Välkommen! Presentation av projektet Vattenförvaltning - vad är det?

En presentation över ämnet: "Välkommen! Presentation av projektet Vattenförvaltning - vad är det?"— Presentationens avskrift:

1

2 Välkommen! Presentation av projektet Vattenförvaltning - vad är det?
REACH, CLP och annat smått och gott! Varför kemikalieförteckning? Presentera föreläsarna, ev presentationsrunda Tänk på att nämna praktiska detaljer, som toaletter, pausen efter vattenförvaltning och mat/fika efter mötet

3 Varför detta projekt? Kemikalier stort problem Ökad kunskap
Utbyte av kemikalier Uppnå normer Minskat utsläpp Förenklad kommunikation Varför gör vi detta projektet? Det finns en stor mängd olika direktiv, lagar och förordningar som ställer krav på oss som myndigheter och verksamhetsutövare. Allt ifrån rena ”kemikalielagar” till övervakningsdelar. Och det man kan se i alla dessa direktiv, lagar och förordningar är att kemikalier är ett stort och svårt område. Pga många olika saker att hålla reda på. Men kemikalier är också ett sort problem för oss alla, då kemikalier finns i allt runt omkring oss och vissa av dessa kemikalier kan leda till svåra och bestående skador på oss människor och natur. Behov av att vi får en ökad kunskap om vilka kemikalier vi använder, hur vi använder dom, vart dom tar vägen osv

4 Havsmiljöanslaget En del i den satsning som görs på havsmiljön
Insatser för att förbättra, skydda och bevara Östersjön och Västerhavet 2009 delades 285 miljoner ut, varav detta projektet fick 3,4 miljoner Genomförs i södra Östersjöns distrikt län och 91 kommuner En del i satsningsen på havsmiljön. Lova är en annan del i samma satsning. Havsmiljöanslaget: Regeringen beslöt 2007 att avsätta pengar som skulle gå till att förbättra, skydda och bevara Östersjön och Västerhavet 2010 omfattar anslaget 369, 8 miljoner kronor, 2009 delades 285 miljoner kronor ut. Runt 2000 verksamheter har fått inbjudan att delta

5 Vem gör vad i projektet? Länsstyrelsen: informerar, vägleder och ger underlag för kartläggning Företag: kartlägger och dokumenterar sina kemikalier samt skickar kemikalieförteckning till länsstyrelsen Länsstyrelsen: granskar och bedömer vilka ämnen som är föremål för krav på utfasning, registrering, tillstånd, skydds- åtgärder etc. inom respektive huvudavrinningsområde i Södra Östersjöns vattendistrikt. Resultaten delges respektive företag Företag: genomför substitution, registrerar eller söker tillstånd samt vidtar skyddsåtgärder för minskad miljöpåverkan Vattenmyndigheten: följer upp resultatet Det som är över strecket är de delar som görs inom projektet De delar under är det som görs i framtiden och då utanför projektet Ev att vi flyttar denna bild till slutet och slutklämmen?

6 Upplägg Frivilligt deltagande
Företag skickar in kemikalieförteckning där verksamhetens kemiska produkter anges med ingående deklarerade ämnen Vi går igenom och kompletterar med en bedömning om vilka ämnen som har krav i några utvald lagstiftning /miljömål / internationella överenskommelser Företaget får ett svar där vi kommenterar om man har produkter med utpekade ämnen. (På förfrågan kan man få den kompletterade förteckningen tillbaka)

7 Granskas map Vattendirektivets prioriterade ämnen (anger kemisk status) och särskilt förorenande ämnen (kan vara en del i ekologisk status) Utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen i exempeldatabasen i PRIO- verktyget Ämnen i KemIs Begränsningsdatabas ECHAs Kandidatlisteämnen OSPAR priority action substances HELCOM / BSAP – ämnen för åtgärder De två sista kursiverade är mer viktiga för projektets finansiär än er som verksamhet.

8 HELCOM- BSAP Helsingfors kommissionen ”HELCOM”
Baltic Sea Action Plan (BSAP) Särskilt prioritera arbetet med att minska spridning av miljöfarliga ämnen Helcom tog fram Helsingforskonventionen/Östersjökonventionen som undertecknades 1974 och trädde i kraft Mot bakgrund av utvecklingen i miljöarbetet och förändringarna i Östesjöområdet var det på 1990-talet dags att modernisera konventionen. Den nya konventionen undertecknades 1992 och trädde i kraft 2000. Helsingforskommissionen, HELCOM, har kommit överens om en ny aktionsplan för Östersjön, Baltic Sea Action Plan. Aktionsplanens övergripande mål är att Östersjön ska vara i god ekologisk status år 2021. Miljöministrarna i länderna runt Östersjön beslutade om planen vid ett möte i Krakow, Polen, den 15 november 2007Man ska särskilt prioritera arbetet med att minska övergödning, spridning av miljöfarliga ämnen, föroreningar från verksamheter på land (även transporter) och föroreningar från fartygstrafiken

9 OSPAR Oslo-Paris Kommissionen
Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten Ämnen utvalda för åtgärder Ospar-konventionen heter formellt Konventionen för skydd av den marina miljön i Nordostatlanten. It started in 1972 with the Oslo Convention against dumping, cover land-based sources and the offshore industry by the Paris Convention of These two conventions were unified, up-dated and extended by the 1992 OSPAR Convention Inom Ospar arbetar man med frågor kring övergödning, farliga ämnen, adioaktiva ämnen, offshoreverksamhet i olje- och gasindustrin, marin biodiversitet, samt övervakning och bedömning av tillståndet i den marina miljön. Inom arbetet har man tagit fram listor på ämnen som är utvalda för åtgärder (minska använding/spridning)

