Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur.

En presentation över ämnet: "Helhetens betydelse för delarna. Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur."— Presentationens avskrift:

1 Helhetens betydelse för delarna

2 Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Tydliga krav Utifrånmotivation, utifrånstyrning Sanktioner

3 Utgå från elevernas tänkande och förståelse Knyta an till elevernas föreställningar Knyta an till eller utgå från vardagshändelser Ämnesöverskrid ande lärområden Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Gemensam inre värdegrund Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Inifrånmotivation, inifrånstyrning

4 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer meningsfulla lektioner? ……

5 Olika typer av helheter Uppdraget Ideologi och värdegrund Skolans vision eller verksamhetsidé Lärdomar om lärande och undervisning Elevsyn Tradition Formella strukturer

6 Mål för barnens och ungdomarnas lärande och utveckling Ämneskunskaper Kunskap Förstå sig själv och sin omvärld Barnen/ungdomarna ska komma ihåg färdiga lösningar och strukturer som formulerats av andra Utveckla barnens/ungdomarnas förmåga att upptäcka och skapa mönster och strukturer Fullgöra eller utföra en ålagd arbetsuppgift AnsvarTa egna initiativ Få barnen att sluta slåssSocial utveckling Få barnen att sluta vilja slåss Se till att eleverna deltar i samverkansgrupper Demokratiska samhälls- medborgare Öka elevernas vilja till inflytande över sina studier

7 Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå Möta eleverna där de befinner sig Utgå från elevernas tänkande och förståelse om det aktuella lärområdet. Ex Ma –undervisn i Hjo Utgå från varje skolämnes inre egna logiska ordning när man organiserar elevernas lärprocess Utgå från och knyta an till elevernas logiska ordningar dvs föreställningar, när man organiserar elevernas lärprocess Läroboken utgör struktur för val av lärområde Knyta an till eller utgå från (aktuella) vardagshändelser ÄmnesundervisningÄmnesöverskridande lärområden Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå inom ett större arbetsområde Ta reda på var eleverna befinner sig Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Vad avgör val av lärområde? ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Struktur Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Ha tydligt formulerade regler och normer för eleverna Arbeta med elevernas gemensamma inre värdegrund Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Fokus Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?” Barnens och ungdomarnas lärprocesser

8 Prov och/eller hänvisning till betyg som motivation för lärarbetet Motivation Elevers frågor, problem och undringar som motivation för lärarbetet Höga kravLust Belöna framsteg genom yttre belöningar Betona den inre tillfredställelsen av att göra framsteg Ställa höga krav och ha höga förväntningar på barnen/ungdomarna Krav Se till att barnen/ungdomarna ställer höga krav och har höga förväntningar på sig själva Reducera yttre stimuli för barn med koncentrationssvårigheter Koncentration Hjälpa barn med koncentrationssvårigheter att utveckla inre strukturer, filter, så att de blir bättre på att själva skärma av yttre stimuli Alla ska göra samma saker men var för sig i egen takt och/eller egen vald ordning Individualisering Man gör saker i grupp där innehållet relateras till elevers olika erfarenheter och föreställningar Trygghet För att eleverna ska göra det jag vill även om arbetsuppgiften inte upplevs meningsfull. De gör det för min skull Goda relationer Dialog, ömsesidighet För att eleverna ska våga ge uttryck för sina tankar och bry sig om mina tankar Kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet HelhetSe hela barnet Rätt- felUtmana elevernas föreställningar Lyhörd, lyssna Skapa förtroende Betyg, så eleven vet hur han/hon ligger till Återkoppling Utmana elevernas tänkande Bedöma, duktig, lat,..Egna reaktioner Få kunskapNå eller skapa kunskap

9 Lösa konkreta problem Ledarskap Leda lärprocessen utifrån problem Planera och organisera lärares görande Leda det gemensamma lärandet om lärande och undervisning Vara tydlig Tydligt ledarskap Bli tydliga tillsammans Ange tydliga mål Förståelsefördjupande samtal om uppdraget, visionen Utmanande möte God kännedom om vardagsverksamheten ResultatinriktadLärandeinriktad Presentation av befintlig kunskap vid studiedagar Kompetensutveckling Lärande i lärgrupper i och utifrån vardagsverksamheten Enstaka dagar med olika innehåll Kontinuitet Ledarskap

10 Preciserade mål och delmål Tydlig inriktning Förståelse av uppdraget som helhet, vision Mål formulerade uppifrån Mål formuleras av dem som ska genomföra målen Utarbeta arbetsplaner för görande dvs göra lika Planer Utarbeta planer för det egna lärandet. Uppmuntra variation i görandet som bas för lärandet Kontrollerande Utvärdering Som underlag för eget lärande Mål formulerade uppifrån utgör utgångspunkt Mål som formuleras på skolan utgör utgångspunkt Huvudfokus på resultat Huvudfokus på kopplingen mellan process och resultat Medelvärdesberäkningar och frekvenser. Samvariationer samt reflektion och lärande samtal Kvalitetsredovisning som kontrollinstrument Kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning som stöd för lärandet, kollektivt minne KundnöjdhetOlika kvaliteter i olika lärprocesser SIQ, Balanserade styrkort Verktyg Lärande samtal, föreställningskartor Anmoda förändringar i görande Påverkan Skapa utmanande möten Bench-marking, best practice, det goda exemplet Lärande Kamratutvärdering, förståelsefördjupande lärande, Variation eller likhet utan gemensam meningsskapande helhet Samsyn Variation i görandet utifrån en gemensam meningsskapande helhet Styrning/ledning