För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa

En presentation över ämnet: "För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa"— Presentationens avskrift:

1 För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa
Lotsmodellen Håkan Ewerman, specialpedagog i Barn- och utbildningsförvaltningen i Kristianstad kommun. Arbetar i Stöd- och hälsoenheten som är en central resurs för elevhälsa och förskolor. Arbetsuppgifterna består av handledning, konsultation och råd/stöd till pedagoger i verksamheterna. Välkomna. Ett Exempel på preventiva eller tidiga insatser för att främja psykisk hälsa bland barn och unga i Skåne. Det här är ingen metod utan en modell för samarbete som har som mål att förbättra för familjen/barnet. Jag kommer ge en kort bakgrund, en introduktion och prata lite kring de erfarenheter vi gjort sedan starten Vi har 40 minuter på oss och jag hoppas att vi ska hinna med lite frågor och diskussion på slutet. För ett bättre samarbete runt barn och ungdomar med psykisk ohälsa

2 Bakgrund Miltonprojektet – barn och ungdom
Skåne Nordost – arbetade fram Lotsmodellen 1.Miltonprojektet- Nationell psykiatrisamordning var en offentlig utredning som arbetade under åren 2003–2006. Särskild utredare var Anders Milton. Åren 2005–2006 genomförde regeringen också en ekonomisk satsning på psykiatri och socialtjänst. Satsningen omfattade dels 500 miljoner i projektmedel till landsting och kommuner, dels 200 miljoner för ett antal nationella utvecklingsprojekt. Projekten som genomfördes inom ramen för den här satsningen kallas ibland för ”Miltonprojekt”. 2. Region Skåne och kommunerna Krsd, Hholm, Ögöinge, Bmölla, Osby, Perstorp Koordinater Johan Larsson

3 Att göra ett bättre jobb för familjer och individer i behov av stöd
Överrenskommelse Avtalat – skyldiga att delta och följa modellen Lotsmodellen är en del av ett avtal. Från början mellan socialtjänst och psykiatri. Lotsmodellen riktar sig till barn och unga. Skola/förskola och andra regionala verksamheter har tillkommit (anslutit sig). BUP, BOU och barnklinik. Att göra ett bättre jobb för familjer och individer i behov av stöd

4 Deltagande verksamheter
Kommuner Förskola, skola, socialtjänst och omsorgsverksamhet i Bromölla, Hässleholm, Kristianstad, Osby, Perstorp och Östra Göinge Region Skåne nordost Barn- och ungdomspsykiatrin, Barn- och ungdomshabiliteringen, Barn- och ungdomsmedicin, Enheten för Familj och Ungdomshälsa och BVC Oklarheter om ungdoms mottagning Dilemmat 18 år - övergång

5 L O T S Modellen Skola Socialtjänst Familjen Habilitering BUP
Tillsammans Förenkla Helhetssyn Klargöra Olika perspektiv Samordna Syftet. Ett erbjudande till familjerna. Familjen alltid i centrum. De professionella runt ska samarbeta. Grunden för modellen. Det som är särskilt – lotsen. Enkelt på pappret Familjen Habilitering BUP

6 Initiativtagande till samarbete Utvärdering & Kvittens
Tid: 4v Nätverksmöte1 Inventeringsfas Lots & Individuell plan (IP) Utrednings – & Bedömningsfas 4m Processen – flödet, förståelsen för det. Rollerna . Tre möten med olika syften. Tidsaspekten Nätverksmöte2 - Samarbetsfas: Professionellt nätverk genomför insatser för familjen Genomförande Utvärdering & Kvittens

7 Målet Att göra ett bättre arbete för familjer och individer i Skåne nordost Huvudmålet – bättre jobb, Ringar på vattnet – samarbete, kontakter, förståelse för varandras verksamheter. Det professionella nätverket. Individnivå – förenklingar. Lots är en modell för samarbete.

8 Mötet Struktur – skilja från andra möten Sekretess Förberedelse
Dagordning Roller Normer Klargöra varför lots – koppla mötet till processen. Utgångspunkterna – behov av flera verksamheter, inte akut Samtycke – diskuteras innan, under mötet och i processen, särskild blankett. Tillsammans med familjen, stötta/skapa trygghet och förståelse. Mål, syfte och krav. Erbjudande. Initiativtagare Viktigt att följa. Familjens berättelse. Skapa perspektiv för aktörerna. Fyll alla roller och skapa förståelse för dem. Samtalsledarens viktigaste uppgift. Konstruktivt, tillitsfullt, tryggt.