10 Vattenförvaltning Ramdirektivet för Vatten 2000 Syftet
En helhetssyn på vattenarbetet En gemensam och långsiktig förvaltning av vattenresurserna Målet God vattenkvalitet God tillgång Hållbart nyttjande Ingen försämring Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden Vattenförvaltning – är den svenska samlingsnamnet för arbetet med det ramdirektiv för vatten som EU beslutade Detta är införlivat i svensk lagstiftning via vattenförvaltningsförordningen. Detta för syftet att få en helhetssyn på vattenarbetet och en bättre förvaltning av resursen vatten. Innan ramdirektivet så hade man ett stort antal direktiv som på något sätt berörde vatten och det var svårt att hålla kolla på alla och deras riktningar. Därför var det svårt att nå en helhetssyn och god förvaltning av vattenreurserna. Därför valde man att samla alla dessa direktiv under vattendirektivet, för att förenkla för medlemsstaterna. Ex på direktiv: Fisk och Skaldjur, Nitrat, Avlopp,. Målet i ramdirektivet uttrycks i 4 punkter: God vattenkvalitet, God tillgång på vatten, Hållbart nyttjande och ingen försämring från nuvarande situation. Detta kan sammanfattas med ” Allt vatten ska ha en god kvalitet och kvantitet för både människor och natur. Både idag och i framtiden”

11 Vattenförvaltningens uppbyggnad
Fem vattendistrikt i Sverige En Vattenmyndighet per distrikt som samordnar arbetet En delegation per distrikt som tar beslut Ett beredningssekretariat per Länsstyrelse. En Länsstyrelse kan ingå i flera distrikt. Har ser vattenförvaltningen ut i sverige. Man har beslutat om att dela in Sverige i 5 vattendistrikt. Dessa distrikt följer inte län/kommun gränser utan baserar sig på hur vattnet rinner. Detta är också en av nyheterna i vattendirektivet, att allt arbete ska följa vattnets väg och inte administrativa gränser (land, län, kommun osv). I varje distrikt så finns en utpekad Vattenmyndighet som samordnar arbetet inom distriktet. VM är stationerad på en av länsstyrelserna inom distriktet. Bottenviken – Luleå, Bottenhavet – Härnösand, Norra Östersjön – Västerås, Södra Östersjön – Kalmar, Västerhavet – Göteborg I varje distrikt finns också en delegation (styrelse) som tar besluten. Delegationen består av representanter ifrån kommuner och näringslivet samt sakkunniga representanter från de olika länen (mkt liten representation ifrån vanliga Tillverkningsindustrin, mest ifrån LRF, Vattenkraft och Skogsnäringen). Sedan finns även ett beredningssekretariat per län, ett län kan ingå i flera distrikt. Länen har till uppgift att hjälpa Vattenmyndigheten med arbetet inom vattenförvaltningen.

12 Vattenförekomster En indelning av våra sjöar, vattendrag, grundvatten, övergångsvatten och kustvatten. Den enhet vi ska rapportera till EU och som lagkrav kommer att sättas på Sjöar >1 km2 Vattendrag med tillrinningsområde >10 km2 Vatten som ingår i områdesskydd, påverkar skyddade områden, är särskilt värdefulla eller påverkar en vattenförekomst Grundvatten >50 person ekvivalenter Nytt begrepp, vattenförekomster. Vattenförvaltning arbetar med allt vatten, från källa till kust. Sjöar, Vattendrag, Grundvatten, övergångsvatten och kustvatten. Storlekskriterier och värdekriterier. Grundvattenförekomsterna har tagits fram av SGU (Sveriges geologiska undersökning) genom att man har studerat jordartskartor, hydrologiska kartor och topografin.

13 Södra Östersjöns vattendistrikt 10 län 91 kommuner 54 000 km²
2,2 miljoner invånare 42 personer per km² 32 huvudavrinningsområden 7 delområden 1623 ytvattenförekomster 580 grundvattenförekomster Södra Östersjön där projektet utförs: Motala ström, Emån och Helgeå största arona Markfördelning i distriktet 60% skogsmark 20% jordbruksmark 10% sjöyta 50% av landets animalieproduktion 1/3 av landets kuststräcka. Vättern största sjö Allt fr näringsfattiga skogssjöar till mer näringsrika slättsjöar och vattendrag. Viktigaste Grundvattentillgångarna finns i sand- och grusavlagringar som avsattas när den senaste istiden smälte undan.

14 Vattenförvaltning i cykler
Vattenförvaltningens arbete är uppdelar i cykler, där en cykel pågår i 6 år och innehåller 5 givna steg. Kartlägning och analys, Miljömål och normer, Åtgärdsprogram, Övervaka och sist förvaltningsplan och rapportering.

15 Statusklassning Riskbedömning Ytvatten Ekologisk status
Kemisk status – prioriterade ämnen Riskbedömning Grundvatten Förenklad process Sämre än god status idag Nära gränsen mellan god och måttlig Påverkansanalys Kalkade vatten Kemisk status: nitrat, klorid, sulfat, växtbekämpningsmedel Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas? Kartläggning och analys: Görs för varje vattenförekomst. Ytvatten är sjöar, vattendrag, kust, och övergångsvatten. Där tittar man på två saker, Ekologisk och Kemisk status. I ekologisk status tittar man främst på hur biologin mår, dvs växter och djur, men även övergödning, försurning och fysisk förändring (vandringshinder, dikning, sänkning av sjöar) För kemisk status tillar man på de ämnen som är utpekade inom vattendirektivet, de så kallde prioriterade ämnena som idag är övriga ämnen. Vi kommer in mer på dessa på nästa bild. Grundvatten tittar också på kemisk status, men lite andra ämnen än för ytvatten. Regleras i sgu’s föreskrifter. Samt kvantititatv status: tas det ut mer vatten än vad som nybildas. Sämst styr – räcker med att en av de ingånde delarna man tittar på är dålig för att totala statusen ska bli dålig. Sedan gör man också en bedömning om hur statusen kan förändras till nästa cykel: En riskbedömning Kort: vattnet riskerar att inte nå god status nästa cykel Dagens påverkan och tillstånd, Prognos av hur påverkan och tillstånd kommer att utvecklas i framtiden Ekonomiska analysen, med uppskattningar av hur vattenutnyttjandet kommer att utvecklas

