Myndigheten för skolutveckling

En presentation över ämnet: "Myndigheten för skolutveckling"— Presentationens avskrift:

1 Myndigheten för skolutveckling
Presentation 1

2 Myndigheten för skolutveckling stödjer kommuners och skolors arbete för ökad kvalitet och bättre resultat. Skolledare, lärare och skolchefer är myndighetens främsta målgrupper och vi vänder oss till verksamma i förskoleverksamhet, skola och vuxenutbildning. 2

3 Nya skolmyndigheter (prop 2007/08:50)
Syfte: Att åstadkomma en tydligare och mer överskådlig myndighetsstruktur för att stärka kvaliteten och säkra likvärdigheten i svensk skola. Antalet skolmyndigheter minskar, uppgifterna renodlas, vilket gör att strukturen blir tydligare och mer medborgarorienterad. Statens åtagande begränsas och statens styrning underlättas. Beslut 7 februari 2008

4 Nya skolmyndigheter (prop 2007/08:50)
Principiella utgångspunkter Ansvarsfördelningen ska respekteras och understödjas Statens ansvar ska förtydligas, renodlas och begränsas Statliga utvecklingsinsatser ska motiveras utifrån ansvaret för likvärdighet utgå från nationellt identifierade behov ge tydligt mervärde Kvalitetsutveckling på lokal nivå är först och främst ett ansvar för varje huvudman, skola och verksamhet Verksamhetens självbestämmande och den professionella friheten ska öka Statliga utvecklingsinsatser ska begränsas – såväl inriktning som arbetssätt Nationella utvecklingsinsatser bör huvudsakligen avse insatser för genomförande av reformer viss kompetensutveckling information om verksamhetsområdet

5 Tre nya skolmyndigheter
Statens skolinspektion: Utbildningsinspektion och övrig tillsynsverksamhet inklusive enskilda ärenden. Huvudkontor i Stockholm samt övertar Statens skolverks regionala organisation, 220 anställda och väntas förstärkas kraftigt redan under Start 1 oktober 2008 Statens skolverk: Uppföljning och utvärdering av det offentliga skolväsendet m.m. samt ansvar för styrdokument, nationella prov, tillstånd för fristående skolor och statsbidragsadministration. Vissa stödjande uppgifter, t.ex. generell skolutveckling inom nationellt prioriterade områden. Lokaliseras till Stockholm, 220 anställda. Start 1 oktober 2008 Specialpedagogiska skolmyndigheten: Frågor som rör barn, ungdomar och vuxna med funktionshinder i skolan. Specialpedagogiska institutet (SIT) och Specialskolemyndigheten (SPM) läggs ihop. Myndigheten övertar SIT:s och SPM:s regionala organisation och huvudkontoret lokaliseras till Härnösand, cirka anställda. Start den 1 juli 2008

6 Tre nya skolmyndigheter
Myndigheten för skolutveckling (MSU) läggs ner. Nationellt centrum för flexibelt lärande (CFL) läggs ner. Vissa kärnuppgifter som generellt utvecklingsstöd inom prioriterade områden och visst IT-stöd förs till Skolverket. Verksamhet som inte längre ska rymmas inom statens åtagande upphör, tex. viss utbildningsverksamhet, riktat utvecklingsstöd.

7 Tydlig och öppen – förslag till stärkt skolinspektion
Målet för den statliga utbildningsinspektionen ska vara att bidra till att utbildningens resultat, likvärdighet och kvalitet stärks. Inspektionen ska tydligare inriktas på det som har betydelse för att varje elev når kunskapskraven i varje ämne. Huvudmannens och rektorns ansvarstagande, t.ex. för skolans resultat, för analys av behovet av särskilt stöd, för arbetet med normer och värden och för betygens likvärdighet, granskas utifrån deras respektive uppdrag i skolförfattningarna. Inspektionen ska i möjligaste mån anpassas efter lokala villkor och förutsättningar där en av skolan genomförd självvärdering föreslås vara utgångspunkten. Rapporterna ska vara jämförbara och inspektionens bedömningar av kvaliteten bör ske i fyra kvalitetssteg. Minst två av dessa steg bör definieras med bedömningskriterier. Dessa bör tas fram i samarbete med professionen.

