Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves.

En presentation över ämnet: "Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves."— Presentationens avskrift:

1 Inledning om penningpolitiken Riksdagens Finansutskott 26 februari 2009 Riksbankschef Stefan Ingves

2 Utlåningen till bankerna Källa: Riksbanken Anm. Beräkningarna baseras på växelkurs SEK/USD vid respektive auktionsdag

3 Att agera på olika sätt under olika omständigheter Extraordinära händelser kräver ofta extraordinära åtgärder Andra ”verktyg” Mer snabbhet flexibilitet och kraft Beslut – vilken information har du och vad tror du väntar framför dig? En liknelse…

4 Foto: Fredrik Edin, Cykloteket Racing Team

5 Minskad skillnad mellan boränta och reporänta men riskpremien för längre löptider ändå högre än normalt Procentenheter Källor: Reuters EcoWin och Riksbanken Anm. Boräntor avser genomsnitt av listade räntor. PPR09:1

6 Nästan två ”olika världar” Dramatiskt ändrade omständigheter efter Lehman Brothers konkursansökan i september Från ett läge där svenska finansmarknader fungerar ganska väl, till ett där vissa delmarknader stod stilla Från förväntningar om en ganska mjuk nedgång i konjunkturen, till betydligt sämre utsikter

7 Ändrade förutsättningar för vår politik Finanskrisen är ännu inte över Penningpolitik och finansiell stabilitet -uppgifterna hänger alltid nära samman men… -under förhållanden som en finanskris suddas gränsen mellan dem ut Åtgärder för att värna den finansiella stabiliteten har betydelse för penningpolitiken och tvärtom

8 Osäkerhet och lägre förmögenhet kan leda till minskad konsumtion och ”försiktighetssparande”… Procent av disponibel inkomst Källa: SCB

9 Riksbankens åtgärder Lån (mot säkerhet) i kronor och dollar Förändrade säkerhetskrav Särskilt likviditetsstöd Företagscertifikat Ytterligare åtgärder kan behövas

10 Expansiv penningpolitik världen över Procent Källa: Reuters EcoWin PPR09:1

11 Räntebeslutet och prognosen i korthet Kraftig försämring av konjunkturen  Reporäntan sänks till 1 procent Ränteprognosen justeras ned Nödvändigt för att: dämpa fallet i produktion och sysselsättning och… klara inflationsmålet på 2 procent Återhämtning inleds 2010

12 Räntebanan en prognos - inte ett löfte Procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos

13 Real reporänta… procent, kvartalsmedelvärden Källa: Riksbanken

14 Nedreviderade Consensusprognoser för BNP-utvecklingen 2009 Årlig procentuell förändring Källa: Consensus

15 Kraftigt fall i order och export Årlig procentuell förändring, säsongrensade data Anm. Tre månaders glidande medelvärde, varuexport i fasta priser beräknat av Riksbanken. Källor: SCB och Riksbanken

16 Högre arbetslöshet Procent av arbetskraften, säsongrensade data Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken

17 Prognos över BNP-tillväxt i Sverige och omvärlden Kvartalsförändring i procent uppräknat till årstakt, säsongrensade data Källor: Bureau of Economic Analysis, Eurostat, SCB och Riksbanken Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos.

18 Återhämtning inleds 2010 Åtgärderna får effekt Bättre fungerande kreditmarknader Förtroendet återvänder hos hushåll och företag Konsumtion och investeringar ökar

19 Stora svängningar i KPI Årlig procentuell förändring Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Källor: SCB och Riksbanken PPR09:1

20 Foto: Fredrik Edin, Cykloteket Racing Team

21 Krisen kan förvärras men … Återhämtningen kan också bli snabbare Svagare växelkurs och lägre tillväxt i produktiviteten kan ge högre inflation Extraordinära händelser kan kräva extraordinära åtgärder… …men det är vi beredda på! Ovanligt mycket osäkerhet i prognoserna

22 Många svarta rubriker, men det vänder till slut Varför går det bättre den här gången? Det finns visserligen faktorer som ser sämre ut än på 90-talet… Världskonjunkturen Osäkerhet kring den globala finanskrisen …men betydligt mer som ser bättre ut idag

23 Så varför går det bättre den här gången? Ingen ”hemmagjord” kris Överskott i bytesbalansen Sunda statsfinanser Bättre förutsättningar för både finans- och penningpolitik Lägre räntor i utgångsläget Uppdaterade regelverk, upplåning och kapital i fokus

24 Jämförelse av återhämtning vid olika recessioner, BNP Sverige Nivå, index=100 sista kvartalet innan recession inleds Anm. Streckad linje avser Riksbankens prognos. Legender avser kvartal då recession inleds. Källor: SCB och Riksbanken

25 Lägre ränta för att dämpa fallet i produktion och sysselsättning och klara inflationsmålet på 2 procent Riksbanken fortsätter att vidta de åtgärder som krävs för att värna den finansiella stabiliteten

26 Reporänteprognoser 2008, procent, kvartalsmedelvärden Anm. PPR betecknar penningpolitisk rapport och PPU betecknar penningpolitisk uppföljning. Källa: Riksbanken.

27 Resultat före kreditförluster samt kreditförluster, netto, i storbankerna, summerat över fyra kvartal, miljarder kronor, 2008 års priser Anm. Från och med första kvartalet 2005 tillämpas redovisningsreglerna IFRS. Källor: Bankernas resultatrapporter och Riksbanken.