16 Ytvatten Kemisk status Prioriterade ämnen Åtgärder
Ytvatten Kemisk status Prioriterade ämnen 33 ämnen och ämnesgrupper utvalda för åtgärder för att förhindra förorening av vatten + 8 ämnen till Med gränsvärden satta inom EU – blir troligtvis miljökvalitetsnormer här Mål för alla vatten-förekomster till 2015 God status Ej uppnått God status Åtgärder EU gemensamma gränsvärden för prioriterade ämnen Miljökvalitetsnormer i andra direktiv Utpekade i bilaga 10 i vattendirektivet (2000/60/EG) 33 ämnen som är utvalda för åtgärder inom EU för att förhindra förorening av vatten Valda för att de utgör en risk för vattenmiljön och/eller finns uppmätta i vattnen inom EU De ämnen som får EU-gemensamma gränsvärden (EQS-värden, Environmental Quality standards) Om EQS-värdena överskrids uppnår man inte god kemisk status och åtgärder måste göras Ska övervakas - om man har utsläpp inom aro för karaktärisering för att följa åtgärder Dotterdirektiv som ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 Dotterdirektivet 2008/105/EG antaget den 16 december 2008 Ska vara införlivat i svensk lagstiftning genom ändringar i VFF och föreskrifter den 13 juli 2010 –NV lämnat in rapport till regeringen med förslag till genomförande vt 09 (rapport 5973). Direktivet fastlägger gränsvärden (som kan fastställas till miljökvalitetsnormer, mkn) för de prioriterade ämnena samt för vissa andra förorenande ämnen – bilaga 1 Bilaga 2 pekar ut vilka som är prioriterat farliga ämnen – ska ersätta bilaga 10 i Vattendirektivet. Register på utsläpp och spill Möjlighet att sätta Blandningszoner 16

17 Grundvatten Mål: rent grundvatten och inte för stort uttag av grundvatten 2015 Kemisk status: Riktvärden i SGU-FS 2008:2 från dotterdirektivet för grundvatten Fastställs som mkn flera parametrar – några joner, metaller, bekämpningsmedel, PAH, lösningsmedel Kvantitativ status: tas mer grundvatten ut än vad som nybildas God status Dålig status Grundvatten är en viktig dricksvattenkälla. För att vi ska kunna hämta rent vatten även i framtiden krävs att vi redan nu undersöker hur kvaliteten är idag, vad det finns som kan påverka grundvattnet negativt framöver och hur stora riskerna är. Första steget är att undersöka hur rent vattnet är i dag. Det man tittar på är sulfat, nitrat, klorid och växtbekämpningsmedel. Halten av sulfat speglar ofta hur mycket sulfat (som beror på….)som har transporterats med luften och antingen singlat ner eller följt med nederbörd till marken. Hög halt av nitrat i grundvatten kan bl a bero på gödsling, avlopp och nedfall av kväve från luften. Hög halt av klorid (salt) kan bero på avlopp, vägsaltning och deponier. Klassgränser för god kemisk status: nitrat 50 mg/l, sulfat 100 mg/l, klorid 100 mg/l och växtbekämpningsmedel 0,1 ug/l. Man tittar även på den kvantitativa statusen. Med det menas att man undersöker om mer vatten tas ut än vad som bildas. Ett exempel på vad som kan hända om man tar ut för mycket vatten är den inträngning av saltvatten som har skett i en del grundvattentäkter utmed kusten. Dotterdirektivet för grundvatten: 2006/118/EG Implementerad med diverse föreskrifter från SGU God kemiska grundvattenstatus avgörs med mkn för kemiska ämnen. SGU-FS 2008:2 innehåller riktvärden som Vattendelegationen i distriktet fastlägger som miljökvalitetsnormer för kemisk grundvattenstatus i grundvattenförekomsterna Referensvärden för naturligt förekommande joner, metaller och konduktivitet i grundvatten i sand- och grusavlagringar Beskrivning på vad som ska beaktas när riktvärden ska räknas fram Övervaka trender av föroreningar 17

18 Nästan 60% av antalet vattenförekomster har sämre än god ekologisk status (ytvatten)
Kemisk status::

19 Mål och normer Mål för vattnet Miljökvalitetsnormer för status
Icke försämringskrav Undantag – senare målår eller mindre strängt krav

20 Åtgärdsprogram Vad ska vi göra för att nå målet med god vattenstatus?
Hur och var får vi störst effekt till lägsta kostnad? Vissa vatten blir ”kraftigt modifierade vatten” Vissa vatten blir sk ”undantag” av samhällsekonomiska eller tekniska skäl Vem/vilka som ansvarar för åtgärderna Bindande mot myndigheter och kommuner men inte mot enskilda.

21 Övervaka Förvaltningsplan och rapportering Förändras statusen?
Når vi målen? Förvaltningsplan och rapportering Sammanfattning av det arbete som gjorts i cykeln Rapporteras till EU sammantaget för Sverige.

22 Vattenförvaltningens MKN
Delegationens beslut om Miljökvalitetsnormen. Kraven syftar till att god status ska uppnås senast den 22 december 2015, om inte undantag har beslutats Undantag Vanligtvis tidsfrist för att uppnå god status till 2021 (i vissa fall 2027) I undantagsfall mindre strängt krav (t.ex. att det är tillräckligt att uppnå måttlig status) Generellt mindre strängt krav för kvicksilver - inget krav på att uppnå god kemisk ytvatten- status för kvicksilver, dock bör nuvarande halter inte öka

23 Vattenförvaltningens MKN
Åtgärder under denna förvaltningscykel syftar framåt, de ska se till att normerna inte överträds – proaktivt angreppssätt (jfr t.ex. med ÅP för luft – reaktivt styrmedel) Åtgärder ska vara påbörjade senast 2012

24 Hur ser normen ut i text? God kemisk status 2015
God kemisk status 2015, med undantag för Nickel till 2021

25 Åtgärdsprogram Åtgärdsprogrammens status
Åtgärdsprogrammet beslutades tillsammans med miljökvalitetsnormer och förvaltningsplan av vattendelegationen i december 2009. Ett fastställt program innebär enligt 5 kap. 8 § MB skyldigheter för myndigheter och kommuner att inom sina ansvarsområden vidta de åtgärder som behövs enligt programmet. Förklara delegation igen.