8 Tydlig och öppen – förslag till stärkt skolinspektion
Inspektionsprocessens alla steg - förberedelse, platsbesök, rapportering och uppföljning - ska präglas av kvalitet och systematik. En tydlig och distinkt rapport ska vara skolan tillhanda inom en månad. Utbildningsinspektionen ska kunna granska rättningen av nationella prov. Syftet är bl.a. att få underlag för att kunna bedöma betygssättningen i en skola.

9 Aktuella propositioner, utredningar och direktiv
Tydliga mål och kunskapskrav i grundskolan presenterades 3 maj 2007 nationella avstämningstillfällen i slutet av årskurs 3, 6 respektive 9. Mål och nationella prov för år 3 föreslås börja gälla ht 2008 Ett nytt betygssystem för grund- och gymnasieskola proposition till riksdagen under våren 2008. En ny lärarutbildning förslag 15 sept 2008 Lärarutredningen – om behörighet och auktorisation förslag 1 juni 2008 En reformerad gymnasieskola Presenterades den 31 mars 2008 proposition 2009, införande 2011. Utbildningsinspektionens framtida inriktning och utformning - 15 dec. 2007 En betygsskala med fler steg fem godkända betygssteg och ett eller två icke godkända steg. betygssystemet - mål- och kunskapsrelaterat betyg ges från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan förslag senast den 15 oktober 2007 proposition våren 2008 Lärar aktorisation: Ulenhag Lärartutbildningen Sig- Britt Franke Mål – Lei Davidsson Utbildninsp Leif Davidsson

10 Fortbildning av lärare Lärarlyftet
Stärka lärarnas kompetens för att öka elevernas måluppfyllelse Ämnesteoretisk och ämnesdidaktisk kompetens Omfattande och långsiktig satsning Totalt 2,7 miljarder Medlen fördelas lika mellan förskoleklass + år 1-6 och år frivilliga skolformer Utgå från huvudmännens prioriteringar och önskemål samt prioritera särskilt eftersatta områden Läs-, skriv- och språkutveckling, matematik och naturorienterande ämnen prioriteras

11 Rektorsutbildningen Arbetsgrupp på Utbildningsdepartementet har berett ärendet Ds.2007:34 Utbildningen består av tre delar: Skoljuridik och myndighetsutövning 10 hp Mål och resultatstyrning hp Utbildning i skolledarskap hp Målgrupp: Rektorer, förskolechefer och biträdande rektorer i kommunala och fristående förskolor/skolor Utbildning i det komplexa uppdraget att leda skol-och förskoleverksamhet

12 Uppdrag om utbildningssatsning i forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan 2007- 2010
Syfte: Minska förekomsten av mobbning i skolan genom att sprida kunskap om förebyggande och åtgärdande metoder, som är evidensbaserade och kvalitetssäkrade. 40 Mkr får Msu disponera

13 Uppdrag om utbildningssatsning i forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan 2007- 2010
Metoder som skall utvärderas Social Emotionell Träning (SET) Farsta metoden Stegvis Skolkomet Friends Olweusmetoden Projekledare: Peter Östlund,

14 Uppdrag om utbildningssatsning i forskningsbaserade åtgärdsprogram mot mobbning i skolan 2007- 2010
Effektutvärdering 30 skolor kommer att ingå i undersökningen Under våren kommer den första enkätundersökningen bland elever att genomföras En kartläggning av samtliga 30 skolor kommer att göras med avseende på mobbningshistoria, skolkultur och programimplementering

15 90 kommuner har fått medel
Samverkansuppdrag till skola, polis, socialtjänst samt barn- och ungdomspsykiatrin Riktat till kommuner med många skolor med behov av samverkan för att komma tillrätta med ungdomars tillgång till alkohol och narkotika 50 milj/år 90 kommuner har fått medel

16 Inflytande och delaktighet Värdegrunden ger en tryggare skola
Budgetpropositionen 2008 Viljeinriktningar: Inflytande och delaktighet Värdegrunden ger en tryggare skola Litteraturens ställning i undervisningen Satsning på nationella minoriteter Entreprenörskap i skolan

