Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna.

En presentation över ämnet: "Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna."— Presentationens avskrift:

1 Samarbeten  Samarbetsgrupp – Uppsala, Örebro, Stockholm  Gör riskkartorna, texterna och tabellerna samordnat  Nätverk mellan de 5 samordnande länsstyrelserna  Utbyter idéer  Samverkar kring vattenförekomstfrågan

2 Ur vägledningen för riskkartor: Risk för påverkan på vattenkvalitet Här avses påverkan på kemisk och ekologisk status, överskridande av miljökvalitetsnormer. Länsstyrelsens bedömning av vattenförekomstens nuvarande status, vad som kan förorena, spädningseffekter och eventuell geografisk omfattning av föroreningsspridning. Detta redovisas inte i karta eller tabell, det är slutsatser som redovisas endast i text enligt bilaga 3. Detta är en mycket viktig del i arbetet och kommer att vara en tydlig koppling mellan vattenförvaltningen och översvämningsdirektivet.  Statusklassning 2009 eller ny preliminär 2013?  Potentiell förorening från tillståndspliktiga miljöfarliga verksamheter och föroreningsskadad mark  ”Spädningseffekter och eventuell geografisk omfattning” är mycket svårbedömt. Modellresultat för spridning/spädning av miljögifter finns (men ej vid översvämning). Utdata är beroende av bra indata.

3 Samordning med vattenförvaltningen  Samråd:  ”15 § Riskhanteringsplanerna och de efterföljande översynerna av dessa enligt 14 § ska utarbetas i samordning med de översyner av förvaltningsplaner som görs enligt 5 kap. 1 § förordningen (2004:660) om förvaltning av kvaliteten på vattenmiljön.”  Förläng samrådsperioden till 6 månader  Lägg den samtidigt som Förvaltningsplan och Åtgärdsprogram enl vattenförvaltnings-förordningen har samrådsperiod, dvs 1 nov 2014-30 april 2015  Undersök möjligheten att använda samma datalagrings- och kartvisningssystem (ÖVISS?)

4

5 Återstående frågetecken  Egna data – tunnelbanestationer, förorenade områden  Broar – ska de visas som översvämmade eller inte?  Göra om vissa RAÄ-polygoner till punkter  (Hur tillgängliggöra data på ett bra sätt? ”Gemensam krisberedskapstjänst”)

6