Bakgrund Samhällsstöd till olika trafikformer såsom linjetrafik, färdtjänst, sjukresor och skolskjuts Olika lagar och olika organisationer Påverkar.

En presentation över ämnet: "Bakgrund Samhällsstöd till olika trafikformer såsom linjetrafik, färdtjänst, sjukresor och skolskjuts Olika lagar och olika organisationer Påverkar."— Presentationens avskrift:

1 Bakgrund Samhällsstöd till olika trafikformer såsom linjetrafik, färdtjänst, sjukresor och skolskjuts Olika lagar och olika organisationer Påverkar resenären i allmänhet personer med funktionshinder i synnerhet Samhället ger idag stöd till olika trafikformer såsom linjetrafik, färdtjänst, sjukresor och skolskjuts. Dessa regleras genom olika lagar och hanteras ofta av olika organisationer med litet eller inget samarbete sinsemellan. Detta påverkar i sin tur resenären i allmänhet, men personer med funktionshinder i synnerhet. En resa kan bestå av färdtjänst en del av sträckan och linjetrafik en annan del samt sträcka sig genom flera kommuner i Västra Götaland. Det finns ett behov av trygghet, förenkling och helhetstänkande kring en resa där olika kombinationer av färdsätt krävs.

2 Behov Trygghet Förenkling Helhetstänkande
speciellt kring en resa där olika kombinationer av färdsätt krävs.

3 Uppdragsgivare Dan Gustafsson, Västkom
Bengt Säterskog, Västra Götalandsregionen

4 Uppdraget ”Att ur ett befolkningsperspektiv göra en nulägesanalys samt redovisa de förutsättningar som krävs för att medborgaren med olika funktionshinder fritt ska kunna resa i Västra Götaland utan att begränsas av regler eller särskilda organisations- och ansvarsgränser.”

5 Arbetsgrupp Roland Ax, Västtrafik Mats Börjesson, Västtrafik
Henry Frej, Marks kommun, Hans Hedström, Rådet för funktionshinderfrågor, Västra Götalandsregionen Sören Jansson, Rådet för funktionshinderfrågor, Västra Götalandsregionen Roland Jenssen, Göteborgs Stad Peter Jonsson, Tibro kommun Lennart Ström, Sjukreseenheten, Västra Götalandsregionen Marianne Salen, Regionkansliet, Västra Götalandsregionen

6 Tidsram Ett första underlag för ett politiskt samtal presenteras december 2007. Det första underlaget har till syfte att gemensamt dela bilden av hur det fungerar och vilka potentiella förutsättningar som kan finnas.

7 Tillbaka till - Behov ur ett befolkningsperspektiv
Hur ser det ut i Västra Götaland? Vilka förutsättningar krävs? Vilka förutsättningar finns?

8 Transportpolitik i praktiken
Tillgänglighet för personer med funktionshinder till trafiken i Västra Götaland Västra Götalandsregionen är ansvarig för regionala och strategiska utvecklingsfrågor. Inom ramen för framtagandet av den regionala infrastrukturplanen har tidigt lyfts vikten av att beakta tillgängligheten för personer med funktionshinder. I regionen finns en handikappkommitté med det särskilda ansvaret att företräda människor med varaktiga funktionshinder. Kommittén får sitt uppdrag av regionstyrelsen och består av 14 politiker (7 ordinarie och 7 ersättare). Kommittén initierar, driver och stöttar arbetet med att integrera handikapperspektivet i samverkan med aktuell sektor. Handikappkommittén har även ett samlat uppföljningsansvar om utvecklingen av handikappolitiken inför regionstyrelsen. Handikappkommitténs kansli. I alla frågor samverkar handikappkommittén med det regionala handikapprådet, som består av 16 representanter för olika grupper av funktionshinder.

9 Tillgänglig kollektivtrafik
Lagar Nationell handikappolitisk plan Västra Götalandsregionens beslut att öka tillgängligheten till kollektivtrafiken Temagrupp/Forum kollektivtrafik 2010 Uppgift: Definiera tillgänglig kollektivtrafik ! Stat-region: Sverige har en kollektivtrafiklag sedan 1979 och 1997 som stipulerar att kollektivtrafiken skall vara tillgänglig för resenärer med funktionshinder. En enig riksdag antog i maj 2000 en handlingsplan för handikappolitiken; Från patient till medborgare (Prop. 1999/2000:79). Där angavs att målet skall vara en tillgänglig kollektivtrafik år 2010. Då hade i Västra Götalandsregionen det förberedande arbetet för den nya regionala infrastrukturplanen påbörjats under ledning av regionutvecklingsnämnden.