9 Rollerna Familj/barn/ungdom Initiativtagare Lotsen Verksamhetsaktör
Samtalsledare 1. I centrum för hela processen 2. Ansvara för inledande stöd till familjen och det praktiska vid första mötet 3. Nästa bild 4. Jag här och nu perspektiv Observera att 2,3 och 4 kan vara samma person 5. Ansvara för strukturen i mötet med neutralt perspektiv

10 Varför samtalsledare? Neutral/opartisk - Inte ”inne” i ärendet
- Fri från påverkan av tidigare eventuella konflikter Koncentrerad på att leda mötet - Hålla strukturen - Ansvara för ”klimatet”

11 Dagordning Presentationsrunda.
2. Initiativtagaren (samtalsledaren) tar upp sekretessen. 3. Initiativtagaren (samtalsledaren) inleder och beskriver syftet med mötet. 4. Vårdnadshavare/ungdom ger sin berättelse. 3. Att påbörja en inventering kring vad vi vet om barnet och därigenom få tillräckligt med information för att veta vad som behöver ytterligare kartläggas. 4. (ostört). Sammanfattas i barnets individuella plan under nulägesbeskrivning.

12 Dagordning 5. Frågestund. 6. Diskussion inom hela nätverket.
a) Mönster b) Val c) Åtgärder 6. Individuell plan. 7. Val av Lots. 8. Ny tid och utdelning av individuell plan: 4 månader framåt eller tidigare. 5. De olika professionella aktörerna ställer frågor för att utveckla vårdnadshavarens och initiativtagarens berättelser. Klargörande frågor. 6. av vad som framkommit under berättelsen och frågestunden. Ett sätt att systematisera denna diskussion är att dela upp diskussionen i två delar: a) – se samband och skapa gemensam förståelse b) – vilka lösningsförsök har hittills gjorts och vad har ännu inte prövats? C) - Alla i nätverket berättar vad de kan bidra med utifrån sitt uppdrag till nästa gång nätverket samlas. Nedtecknas i individuell plan under Åtgärder.

13 Individuell plan Den gemensamma dokumentationen Sekretess Kontaktlista
Namngiven Lots Nuläge – berättelse Mål Åtgärder Uppföljning Ingen annan gemensam dokumentation (minnesanteckningar).Varje verksamhet ansvarar för sin egen dokumentation. Planen ska godkännas av vårdnadshavare/ungdom. Nytt medgivande för det fortsatta arbetet. Alla aktiva aktörer Byten dokumenteras i IP. Familjens berättelse som kan kompletteras av t. ex. skolans. Utifrån familjen/barnets behov. Det gemensamma – varje verksamhet kan sedan definiera sina egna mål. Jag, här och nu perspektiv. Första mötet av inventerande karaktär. Måste finnas med. Vid avslut – diskutera vad som händer om nya behov uppstår.

14 Lotsambassadörerna Varje verksamhet har utsett en ambassadör
Stöd till sin verksamhet Uppdatera Utveckla Koppling till beslutsnivå Verka på olika nivåer. Egen verksamhet (stöd), förvaltning, interkommunalt och region-kommun. Motsvarande koordinatorns uppgift. En grupp som träffas 2ggr i halvåret. Också en form av nätverkande som gynnar samarbete.

15 Samarbete Tillitsregel nr. 1 för samarbete:
Vi måste ha tillit till att varje aktör själv känner till vilket uppdrag som de arbetar utifrån och ha tillit till att de gör en riktig bedömning Prata med varandra – inte om varandra Samarbete är en krock mellan perspektiv, lagar och s.k. kulturer. Det är sällan initialt enkelt att samarbeta, samtidigt som det är en av lösningarna för att vi gemensamt ska kunna ge dessa barn det stöd som de behöver. När samarbete fungerar har vi möjlighet att se barn och familj utifrån olika perspektiv - olika uppdrag och olika professioner – vilket är en av förutsättningarna för att barnets behov ska bli tillgodosedda utifrån ett helhetsperspektiv. Johan Larsson

16 S som i samarbete Styrning – legitimera samverkan, ge mandat och resurser Struktur – avtal, riktlinjer, handlingsplaner och ansvarsfördelning Samsyn – gemensam problemförståelse, tillit och förståelse för varandras uppdrag De tre essen Tydlig på alla nivåer förvaltning och politisk Begrepp behöver tydliggöras. Syfte och målgrupp för samverkan behöver klargöras Förutsätter kontaktytor och kommunikation

17 Vill du veta mer? www.skane.se/lots
- här finns lathund/manual, blanketter och information