17 Budgetpropositionen 2008 Fokus på kunskap i grundskolan
Tydligare och färre mål Behörighet och auktorisation för lärare Tydligare information till föräldrar och elever En ny reformerad gymnasieskola Frisök till gymnasieskolan En betygsskala med flera steg En ny skollag Lika villkor för offentliga och fristående skolor

18 Budgetpropositionen 2008 Fortsatta satsningar för MSU
Forskningsbaserade metoder mot mobbning (10 mkr/år ) Samverkan skola – socialtjänst (50 mkr 2008) - Matematik och naturvetenskap Studie- och yrkesvägledning Beviljat medel till 90 projekt

19 Budgetpropositionen 2008 Nya satsningar som berör MSU
En modern lärlingsutbildning (65 mkr 2008, 175 mkr 2009 och 275 mkr 2010) Handledarutbildning förbättrar kvaliteten (25 mkr/år ) Ett nationellt yrkesutbildningsråd (6 mkr/år ) En ny rektorsutbildning (100 mkr/år from 2008) Jämställdhet (10 mkr/år ) Integration med fokus på nyanlända elever

20 Budgetpropositionen 2008 Satsningar som berör andra myndigheter
Läsa-skriva-räkna-satsning(900 mkr, , Skolverket) Lärarlyftet (700 mkr 2008, Skolverket) Obehöriga lärare (240 mkr , Skolverket) Forskarutbildning för yrkesverksamma lärare (500 mkr , Skolverket) Kultur i och utanför skolan, Skapande- skola-satsningen, år 7-9 (Kulturrådet) Individuella utvecklingsplanen kan innehålla betygsliknande omdömen - träda i kraft under 2008. Läsa-skriva-räkna-satsning Elever som riskerar att inte nå målen måste erbjudas adekvat stöd - stöd från speciallärare, sommarskola eller extra undervisningstid i ett ämne. Statsbidrag från Stimulera huvudmän och skolor att stärka arbetet med basfärdigheterna läsa, skriva och räkna med fokus på årskurserna 1–3. Kultur i och utanför skolan Skapande skola satsningen. Samordning mellan skolans kunskapsmål och kulturpolitikens mål om barns och ungdomars rätt till kulturell delaktighet och eget skapande. Målgrupp: elever i årskurs 7, 8 och 9.

21 Budgetpropositionen 2008 En förskola i världsklass
Barnomsorgspeng Ökat pedagogiskt uppdrag i förskolan Utbildning och fortbildning för förskollärare Allmän förskola till alla barn från tre års ålder Öppen förskola Målen i förskolans läroplan ska förtydligas Förskolechefer bör också ingå i målgruppen för rektorsutbildning Förskollärare ska ges ett övergripande pedagogiskt ansvar. Utöver förskollärare bör det även finnas annan personal, t.ex. barnskötare.

22 Budgetpropositionen 2008 Vuxenutbildning
Rätt till vuxenutbildning Fristående vuxenutbildning – läggs på framtiden Yrkeshögskola Yrkesutbildning för vuxna Validering

23 Budgetpropositionen 2008 Den statliga skolförvaltningen
Ny myndighetsstruktur En skarpare utbildningsinspektion Förstärkt utvärdering Utveckling av den statliga specialskolan – öppna Hällsbo- och Ekeskolan Särskolan Särskolan ska vara en egen skolform för elever med utvecklingsstörning. Tillsätta utredning med uppgift att se över statens samlade insatser för analys och utvärdering inom utb.området. Överväga hur utvärd. Av effekter av statliga beslut på utb.omr. Kan utvecklas och stärkas

24 Gymnasieutredningens förslag
Elevens rätt till en god utbildning behöver stärkas. Ansvar, struktur och regelverk behöver förtydligas. Målen förtydligas i nya styrdokument samt införande av examen i gymnasial utbildning. Samverkan mellan skolhuvudmän och avnämare ska öka. Ett Nationellt råd för utbildning inrättas inom Skolverket, varje program ska ha ett nationellt programråd knutet till Skolverket och lokala programråd ska vara obligatoriska.

25 Gymnasieutredningens förslag
Nya nationella program i gymnasieskolan 19 nationella program i gymnasieskolan. Samtliga program utom ett, Programmet för Vård och Omsorg, har nationella inriktningar. Det är 14 nationella yrkesprogram som alla ska leda till anställningsbarhet.