10 Utdrag ur REGIONAL INFRASTRUKTUR-PLAN FÖR VÄSTRA GÖTALAND s 26 Beslutad av regionfullmäktige maj 2004 ”Riksdagen har beslutat om målsättningen att kollektiv- trafiken är tillgänglig för funktionshindrade år Alla åtgärder i planen skall utformas enligt de riktlinjer och standarder som utarbetats i bred samverkan mellan olika aktörer i Västra Götaland.” Vi har under åren utvecklat en modell för denna trepartssamverkan som resulterat i ett pedagogiskt verktyg att använda för planering, genomförande och uppföljning av kollektivtrafiken. Detta är nu en del av den regionala infrastrukturplanen, som är beslutad av regionfullmäktige.

11 Samordning av infrastrukturplaneringen
Regional Infrastrukturgrupp - RTI Ansvar: Kommunikationsenheten Miljösekreteriatet Länsstyrelsen Kommunförbunden Handikapp- kommitténs kansli Vägverket Banverket Sjöfartsverket Luftfartsverket Västtrafik Samordningen av arbetet med infrastrukturplaneringen har skötts av den s k regionala trafikplaneringsgruppen under ledning av kommunikationsenheten. I RTP finns alla trafikverk, trafikhuvudmannen, miljösekreteriatet, länsstyrelsen, kommunförbunden samt handikappkommitténs kansli representerat. I arbetet med framtagandet av planen uppkom omgående frågan - Vad menas med en tillgänglig kollektivtrafik för personer med funktionshinder? Efter en omfattande research konstaterades att det saknas en samlad och gemensam kunskap och värdegrund mellan verksamheter/sektorer - brukarna - politikerna. Man beslöt att tillsätta en speciell Temagrupp för att svara på frågan. Representationen i temagruppen motsvarade RTP-gruppen och dessutom brukarrepresentanter från handikapporganisationerna. Temagrupp handikapp Ansvar: Regionkansliet Vägverket Banverket Sjöfartsverket Luftfartsstyrelsen Västtrafik Kommunförbunden Brukare

12

13 Handikappolitikens två kungsvägar
Stärka den enskilda människan Skapa tillgänglighet i vid mening

14 Gemensam kunskap kollektivtrafiken hjälpmedelsområdet
myndighet som utfärdar föreskrifter upphandlingsansvariga branschorganisationer färdmedelstillverkare entreprenörer hjälpmedelsområdet rullstolstillverkare rullstolsförskrivare rullstols- och kollektivtrafik- användaren Vi har i detta arbete som pågår just nu tillsammans konstaterat att två världar har mötts som inte tidigare haft den gemensamma kunskap som fodras för att brukaren/medborgaren med funktionshinder ska veta förutsättningarna för att kunna vara en oberoende kollektivtrafikresenär Kollektivtrafiken har kunskap om rullstolsmått och utformas med möjlig hänsyn till dessa, relevanta resevillkor, information mm Hjälpmedelområdet har kunskap om mått i färdmedel för rullstolar, godkända åksätt t ex baklängesåkning, utformning av bruksanvisningar, information till förskrivare- till brukare. När det gäller trafiken utfärdar Vägverket föreskrifter, när det gäller hjälpmedel finns Läkemedelsverkets författningssamling o Socialstyrelsens föreskrifter o allmänna råd mm Två frågor arbetas vidare med: Bruksanvisningar och informationsstretegier Gemensamt upphandlingsverktyg á la Buss SLTF o Vägverket väckte frågan – Medtech, Rullstolstilllverkarnas bernchorganisation tyckte det skulle ”vara guld Värt” med ett sådant nationellt upphandlingsverktyg. Buss 2000 är ju en nationell överenskommelse men sedan ”bestämmer” varje trafikhuvudman i vilken grad den används.

15 Rullstolar och bussresor i stadstrafik
Mått Alla rullstolsmodeller ryms inte i stadsbussar. Skriv upp dina rullstolsmått och jämför med kollektivtrafikens måttbestämmelser. Måtten på din rullstol hittar du i bruksanvisningen men kan skilja sig åt p.g.a. olika tillbehör. Fråga din förskrivare om du är osäker. Mått på min rullstol: Exempel på anvisad rullstolsplats Rullstolsmodell Måttbestämmelser för buss (maxmått) Totallängd 1200 mm Totalbredd (mätt på bredaste ställe!) 700 mm Vikt 300 kg (stol + resenär) Rampen in till bussen har en lutning på maximalt 12 %. Fastsättning Det finns inga krav på fastsättning vid bussåkning inom stadstrafiken. Tillåts stående passagerare tillåts också rullstolar utan fastspänning. Det finns särskilda rullstolsplatser där man åker baklänges, oftast med rygg- och sidostöd.