan personalen sprida smitta?
Via sina händer Via kontaminerade föremål/ytor Via kontaminerade arbetskläder

14 Smittspridning via händer
Personalen plockar upp patogener från patienter/ytor/föremål på händerna Smitta överförs mellan patienter via personalens händer

15 Smittspridning - föremål/ytor
Undersökningsbritsar, stetoskop, blodtrycksmanschetter, U-ljudsgel, dörrhandtag, spolknapp till toalett Stafylokocker och enterokocker och gramnegativa miljöbakterier överlever länge (dagar/veckor) på rena ytor Tarmbakterier överlever ej mer än några timmar på rena ytor

16 Smittspridning - arbetskläder
Arbetskläder blir kontaminerade Förorening redan efter några timmars arbete S. aureus inkl. MRSA, enterokocker inkl. VRE, Clostridium difficile S. aureus och enterokocker kan överleva på arbetskläder upp till 3 månader Patogener kan överföras mellan patienter via personalens kläder S. aureus

17 Hur kan vi förhindra smittspridning i vården?
Basala hygienrutiner Skall användas i alla omvårdnadssituationer Enkelrum med egen toalett---Isoleringsrum Stängd dörr Patienter med utsöndringar som kan föreorena omgivningen, luftburen smitta, resistenta bakterier Kohortvård Grupper av patienter vårdas fysiskt avskilda och av olika personal under ett arbetspass, både dag och natt Grupperna definieras enligt exponering för smitta (inte efter symtom eller mikrobiologiska fynd)

18 Hur kan vi förhindra smittspridning i vården?
Punktdesinfektion Spill av kroppsvätskor, utsöndringar på ytor och föremål Städning Desinfektion av ytor, tagställen, föremål Toalett Golv

19 Vad gynnar spridning av VRI?
Överbeläggning och hög arbetsbelastning Bristande hygienrutiner Trängsel Ej uppmärksam på problemet vid mottagande på sjukhus Man behöver ej vara sjuk – viktigt att informera omgivningen Överbeläggning och hög arbetsbelastning Leder lätt till bristande följsamhet v g basala hygienrutiner Förskonade i Sverige, endast enstaka utbrott. Beror bl a på geografiskt läge God ekonomi som ger hög vårdstandard Hög personaltäthet God vårdhygienisk standard God antibiotikapolitik Upptäcker oftast enstaka fall på tidigt stadumr och sätter in åtgärder

20 När England och Wales förlorade slaget mot MRSA:
Personalneddragningar,Neddragning av antal vårdplatser,Neddragning av isoleringsplatser och mer kohortvård Förändrad sjuksköterskeutbildning Källa: Health Protection Agency.

21 Vad gynnar spridning av resistenta bakterier?
Överbeläggning och hög arbetsbelastning Bristande hygienrutiner Trängsel Hög och/eller ensidig antibiotikaförbrukning Asymtomatiskt bärarskap Ej uppmärksam på problemet vid mottagande på sjukhus Man behöver ej vara sjuk – viktigt att informera omgivningen Överbeläggning och hög arbetsbelastning Leder lätt till bristande följsamhet v g basala hygienrutiner Förskonade i Sverige, endast enstaka utbrott. Beror bl a på geografiskt läge God ekonomi som ger hög vårdstandard Hög personaltäthet God vårdhygienisk standard God antibiotikapolitik Upptäcker oftast enstaka fall på tidigt stadumr och sätter in åtgärder

22 Resistenta bakterier - smittspridning
Till stor del en kontaktsmitta!!! Ökad risk för spridning vid diarré, KAD, sår, dränage, infarter, stomier MRB kan spridas inom och mellan vårdmiljöer av både personal och patienter!!! Vårdpersonal med sår, eksem eller psoriasis kan vara bärare av Staf a och MRSA och sprida dessa i vårdmiljöer Sprids fr f a som indirekt kontaktsmitta via förorenade händer och föremål

23 Resistenta bakterier - vårdrutiner
Basala hygienrutiner Handdesinfektion, förkläde, handskar Patienter med riskfaktorer bör, om medicinska tillståndet tillåter, vårdas på infektionskliniken Övriga vårdas på enkelrum med egen toalett Diskutera med vårdhygien och infektionskonsulten

24 Vad kan åstadkommas? VRI kan minskas med ~20-30% genom vårdhygieniska insatser Det måste gå ! Utbildning i ”tänk” vad är smitta, BHR, MRB Infektionsregistrering – ni i era verksamheter Verksamheter och vårdhygien - vårdrutiner