COBS - SvK & Statnett projekt

En presentation över ämnet: "COBS - SvK & Statnett projekt"— Presentationens avskrift:

1 COBS COmmon Balance Settlement Ediel & Avräkningskonferens Nov 2009 Tania Pinzón, Svenska Kraftnät

2 COBS - SvK & Statnett projekt
Bakgrund: Politisk vilja för en gemensam nordisk slutkundsmarknad Nordiska ministerrådet, Umeå 2008: ”Work to further harmonise national rules for balance-responsible companies and to improve the conditions for barrier-free trade and a common retail market shall continue towards next year's ministerial meeting. ” Kommuniké från Nordisk ministerråd 27/ uttrycker sitt stöd för en gemensam nordisk slutkundsmarknad. SvK och Statnett har identifierat konkreta samarbetsområden. Balans- avräkningen är ett av dem. Mål: Att komma fram till: en principlösning för hur en framtida gemensam avräkningsmodell bör se ut en modell som stödjer en gemensam nordisk slutkundmarknad, är effektiv och bidrar till en välfungerande elmarknad en modell som kan accepteras av alla nordiska länder 2

3 Utgångspunkter Utarbeta en gemensam avräkningsmodell – inte en kompromisslösning. Bortse från historia och nationella olikheter där det är möljligt. Beskriva skillnader mellan Norge och Sverige idag Bestämma vad som är nödvändigt att harmonisera 3

4 Projektplan 9/6 30/10 Nov Dec Utveckla konceptmodell Koncept modell Mer detaljerad beskrivning av delar av modellen (undergrupp) Rapport från undergrupper Styrgrupp Sammanställa sluttrapport Tidsram Projektet startades i april 2009 och avslutas i december 2009 Implementering ligger utanför projektet 4 4

5 Föreslagen konceptmodell - huvuddrag
Modellen kombinerar det bästa av den svenska och den norska modellen En gemensam avräkningsenhet/bolag hanterar avräkningen Ett balansavtal mellan systemansvarig (SvK/Statnett) och Balansansvarig i respektive land TSO Gemensam avräkningsenhet Nätägare Balansansvarig Leverantörer Kunder Centraliserad avräkning och slutavräkning mellan avräkningsenheten och den balansansvarige Rapportering av avräkningsunderlag, avräkning och fakturering på veckobasis 5

6 Rapportering Balansavräkning
Balansansvariga föreslås rapportera på samma sätt som idag. Nätägarna föreslås rapportera: timmätt aggregerad data dagen efter leveransdag (som underlag till BRP för prognosering dvs som idag). timmätt aggregerad data 3 dagar efter leveransveckans slut (för balansavräkning). preliminära schablonleveranser (kWh/h) per aktör (fördelad förbrukningsprofil). Hur de preliminära schablonleveranserna ska beräknas är fortfarande en öppen fråga (andelstal och nätförluster). Slutavräkning Nätägarna föreslås beräkna kvarkraften per nätområde och rapportera data till aktörerna och avräkningsansvarig. (Hur kvarkraften ska beräknas är fortfarande en öppen fråga) Data ska rapporteras till avräkningsansvarig senast 20 dagar efter leveransmånadens slut Under en övergångsperiod, sannolikt fram till 2016, kommer det i Norge att rapporteras med hänsyn tagen till att AMR ännu finns.

7 Fördelar med konceptmodellen
Försöker skapa förutsättningar för en gemensam nordisk slutkundmarknad Samma modell i Norge och Sverige förenklar arbetet för dem som är / önskar bli balansansvariga i båda länderna Aktörerna möter en enhet och samma regelverk (BA-avtal och föreskrifter) Ökad transparens, gemensam handbok Reducerade administrativa kostnader Gemensamma rutiner, systemkrav och meddelandestandard En motpart för balansavräkning och slutavräkning (även i Norge) Statnett tar bort krav på att vara balansansvarig för att handla på Nord Pool Spot En god modell kan leda en europeisk utveckling 7

8 Konceptmodell – Konsekvenser för Sverige
Balansavräkning Balansavräkningen genomförs i huvudsak som i Sverige idag (med modifieringar enligt tidigare). Detaljer återstår fortfarande att reda ut. Euro blir basvaluta. Möjlighet till fakturering i SEK/NOK. Frister och faktureringsfrekvens förändras. Balansavräkning faktureras veckovis, 4:e dagen efter leveransveckans slut Inga korrektioner såvida inte avräkningsansvarig bär skulden Framöver en snabb ”stängning av böckerna” 8

9 Konceptmodell – Konsekvenser för Sverige
Slutavräkning Nätägare får i Sverige ett utökat ansvar att beräkna kvarkraft och rapporterar data till avräkningsansvarig. Innebär förändrade procedurer och förändringar/nyinvestering i IT-system. Avräkningsansvarig prissätter och fakturerar kvarkraften, dvs är finansiell motpart i slutavräkningen (som i Sverige idag). Euro blir basvaluta. Möjlighet till fakturering i SEK/NOK Frister och faktureringsfrekvens förändras. Nätägare sänder data 20 dagar efter leveransmånad Slutavräkningen faktureras ca 3 dagar efter att avräkningsansvarig erhållit data från nätägaren. Gemensam avräkningsenhet DSO 2 DSO .. DSO n DSO 1 BRP 2 BRP .. BRP n BRP 1 Föreslagen modell 9

10 Konceptmodellen schematiskt
(i) Timmätt utbyte, produktion & förbrukning / BRP (ii) Preliminär schablonleverans / BRP SR SO* BRP NPS Produktionsplaner Slutavräkning Balansavräkning 6 Kvarkraft / BRP 2 Avräknings ansvarigt bolag DSO Nätägare Nord Pool Spot SO Systemoperatör Elspot Elbas 3 Bilateral handel 8 Aktiverad reglerkraft 4 5 (i) Timmätt produktion & förbrukning / RE Balansansvarig RE Leverantör Uppmätt data per mätpunkt 7 Handel mellan reglerområden Reglerbud (ii) Preliminär schablonleverans / RE 1 Kvarkraft / RE 10

11 Övriga konsekvenser Modellen kräver anpassning av lagstiftning och regelverk i såväl Norge som Sverige Ett gemensamt balansavtal måste utarbetas Stora skillnader i dagens struktur och innehåll Föreskrifter och förordningar bör ”likriktas” En gemensam handbok på engelska som samlar all nödvändig information på ett och samma ställe Villkor för säkerheter kommer att ses över och anpassas Tidigare harmonisering avseende avgifter och prissättning av balanskraft enl. Nordel bibehålls Harmonisering av EDI rapportering och identifieringar. 11

12 Vad händer nu? Slutrapport utarbetas för närvarande.
Styrgruppsmöte i början av december. Beslut om att starta upp COBS II där även Fingrid och Energinet.dk kommer att ingå. Start dec/jan. Utgångspunkt i COBS slutrapport. Ca 3 månaders utvärdering och ev justering av COBS-modellen => därefter konsultation med intressenter (reglermyndigheter, nätägare, balansansvariga och elleverantörer).

13 Möjligt tidsschema Tidigast möjliga start är mitten av 2012 men…
… då krävs att schemat nedan kan följas. 2009 2010 2011 2012 2013 COBS II Remiss intressenter Beslut Lagar och regelverk Projekt för Implementering Anpassning hos elmarknadsaktörerna (system, rutiner etc) Go live 13

14 Synpunkter och inspel? Hör av er till: Tania.Pinzon@svk.se
14