26 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov…
2. Naturvårdsverket behöver, efter samråd med länsstyrelserna, ta fram underlag för…. 4. Naturvårdsverket behöver ta fram underlag för, och utveckla föreskrifter… 8. Naturvårdsverket behöver i sitt arbete med bidrag till att åtgärda föroreningsskadade.. 15. Statens Jordbruksverk och länsstyrelserna behöver prioritera sin rådgivning … 17. Statens jordbruksverk och länsstyrelserna behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Kemikalieinspektionen… 21. Skogsstyrelsen behöver, efter samråd med Naturvårdsverket och Fiskeriverket, ta fram underlag… 28. Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov… 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare…. 32. Kommunerna behöver, inom sin tillsyn av verksamheter... De punkter i åtgärdsprogrammet som jag såg att ni kan komma att beröras av i något steg. För de allra flesta punkterna ligger detta i framtiden, som i ett andra, tredje elelr fjärde steg. För som ni ser så är inga åtgärder riktade direkt till er som verksamhetsutövavre, utan ni blir påverkade av dessa punkter i ett andra steg. 36. Kommunerna behöver utveckla sin planläggnin… 37. Kommunerna behöver, i samverkan med länsstyrelserna, utveckla vatten- och avloppsvattenplaner….

27 Tillsyn 29. Länsstyrelserna behöver säkerställa att verksamhetsutövare genomför nödvändig egenkontroll och har de kontrollprogram som behövs för att möjliggöra en bedömning av verksamhetens inverkan på ekologisk, kemisk och kvantitativ status i vattenförekomster. Förebygga att normer inte överskrids Här är den punkt som ni i första hand kommer att bli påverkade av Här ingår att ha koll på sina kemikalier, särskilt de ämnen som är utpekade som vattendirektivsämnen och de som på något sätt släpps ut till vatten. Och utsläpp behöver inte vara ett direktutsläpp ifrån själva verksamheten på plats utan kan även innefatta diffust utsläpp.

28 Omprövning av tillstånd eller villkor
VM:s åtgärdsprogram p. 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov verka för omprövning av befintliga tillståndspliktiga verksamheter, enligt 9 och 11 kap miljöbalken, vilka kan ha en inverkan på vattenmiljön, särskilt i områden med vattenförekomster som inte uppnår, eller riskerar att inte uppnå, god ekologisk status eller god kemisk status. Om verksamheten med någon betydelse ”medverkar” till att en MKN överträds* * inte följs Nya villkor får inte medföra sådana ingripande villkor att verksamheten inte längre kan bedrivas eller avsevärt försvåras 24 kap 5 § 2 p MB Detta är något som kan komma beröra verksamheter i ett andra eller tredje led. I första delen så är det länsstyrelserna som behöver arbeta med att göra en översyn av nuvarande tillstånd. Först efter det kan frågan om ett ev omprövande bli aktuellt. Omprövning av verksamheter kan också ske utifrån andra grunder. Redan idag så omprövas verksamheter som har tillstånd enligt den gamla miljölagstiftningen (miljöskyddslagen) för att de ska få ett tillstånd enligt miljöbalken. Då tittar man bland annat på skyddsvärden om verksamheten ligger i ett skyddat område (vattenskyddsområdet etc), mkn till luft och vatten.

29 Paus - frågestund

30 Vilken nytta kan en bra kemikalieförteckning ha?

31 Men lagstiftningen förändras, integreras och skärps kraftigt!
När det gäller kemi tänker man i första hand på det här! Och kanske inte så mycket på detta? Att varor och material innehåller och läcker ämnen? tals ämnen som vi knappt vet någonting om! Kemi är inte bara kemiska produkter. Ämnena används i och läcker från material och varor. Numera ställs större krav på att man måste veta mer i ett livscykelperspektiv var kemiska ämnen tar vägen och göra en riskbedömning för detta. Lagstiftningen håller på att bli allt tydligare och mer skärpt. Kom ihåg att kemikalier inte är godkända av någon myndighet utan att den som använder dem ska göra en riskbedömning om användningen är säker. Men lagstiftningen förändras, integreras och skärps kraftigt!

32 Vad är kemikalier? Kemiskt grund ämne En förening av ämnen
En kemisk produkt Ämnen i material Ämnen i varor REACH utgår från enskilda kemiska grundämnen oxh föreningar av ämnen. Dessa kallas för ämnen. Det är dessa som registreras och säkerhetsbedöms. Men reglerna omfattar också ämnena när de sedan blandas till en kemisk produkt och hamnar i material och varor där användningen ska vara säker Definitioner i REACH 3.1 Ämne Kemiskt grundämne och föreningar av detta grundämne i naturlig eller tillverkad form 3.2 Beredning Blandning eller lösning som består av två eller flera ämnen 3.3 Vara Ett föremål som under produktionen får en särskild form, yta eller design, vilken i större utsträckning än dess kemiska sammansättning bestämmer dess funktion 32

33 Vi hanterar ofta risker med kemikalier med hjälp av utspädning
Även om vi är duktiga på att rena och det är lite i utgående vatten och det är låga halter i varor så sprider vi kemiska ämnen! Vi hanterar mycket kemiska ämnen i vårt samhälle där vi omsätter stora mängder rena kemiska produkter men också varor och material. Detta leder till en stor spridning av ämnen och något som vi nu sysslat med i över 50 år. Detta kan mätas upp i omgivningen och över hela jordklotet. 33

34 Dessa särskilt farliga ämnen ska helst inte användas alls!
Utspädning är inget bra sätt att riskhantera ämnen som har vissa egenskaper Dessa särskilt farliga ämnen ska helst inte användas alls! Ämnen kan ju vara farliga på olika sätt. De särskilt farliga ämnena anses så farliga att de heslt inte ska användas alls. Och detta just för att vårt vanliga sätt att riskhantera inte räcker. GFM delmål tre pratar om att dessa ska utfasas och i REACH är det dessa ämnen som ska få tillstånd för att få användas och där man ska lämna information om de finns i varor över 0,1%. Egenskaperna som gör dem farliga är några utvalda: Tillstånd enligt REACH och info om innehåll i varor Utfasning i Giftfri miljö

35 Särskilt farliga ämnen
ger cancer eller mutationer eller fortplantningsskador – det kan räcka med att bli exponerad en gång för låga halter vid fel tillfälle är hormonstörande och stör kroppens regler- och signalsystem – effekter kan uppkomma vid oerhört låga koncentrationer och efter lång tid är långlivade, giftiga och som ansamlas i organismer – de försvinner inte utan kommer tillbaka senare, på annat ställe och ger effekt när de ”uppkoncentrerat” sig CMR PBT Man brukar benämna dem som CMR-ämnen. Cancerogena, Mutagera och reproduktionsskadande. Toxikologin håller på att omvärderas för denna typ av ämnen och man tror inte det egentligen finns några ”säkra” nivåer. Några tröskelvärden under vilket användningen bedöms säker. Samma problem gäller med de sk hormonstörande ämnena. Där alla möjliga hormonsystem, inte bara könshormonenerna kan störas. Och PBT-ämnen: Persistenta, Bioackumulerbara och Toxiska. Är de s.k. miljögifterna som t ex PCB och DDT. DE är så stabila i miljön att de transporteras långt iväg och kan bygga upp höga koncentrationer i djur på helt andra platser än där de släpps ut. T ex insbjörnar på arktis. 35