26 Gymnasieutredningens förslag
En yrkesutbildning i gymnasieskolan kan ges antingen som skolförlagd eller som lärlingsutbildning Obligatoriskt att erbjuda minst 15 veckors arbetsplatsförlagt lärande Den lärlingsutbildning, en alternativ väg till yrkesexamen. Det gäller samma behörighetsregler och examenskrav för lärlingsutbildning som för skolförlagd yrkesutbildning. Lärlingsutbildningen omfattar poäng varav minst 1250 ska vara arbetsplatsförlagda. Försöket med lärlingsutbildning ht 2008 ansökan om platser (planerat 4000 platser)

27 Gymnasieutredningens förslag
Fem nationella högskoleförberedande program. Åtta gymnasiegemensamma ämnen i alla program - svenska/svenska som andraspråk - engelska - matematik - historia - religionskunskap - samhällskunskap - naturkunskap - idrott och hälsa

28 Gymnasieutredningens förslag
Behörighetsfrågor Högskoleförberedande program ska krävas godkända betyg i minst tolv ämnen från grundskolan. Bland dessa inkluderas godkänt betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. För Programmen för Naturvetenskap respektive Teknik krävs dessutom godkänt i biologi, fysik och kemi. För Programmen för Ekonomi, Estetik och Humaniora respektive Samhällsvetenskap och Media krävs godkänt i ämnena geografi, historia, religionskunskap och samhällskunskap. För att vara behörig till yrkesprogram ska krävas godkända betyg i minst åtta ämnen från grundskolan, däribland svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska. En elev med särskilda skäl kan antas till nationellt program även om denne saknar godkänt betyg i engelska

29 Gymnasieutredningens förslag
Examen införs i gymnasieskolan, yrkesexamen eller högskoleförberedande examen. För att få en examen krävs: - Betyg uppgående till 2500 poäng - Godkänt på minst 2250 poäng - Godkänd examensuppgift Att de godkända poängen ska inkludera svenska/svenska som andraspråk, engelska, matematik och vissa karaktärsämnen (variera med program) Examensansvariga lärare införs

30 Gymnasieutredningens förslag
Nuvarande individuella program ersätts av: Ett preparandår: Obehöriga elever som bedöms kunna bli behöriga till gymnasieskolan inom högst ett år. Ansvaret ligger inom grundskolan. Individuella Alternativ: Obehöriga elever som bedöms behöva mer insatser. Kan innehålla både utbildningsinsatser, praktik, vägledning och andra insatser. Kan också erbjudas behöriga elever som har särskilda behov. Programintroduktion: För elever som nyligen kommit till Sverige i gymnasieåldern eller sent i grundskoleåldern. Elevernas kunskaper testas och valideras samtidigt som de erbjuds intensivutbildning i svenska. Därefter erbjuds eleverna ett nationellt program, ett Individuellt Alternativ eller utbildning inom gymnasial vuxenutbildning.

31 Gymnasieutredningens förslag
Betyg Nuvarande kursutformade betyg behålls. Samverkan med gymnasial vuxenutbildning underlättas samtidigt som kursbetyg har vunnit stor acceptans inom gymnasieskolan. Kostnader Förslaget innebär inte att kommunerna får ökade åtaganden men ett gott genomförande kommer att kräva stödinsatser från statens sida, exempelvis för fortbildning och informationsinsatser.

32 Regionala erbjudanden
Kvalitet är hela skolans ansvar skolledare 30 pedagoger Processledarutbildning pedagoger Nätverk med fokus på: förskola (2), fritidshem(4), särskola(1) Seminarieserie med fokus på kvalitetsarbete deltagare Insatser efter Skolverkets inspektion 10 kommuner och två fristående skolor Seminarieserie för 200 lokala läs- och skrivutvecklare start vt-08

33 Skolutveckling Nationell likvärdighet Målinriktad förbättring
Möjlighet och nödvändighet Kunskap om den egna verksamheten Resultat – en högre måluppfyllelse

34 Förutsättningar Ledarskap Verklighetsanknytning Engagemang
Struktur och systematik Forskningsanknytning

35 Framgångsfaktorer Fokusering på mål och resultat
Delaktighet och inflytande Långsiktighet och uthållighet

36 Myndigheten på Internet
36

37 37 37