V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING

En presentation över ämnet: "V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING"— Presentationens avskrift:

1 V U X E N DIDAKTIK Självstyrt lärande PLANERING
definieras av Malcolm Knowles som; En process där individerna med eller utan utomstående hjälp tar initiativ i: a) diagnostiserandet av sina inlärningsbehov, b) formulerandet av inlärningsmål, c) identifierandet av mänskliga och materiella resurser för inlärning, d) val och tillämpning av ändamålsenliga inlärningsstrategier samt e) i utvärdering av inlärningens resultat V U X E N DIDAKTIK Har vuxna verkligen kapacitet till allt detta ? UPPGIFT 2A Knowles 1980 Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

2 V U X E N DIDAKTIK Kännetecken och uttryck för självstyrning PLANERING
På grund av livserfarenhet och mognad är den vuxne mindre beroende av andra och har behov av att ta ansvar och vara självstyrd i inlärningssammanhang 1. 2. Den vuxne lär sig genom att dra nytta av sina egna och andras erfarenheter 3. Behovet att lära sig mera är anknutet till problem- och konfliktlösning i vardagen V U X E N DIDAKTIK Att lära sig mera uppfattas som en pro- cess med vars hjälp den vuxne kan ut- veckla sin kompetens samt höja sin självkänsla 4. UPPGIFT 2A Knowles 1980 Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

3 V U X E N DIDAKTIK Undervisningsplaneringens ledstjärnor PLANERING
Målstyrd och -medveten verksamhet Logisk framskridande (mål, innehåll, verksamhet) Undervisning som stöd för inlärning Planering som bidrar till att bygga upp meningsfulla helheter Inlärningssvårigheter bör förutses Utrymme för finjustering under processens gång (utvärdering) V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

4 A B C D V U X E N DIDAKTIK Olika planerings- situationer PLANERING A B
Lärarens kunskaper om deltagarnas inlärningsförutsättningar (vad-hur?) Goda Dåliga Lärarens kunskaper om den verklighet där det inlärda kommer att användas A B Goda C D Dåliga De studerandes motivation Hög Låg V U X E N DIDAKTIK A B Specifika Målen Oklara C D UPPGIFT 2C Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

5 V U X E N DIDAKTIK Utgångspunkter för planering PLANERING N i v å n
EXP. ERFAR. processen verksamheten NOVIS Fördjupnings Lära- rens under- vis- nings- erfa- renhet EXP. ERFAR. processen verksamheten NOVIS Fortsättnings V U X E N DIDAKTIK EXP. processen verksamheten ERFAR. Grund NOVIS UPPGIFT 2C Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

6 V U X E N DIDAKTIK PLANERING Undervisnings-/utbildningsplanering
Undervisningen, definierad som målmedvetet stödjande och styrande av inlärning och utveckling, förutsätter systematik. Genom undervis- ningsplaneringen styrs och regleras både undervisnings- och inlär- ningsprocessen. Planering av undervisningen kan t.ex. innehålla föl- jande delmoment 1. Definiering av allmänna målsättningar på basen av de uppskattade inlärningsbehoven 2. Klargörande av förutsättningar • Studerande/deltagare (ålder, utbildning, arbete m.m.) • Resurser; ekonomiska (tid, lärare, utrymmen) och mänskliga (kompetenser, erfarenheter m.m.) 3. Definiering av målsättningarna för inlärning   fortsätter .. V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

7 V U X E N DIDAKTIK PLANERING
Undervisnings-/utbildningsplanering (forts.) 4. Besluten gällande de didaktiska principerna 5. Val och organisering av ämnesinnehåll, produktion av studiematerial m.m. 6. Organisering av den praktiska undervisningen • Tidsanvändning • Undervisningsformerna • Rekrytering och gruppering av de studerande 7. Val av arbetsmetoder och –redskap 8. Planering av feedback och utvärdering V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

8 V U X E N DIDAKTIK Tre planeringsprinciper PLANERING
1. Ämnescentrerad planering har sin utgångspunkt i: Studiematerial, särdragen i de förmedlade kunskaperna/färdig- heterna eller lärarens expertis - Innehållets kronologiska ordning - Svårighetsgrad - Logisk struktur - induktiv eller deduktiv 2. Kognitiv planering Val av innehållet har sin utgångspunkt i de studerandes livssitua- tion samt de kunskaper och erfarenheter dessa skaffat sig genom arbete, utbildning osv ."Kunskapsmassan" organiseras så att de ”nya kunskaperna” kan flexibelt anknytas till tidigare kunskaps- strukturer. V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

9 V U X E N DIDAKTIK Tre planeringsprinciper PLANERING
3. Deltagarcentrerad planering Har sin utgångspunkt i en uppfattning om den vuxna människan som självstyrd, lärande individ (=vilja och kapacitet att ta ansvar över inlärningsprocessen). Den studerande har en central roll i fråga om att ställa upp mål, välja innehåll och metoder. V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

10 V U X E N DIDAKTIK PLANERING
Kännetecken för deltagarcentrerad planeringsmodell 1. Vikt vid skapande av gynnsam atmosfär för inlärningen 2. Samplanering 3. Definiering av inlärningsbehoven utgående från deltagarnas intressen och värderingar 4. Definiering av målen utgående från inlärningsbehoven 5. Planering och förverkligande av aktiviteter (undervisning/inlärning) utgående från deltagarnas egna planer 6. Utvärdering av huruvida målen uppnåtts, och huruvida inlärnings- behoven varit meningsfullt definierade V U X E N DIDAKTIK Knowles 1980 Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001

11 V U X E N DIDAKTIK PLANERING UNDERVISNINGSPLANERING
i samband med vuxenutbildning- och undervisning Att kunna - utgående från tidigare kunskaper, färdigheter och erfa- renheter som lärare, och med beaktande av den kunskap som man på förhand har av ramfaktorerna (tid, utrymmen, studerande, för- väntningar, mål osv.) - preliminärt ta ställning till urval av innehåll (VAD?) och val av metod (HUR?) a) ...utgående från sina tidigare kunskaper, färdigheter och erfarenheter som lärare, b) …med beaktande av den kunskap som man på förhand har av ramfaktorerna (tid, utrymmen, studerande, förväntningar, mål .. c) preliminärt … d) ta ställning till urval av innehåll (VAD?) val av metod (HUR?) V U X E N DIDAKTIK Petri Salo/Åbo Akademi/Pedagogiska institutionen 2001