36 Lagar kring kemikalier EU-harmoniserade
EU - förordningar gäller Direktiv implementeras Svensk lag anpassas REACH-FÖRORDNINGEN registrering begränsningar tillstånd information PRODUKTDIREKTIV läkemedel kosmetika bekämpningsmedel RoHS och WEE leksaker CLP-FÖRORDNINGEN klassificering märkning förpackning MILJÖDIREKTIV ippc vattendirektivet avfall seveso miljöskade- VOC MILJÖBALKEN Egenkontroll m m fl ANDRA FÖRORDNINGAR biocid tvätt o rengöringsmedel Import/export farliga ä. POP-ämnen tennorganiska ämnen Kemilagstiftningen är harmoniserad i EU. Sverige har ganska lite egna lagar på området. EU-Förordningarna gäller över svensk laglagstifftning EU-Direktiven gäller genom implementering i svensk lagstiftning – dvs man skriver om eller inrättar svenska förordningar. Miljöbalk, förordningar kan tillkomma eller ändras för att klara kraven i EU-förordningar/direktiv. Man glömmer lätt att förordningarna gäller över annan lag. Två tunga grundförorningar är REACH och CLP. CLP handlar om hur ämnen ska klassificeras och märkas. Dvs ett system för att bedöma och informera om hur farliga ämnen är. REACH skapar ett system för att de som tillverkar och importerar ska dokumentera farlighet med ämnen, hur de används samt riskbedömma användningen. Reglerar hur man ska lämna över information om farlighet och reglerar de farligaste ämnen med begränsningar och tillstånd. Direktiven reglerar olika typer av produkter som kosmetika och läkemedel, leksaker och vilka regler som gäller i dessa olika typer. Även i Miljödirektiven kommer regler för kemiklaier in på olika sätt. Bla vattendirektivet som pekar ut ämnen som ska utfasas där det finns risk för utsläpp till vatten. ARBETSMILJÖREGLER Hygieniska gränsvärden ARBETSMILJÖDIREKTIV xxxxx

37 Identifierad användning REACH § 37.2
Industrins ansvar REACH 1. Tillverkare/ import Ämne 3. Användning som t ex tillverkning av vara 2. Ämnet används i kemisk produkt 4. Information till kund Ta fram data Säkerhetsbedömning Klassificering Märkning Säkerhetsdatablad Måste följa åtgärder för en säker hantering. Informerar kunden Ny klassificering? Ny Märkning ? Nytt säkerhetsdatablad? REACH § 39 REACH § 14 SVHC Endast identifierad användning tillåten. Endast registrerade ämnen REACH § 5 REACH § 37.3 REACH § 10 Informationsplikt REACH § 34 Blandare & slutanvändare ska informera ämnestillverkare om hur produkten används. REACH § 37.1 REAVH lägger mycket ansvar för säker användning av kemiklaier på industrin. Lagstiftningen är fortfarande under uppbyggnad och förs succesvivt in. Störst ansvar ligger på dem som tillverkar och importerar enskilda kemiska ämnen. Men även nedströmsanvändare som blandar kemiska produkter och e som använder dessa tex för att göra en vara berörs. Första ledet ska ta fram den data som behövs om ämnet och identifiera alla användningsområden nedströms. Dessa ska bedömmas i en säkerhetsbedömning där man plockar fram de försiktighetsmått som krävs i de olika användningarna. Dessa ska kommuniceras med säkerhetsdatabladen. När en kund sedan blandar en kemiska produkt av ämnena ska denna i sin tur väga ihop informationen från de olika kemiska ämnena och göra nya bedömningar och ta fram säkerhetsdatablad för blandningen. Som användare måste man följa de säkerhetsföreskrifter som står i SDB för en viss användning. Ha viss reningsutrustning, Skyddshandskar etc. Och man måste försäkra sig om att den användning man har omfattas. Har man ovanliga användningar så ska man informare uppåt i leverantörskedjan så att denna användning kan tas med i regkistreringen. Man är även skyldig att informera uppåt om man får kännedom om risker som inte beskrivits i SDB. Om man har kandidatlisteämnen i en vara man tillverkar måste maninformar kunder om detta om halten är över 0,1%. Måste veta om man har det och i vilka halter. Måste då veta halter i de mayerial man köper in och i kemiska produkter etc. OBS! Riskbedömning skall gälla all användning av ämnet För identifierade användningar måste nedströmsanvändare tillämpa de riskbegränsande åtgärder som anges i säkerhetsdatabladet. För icke identifierade användningar skall de i stället tillämpa de riskbegränsande åtgärder som anges i deras egen kemikaliesäkerhetsbedömning. Den information om riskbegränsande åtgärder som anges i säkerhetsdatabladet för identifierade användningar eller i nedströmsanvändarnas kemikaliesäkerhetsbedömning för icke identifierade användningar måste vidarebefordras till deras nedströmsanvändare så att de i sin tur kan tillämpa de angivna riskbegränsande åtgärderna eller, om deras användning inte omfattas, göra en egen kemikaliesäkerhetsbedömning. Denna OH beskriver NA rättigheter och skyldigheter Nedströms användare skall ha rätt att skriftligen underrätta den tillverkare, importör eller nedströms användare som levererar ett ämne om sin användning av ämnet; denna användning skall då betraktas som en identifierad användning. Nedströms användare skall lämna så mycket information att leverantören kan utarbeta ett exponeringsscenario för nedströms användarens användning i sin kemikaliesäkerhetsbedömning. Identifierad användning REACH § 37.2 37 37

