Arbets- och utvecklingsorganisation

En presentation över ämnet: "Arbets- och utvecklingsorganisation"— Presentationens avskrift:

1 Arbets- och utvecklingsorganisation
En idéstruktur under utveckling

2 ? ! Den pedagogiska verksamheten Arbetsorganisation
Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk År 1 År 2 År 3 År 4 År 5

3 Grundperspektiv Styrning Effektivitet Utvecklingsorganisation
Arbetsorganisation Grundperspektiv Visar på behov av utveckling Drivkraft för utveckling Förändring Ska undanröjas så fort som möjligt så att verksamheten kan fortsätta som förut. Dränerar skolan på energi Stabilitet Långsiktighet Akut. Operativ Variation och flerstämmighet som grund för lärande Samstämmighet som grund för beslut om gemensamt görande Dubbel-loopslärande Singel-loopslärande Styrning av tredje ordningen: Gemensam vägledande helhetsidé Styrning av första ordningen: Övervakning, kontroller, inspektioner Styrning av andra ordningen: Strukturer, planer Styrning Dynamisk effektivitet: Utvecklingspotential. Bra system för att upptäcka ”problem”. Fokuserar det man kan påverka. Gemensamt lärande. Helhetsidé . Genererar nya lärdomar om lärande. Lärande på alla nivåer Effektivitet Inre effektivitet: Kostnad per meritpoäng Yttre effektivitet: Kundnöjdhet

4 Utvecklingsorganisation
Arbetsorganisation Utvärdering och uppföljning Underlag för lärande Underlag för kontroll Kvaliteter i kunskapsbildningen Resultat på standardiserade nationella prov, betyg Kvalitet Vilka svårigheter har du mött när du försökt förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé? Vad har du gjort för att förverkliga skolans bärande pedagogiska helhetsidé? Återkoppling Planera och organisera lärande om undervisning och lärande. Visioner, mentala modeller, helhetsidé Planera och organisera medarbetarnas görande. Strukturer, medarbetarnas handlingsmönster, rycka ut vid enskilda händelser. Ledarskap

5 Utvecklingsorganisation
Arbetsorganisation Lärplaner Lärgrupper Lärgruppsledare som kommunikatörer av lärgruppernas lärdomar Arbetsplaner Arbetslag Arbetslagsledare som implementerare av beslut i ledningsgruppen Organisering Medskapare och huvudaktörer i kunskapsbildningen om lärande och undervisning Medarbetare Utförare av beslut Bidrar till det gemensamma lärande Lönekriterier Elevresultat, meritpoäng,..

6 Resultatuppföljningen får inte utformas på ett sätt så att den motverkar kvalitetsutvecklingen
Prov, betyg och bedömningar av resultat får inte utformas på ett sätt så att de motverkar kvaliteten i lärprocessen eller kunskapsbildningen

7 Kortvarigt ytlärande respektive varaktigt djuplärande kräver olika lärprocesser.
Olika lärprocesser kräver olika styrnings-principer och resultatuppföljningar.

8 Kvalitet och resultatuppföljning
Den kraftiga tyngdpunktsförskjutningen mot standardiserade nationella prov och betyg leder till att såväl elever som lärare och skolor fokuserar på att få goda resultat på proven framför djupa och varaktiga kunskaper. Resultat på kunskapsmätningen blir målet istället för en av indikationerna på hur väl eleverna lyckats med sin kunskapsbildning och hur väl lärare och skolorna lyckats med att hjälpa eleverna i denna kunskapsbildning.

9 Lust att lära Arbetsro Meningsfullhet Medskapande .73 .86 .80 .94 .70
.84