38 REACH kräver ordning och reda på kemikalier hos användare
Man får bara använda registrerade ämnen Man får bara använda dem för det som står angivet som användningsområde på säkerhetsdatablad (SDB) Man måste följa de säkerhetsföreskrifter och exponeringsscenarier för olika användningar som står i SDB Skyldighet att kommunicera uppåt om man får vetskap om nya risker Kan behöva göra egen riskbedömning av egen användning om man inte följer Anmälan av användning av Tillståndsämnen. Koll på om ämnen på kandidatlistan finns i varor och info till kunder om över 0,1%. REACH kräver ordning och reda på kemikalier hos användare Utsnitt av kraven Summa: Det kräver att man har ordning och reda på kemiklaierna även som användare av dem. Att man har SDB som är uppdaterade. Att man kommunicerar med leverantören Försäkrar sig om att leverantören har koll på REACH Att man läser sina SDB och förljer det som står. Att man vet lite om de farligaste ingående ämnen. 38

39 Särskilt farliga ämnen
I REACH hanteras Särskilt farliga ämnen (SVHC, substances of very high concern) ECHA Tillstånd För speciell användning under stränga villkor Kandidat- lista 30 ämnen + ? Bilaga 14 7 på förslag Tillv/imp eller användare söker ECHA Om ingen sökt inom viss tid – solnedgång (=förbud?) Bilaga 14, ”tillståndspliktiga ämnen”, ex DEHP De särkilt farliga ämnen i REACH väljs ut av ECHA och först upp på en kandidatlista efter en remissomgång. Väl på kandidatlistan som nu omfattar 30 ämnen gäller att man ska informera kunder om halter i en vara är över 0,1%. Och om man tillverkar eller importerar varor anmäla till ECHA vid halt över 0,1%. Kandidatlistan uppdateras flera gånger per år och fylls på med ämnen. Nu 30 men redan remiss på 8 nya som kommer innan sommaren. Slutmål ca 2000 ämnen? Från k.l. förs vissa ämnen efter noggrant övervägande upp på bilaga 14. Detta är då ämnen som man måste söka tillstånd inom en viss tid för att få använda. Om ingen sökt tillstånd för det försvinner de från marknaden – solnedgång. Ett sätt att fasa ut ämnen. Tillstånden är tidsbegränsade. Och gäller bara viss användning åtföljda av stränga krav på bla renings och skyddsutrustning. 7 Ämnen på förslag hittills bla DEHP REACH § 33, Informationskrav i Varor REACH § 7.2 Anmälan om tillverkar/importerar av Varor

40 Säkerhetsdatablad Mer ingående information om riskerna för yrkesmässiga användare
Vem? Den som släpper ut produkter på marknaden inom EES Vad? Kemiska produkter som klassificeras som farliga eller som inte klassificeras som farliga men som innehåller farliga ämnen (>= 1%) När? Yrkesmässig användning, vid första leverans + vid uppdatering Hur? På svenska, daterat, 16 punkter Regler kring SDB finns i REACH. Ska ju alltid ges ut när produkten är klassifcerad som farlig eller om den innehåller farliga ämnen (över viss halt). Viktigt se till att man har och att de inte är för gamla. Och att de går att läsa. Ställ krav på leverantören att få begripliga blad. När registreringsnummer för ämnen dyker upp på bladen ska man börja läsa dem mer noggrant! Då är man skyldig att se till att man följer de användningsområden som anges. Och att man följer skyddsföreskrifterna. Gör som det står! Använder handskar! Har viss reningsutrustning etc. När registreringsnummer dyker upp under punkt 1 eller 3 är användare skyldig att följa skyddsföreskrifter och ev. exponeringsscenarier inom ett år

41 Säkerhetsdatablad (16 punkter)
Regler i Reach – Bilaga 2. Nytt format - Ska gälla from 1/ alltid för klassificerade ämnen/blandningar + PBT/vPvB på begäran om >1% hälso- el miljöfarliga ämnen ingår på begäran då ämne med hygieniskt gränsvärde (EU) ingår + Exponeringsscenarier inkl. rekom. riskhanteringsåtgärder bifogas i Annex – hur/vad man får använda ämnet Observera att reglerna i REACH är under omarbetning. Dvs vad som ska ingå som underpunkter och vilken information som ska finnas under réspektive punkt! Observera också att nya förordningen för klassificering och märkning gör att from december i år så ska bladen innehålla info om farlighet beskrivet både med gamla systemet och med CLP. Enskilda ämnen ska då vara klassade i denna men innehålla inforn om gamla också! Blandningar ska vara klassade i gamla systemet men innehålla info om ingående ämnens klassning med CLP! Från 1/ ska ämnenas klassificeringar anges enligt både CLP och Ämnesdirektivet. OBS! Detta gäller även för farliga ämnen i blandningar 41

42 Ny lagstiftning på Klassificering och märkning av Kemiska produkter
Ny lagstiftning på Klassificering och märkning av Kemiska produkter. CLP-förordningen Får användas redan nu men för ämnen from 1 dec och blandningar 1 juni 1015 Farosymbol Farobeteckning Explosivt Extremt/mycket brandfarlig Oxiderande Mycket giftigt/giftigt Frätande Hälsoskadlig irriterande Miljöfarlig Riskfras R-- Skyddsfras S-- Piktogram Signalord Fara Varning Eller ingenting!! Faroangivelse H--- EUH--- Skyddsangivelse P--- Kommer från ett GHS (global harmonised system) . Påväg mot ett system som ska vara lika i bedömning och kunna förstås i hela världen. Nya Symboler!! Riskfraser blir faroangivelser etc! 42

43 Prioriterade ämnen och andra kemikalier i Vattendirektivet
Prioriterat farliga ämnen Vissa andra förorenande ämnen Ämnen med mkn i andra direktiv Särskilt förorenande ämnen Huvudsakligen förorenande ämnen Förorenande ämnen med riktvärden för grundvatten Kemiklaier kommer in på flera sätt i arbetet med vattenförvaltningen! Många nya begrepp! Det mest kända är de prioriterade ämnena som är utvalda i EU och som EU plockat fram EU-gemensamma ”riktvärden” för. Men även andra potentiella föroreningar. Andra ämnen som kan vara farliga i vattenmiljön. Ämnen med vissa egenskaper, eller ämnesgrupper, och ämnen som släpps ut i betydande mängd ska man uppmärksamma.

44 Miljöbalkens hänsynsregler
Kunskapskravet Det är den som gör något som ska ha tillräcklig kunskap om hur miljön och människors hälsa påverkas och skyddas Försiktighetsprincipen Redan risken för skador eller olägenheter medför en skyldighet att vidta åtgärder Produktvalsprincipen Hänsynsreglerna är själva kärnan i Miljöbalken. De ska efterlevas av alla. Som företagare måste du skaffa den kunskap som krävs för att veta hur din verksamhet påverkar miljön och människors hälsa på vilket sätt du kan motverka sådan skadlig påverkan Det innebär bland annat att du måste hålla dig uppdaterad om vad som händer inom bland annat lagstiftning som berör din verksamhet. Du måste vidta skyddsåtgärder, begränsa verksamheten och andra försiktighetsmått om det finns skäl att anta att verksamheten medför skada eller olägenhet för människors hälsa eller miljön. Ett exempel är hantering och förvaring av kemikalier. Du ska undvika att använda eller sälja sådana kemiska produkter eller biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för människors hälsa eller miljön, om de kan ersättas med sådana produkter eller organismer som kan antas vara mindre farliga. Kan man ersätta en kemisk produkt eller bioteknisk organism med en mindre farlig, så ska man göra det.

45 Ett av de 16 nationella miljömålen handlar om en giftfri miljö!!
Inom en generations tid ska miljön vara fri från ämnen som skapats i eller utvunnits av samhället och som kan hota människors hälsa och den biologiska mångfalden

46 Delmål – Miljömålet Giftfri miljö
1. Data på egenskaper om ämnen 2. Varor märkas med miljö- & hälsoinfo om farliga ämnen Utfasning av särskilt farliga ämnen (CMR och PBT) i varor och produktionsprocesser 4. Minskande hälso- och miljörisker med kemiska ämnen 5. Indikatorer och riktvärden (mkn) 6 och 7. Efterbehandling – sanering 8. Kontinuerlig minskning av dioxiner i livsmedel 9. Säker exponering för kadmium Likheter med REACH De första fyra delmålen i Giftfri miljö mål som i mångt och mycket liknar tankarna i REACH. Att man ska få tillgång till mer data om hur ämnen är farliga och används. Att varor ska märkas om de innehåller farliga ämnen. Att särkilt farliga ämnen ska utfasas! Till ni som lämnar i miljörapporter kan se kopplingen till en vad en miljörapport ska innehålla. Där ställs krav på att årligen redoivsa de kemiska produkter och biotekniska organismer som kan befaras medföra risker för miljön eller människors hälsa och som under året ersatts med sådana som kan antas vara mindre farliga. Detta innebär att arbetet med att utbyte av kemikalier är ett ständigt pågående arbete och då underlättar är en bra och utförligt kemikalieförtecknig. Dessa kanske ni känner igen då delmål 3 och 4 ofta används som motiv i beslut från tillsynsmyndigheten i tillsyns-, anmälnings- och tillståndsärenden. 46

47 KemIs PRIO-verktyg Verktyg för hjälp att hantera sitt kemikaliearbete och prioritera ämnen för åtgärder. Databas med exempel på ämnen - ingen förbudslista! Hjälp för att identifiera ämnen som man ska fokusera! Vilka kriterier som gäller! Delmål 3 Prio är mer än en databas på ämnen! Också ett verktyg som hjälp hur man ska tänka och arbeta med kemikalierisker i verksamheten. Ett systematiskt sätt att leta ut vlka ämnen som är så farliga att de ska utfasas – delmål 3 eller riskabla så att man ska se över sin användning – prioriterade riskminskningsämnen. Delmål 4 47

48 Riskanalys av kemikalier à la PRIO-verktyget
Identifiering – vilka produkter och vilka kemiska ämnen som används och hur mycket? Kolla lagstiftningen för dessa ämnen Farobedömning – vilka egenskaper har ämnena? Riskbedömning – för de med störst fara - hur använder jag dem? Risk= farlighet*mängd*exponering och i ett livcykelperspektiv. Riskvärdering – för prioritering av åtgärder - vilka ämnen med risker är ekonomiskt och tekniskt möjliga att hantera? Åtgärder – strategi för utvalda ämnen med störst risk - substitution eller annan riskhantering Viktigt att börja med att identifiera vilka ingående ämnen man har! Kemiska produktens namn säger oftast ingenting. Lagstiftning går ofta på enskilt ämne. Eller ämnesgrupp eller farlighet. Vet man vilken lagstiftning dom gäller de ämnen man hanterar? Tänket med riskanalys finns i många lagstiftningar! Och kan göras för hela eller del av verksamheten som processer eller hantering av kemikalier. Finns till exempel krav på att göra riskinventering i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Ta in nya produkter – gör riskanalys! Riskbedömning för kemikalier innefattar att man vet ämnets inneboende egenskaper – dess fara. Risken fås när denna vägs samman med mängden och exponeringen. Något blir farligt först när en mottager exponeras (en fisk i vattnet som tar emot avloppsvattnet, en arbetare vid processen eller ett barn som använder varan). Och ämnenas risk ska värderas i hela livscykeln. Inte bara i arbetsmiljön utan även t ex när det man producerar går ut i samhället. Detta tänk kommer med REACH Miljöledning och Giftfri miljö – kemikaliefrågorna i teori och praktik KemI rapport 4/07 48

49 Förekomst av kemikalier i verksamheten
Inventering Förekomst av kemikalier i verksamheten Har vi förteckning över kemiska produkter som används i processerna? Har vi förteckning över andra kemiska produkter (köldmedier, rengöringsm, tekniska oljor, bekämpningsmedel och bränslen)? Finns det info om ämnen med särskilt farliga egenskaper i övriga varor? Förekommer det problemkemikalier i byggnader och installationer (PCB, asbest, ev. markföroreningar)? Har vi kunskaper om flödet av kemiska ämnen i verksamheten? Hur mycket köper vi in, Hur mycket lagras vid ett tillfälle, Vart tar ämnena vägen? Att ha koll på vad man har i verksamheten ner på enskilda kemiska ämnen är grunden! Egentligen inte bara för de kemiska produkterna. Kandidatlistans krav från REACH ger ju också behovet att veta vad man har i material och varor för att kunna veta om man ska informera kunder om innehåll. Men i detta projektet är det ju de märkningspliktiga kemiska produkterna. (de som har säkerhetsdatablad) Ni företag som omfattas av miljörapport ska varje år redovisa en sammanfattning av resultaten av de undersökningar som genomförts under året för att klarlägga miljöpåverkan vid användning och omhändertagande av de varor som verksamheten tillverkar samt vilka åtgärder detta eventuellt har resulterat i. (4 & 16 p) Detta innebär att ni även måste ha koll på vad era kemikalier tar vägen, därför kan det vara viktigt att ta med den delen i er kemikalieförteckning. 49

50 Egenkontrollförordningen
7 § Verksamhetsutövaren skall förteckna de kemiska produkter samt biotekniska organismer som hanteras inom verksamheten och som kan innebära risker från hälso- eller miljösynpunkt Förteckningen skall uppta följande uppgifter om produkterna eller organismerna: 1. Produkten eller organismens namn, 2. omfattning och användning av produkten eller organismen, 3. information om produktens eller organismens hälso- och miljöskadlighet, samt 4. produktens eller organismens klassificering med avseende på hälso- eller miljöfarlighet Egenkontrollförordningen krav. Räcker dessvärre inte eftersom namnen på produkterna ofta inte säger något om innehåll. Förutom egenkontrollförordningen så finns det krav från Arbetsmiljölagstiftningen på förteckning..

51 Vad ska man ta med i förteckningen?
Om det kan antas att risk föreligger för människa eller miljö. Vid risk för att ämnen lämnar verksamheten vid lagring, drift eller skötsel. (utsläpp, avfall, från tillverkade varor, vid transporter etc) Märkningspliktiga kemikalier (kemiska produkter med farliga ämnen) - kommer att bli fler i och med REACH och CLP Som används i verksamheten - i processer, som rengöring/ reningsanläggning, i verkstad, i laboratorium Svårt sätta en mängdgräns – potenta ämnen kan ju räcka en liten burk på några gram Vad behöver vara med för att verksamhetens miljöbelastning kan bedömas? Ej miljöanpassade kemikalier som normalt finns i hemmiljön om inte volymen betydligt större Som verksamhetutövare ska man ha så god koll på vad man använder att man själv kan avgöra vilka kemikalier som man bör ta med i förteckningen. Vilka som är relevanta för miljöbelastning. Både yttre, inre miljö, arbetsmiljö och sett ur ett livscykelperspektiv på det man producerar! Ta gärna kontakt med din tillsynsmyndighet! Bättre ta med för mycket än för lite!! Ämnens klassificering ändras – och förväntas ändras mycket i och med att mer data kommer in med REACH och att CLP skärper klassningen för många ämnen! Var beredd på att fler ämnen blir farligare och sålunda borde vara med på förteckningen framöver! Enligt REACH ska dokumentationen sparas i 10 år. Enligt arbetsmiljöregler i 40 år om man hanterar cancerframkallande ämnen ( eg tillsammans med vem på företaget som hanterat ämnen) 51

52 Egenkontrollförordningen:
Vad säger en kemikalie-förteckning som bara radar upp produktnamn och mängd? Egenkontrollförordningen: Namn på produkt, användning och omfattning, info om miljö och hälsoskadlighet, produktens klassificering m.a.p. miljö- och hälsofara 52

53 Förteckning enligt egenkontrollförordningen + en specificering av innehåll enligt säkerhetsdatablad
Första delen är enligt egenkontrollförordningen. Det är bra att också skriva in ingående farliga ämnen enligt SDB i nästa del. Tillsammans med identitetsnumret Cas-numret (internationellt) eller EINECS-nr (ett EU nummer) och kanske också klassificeringen av ämnet. (På sikt kan man behöva ändra detta till CLP-klassningar med faroangivelser istället. Och komplettera med Registreringsnummer i REACH. Efter B – en kolumn med andelen av ämnen i produkten.!!!!! OBS!!!!!! Så här långt är det vi vill att man ska ha gjort själva!!! Detta som ska skickas in. I ett elektronisk format som vi kan arbeta med. Kontakta gärna projektet för att diskutera om ni är osäkra! 53

54 Omfattas ämnet av lagar eller miljömål och hur kan jag riskbedöma användningen?
Ett exempel på fortsättning av blanketten från Jönköpings län. Projektets resultat kommer att likna denna i C-delen. Kandidatliste ämnen med. Att sedan ha koll på lagstiftning för ämnen är bra. Är det begränsningar som gäller? Är det kandidatlisteämne? Prioriterat ämne på vattendirektivet? Är det ett utfasningsämne? För utpekade ämnen finns det egentligen ett krav i lagstiftningen på att ha ett risktänkande kring dessa. Att veta vart de tar vägen i verksamheten. Om de riskbegränsande åtgärderna man har räcker. Går de ut med avloppsvatten? Eller med produkter? 54

55 Egenkontrollförordningens krav räcker inte idag
Viktigt att läsa SDB Veta vilka farliga ämnen man hanterar Om man följer lagen för dessa Förteckning med mer information ett sätt att få ordning och kunskap om de ämnen man hanterar Skapa rutiner och system som fungerar i just er verksamhet

56 Vad/hur ska ni göra detta i projektet?
Ta fram en kemikalieförteckning på ämnesnivå Detta som ska skickas in. I ett elektronisk format som vi kan arbeta med. Kontakta gärna projektet för att diskutera om ni är osäkra!

57 Tips och trix Hur läsa SDB? – finns bra guide på Plast och kemiföretagens hemsida Cas-nummer/EINECs - Anges om dom finns med på SDB Kemikaliehanteringssystem – gör ett utdrag Använd gärna projektets kemikalieförteckning Använd projektets hemsida – där lägger vi ut material och länkar

58 Vi granskar map Vattendirektivets prioriterade ämnen (anger kemisk status) och särskilt förorenande ämnen (kan vara en del i ekologisk status) Utfasningsämnen och prioriterade riskminskningsämnen i exempeldatabasen i PRIO- verktyget Ämnen i KemIs Begränsningsdatabas ECHAs Kandidatlisteämnen OSPAR priority action substances HELCOM / BSAP – ämnen för åtgärder

59 Vilken nytta kan en bra kemikalieförteckning ha?
Bra för….. …..Frågor?