UKÄs utvärdering av teknikvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar 2013 Sex kluster – men tre yrkes- och tre generella examina Biotekink, kemiteknik,

En presentation över ämnet: "UKÄs utvärdering av teknikvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar 2013 Sex kluster – men tre yrkes- och tre generella examina Biotekink, kemiteknik,"— Presentationens avskrift:

1 UKÄs utvärdering av teknikvetenskapliga utbildningar och ingenjörsutbildningar 2013 Sex kluster – men tre yrkes- och tre generella examina Biotekink, kemiteknik, miljöteknik & energiteknik Leif Bülow Datateknik, IT och medieteknik Anders Haraldsson Industriell ekonomiJanerik Lundquist MaskinteknikErik Höglund Samhällsbyggnad Folke Snickars Teknisk fysik och elektroteknik Rolf Paulsson Sex examina – men 364 utbildningar Brandingenjör 2 Civilingenjör 78 Högskoleingenjör 96 Kandidat 94 Magister 25 Master69

2 Några basfakta 364 utbildningar granskade – men 234 undantagna (hälften med färre än fem självständiga arbeten) 4262 självständiga arbeten - men 9773 arbeten urvalsbas 24 lärosäten – varav 10 har civil- och 19 högskoleingenjörsexamina uppblandade med generella examina i komplext mönster Tre grupper av mål (kunskap och förståelse, färdigheter och förmåga, värderingar och förhållningssätt) – men många överlappande delmål och mångordiga kriterier 103 bedömare och 99 experter – konstruktiv och lyckad uppläggning 16 yrkesverksamma och 12 studerande – borde ha varit flera Professorer - 51 bedömare och 41 experter – kanske för många med bakgrund på avancerad nivå 8 nordiska bedömare – lyckat drag men kunde gärna varit flera En fjärdedel kvinnor – bra men kunde varit ännu fler

3 Utvärderingens fokus – kollegial granskning av måluppfyllelse Självständiga arbeten som mikrodata för granskning Självvärdering med lärosätesspecifik argumentation för måluppfyllelse Studerande som bidrar med prestationsunderlag

4 Några observationer I en del utbildningar som granskats är de teknikrelaterade kurserna så begränsade att man frågar sig varför utbildningen ska tillhöra det tekniskt-naturvetenskapliga området. Det finns en stor variation i examinas huvud- och teknikområden. Detta kan ge problem inte bara för studerande utan också för arbetsgivare som söker kompetens. Målet som omfattar ett etiskt och samhälleligt perspektiv får inte genomslag. Det är anmärkningsvärt i ljuset av diskussionen om samhällsrelevans och impact. Förhållandevis många självständiga arbeten verkar ha skrivits i samarbete med företag. Företagen kan ha varit mycket nöjda medan vi sett svagare vetenskaplig förankring. Flera lärosäten ger dubbla examina för samma utbildning. Utbildningarna är inte alltid anpassade för att uppfylla de båda examinas olika mål.

5 Några kommentarer Utvärderingens största värde är den kollegiala granskningen av resultat som bör bibehållas och utvecklas Lärosätena har överlag intensifierat arbetet att öka utbildningarnas kvalitet och utvecklar därmed även målkatalogen Inte minst gäller det processerna kring examensarbeten vilket torde tala för att inte all vikt bör läggas vid de självständiga arbetena i ett modifierat system Självvärderingarna var av blandad kvalitet och ett större fokus på dessa skulle inte alltid givit högre måluppfyllelse vilket talar för att anvisningarna för dessa bör utvecklas Sammansättningen av bedömargrupperna bör ses över för att öka fokus på anställningsbarhet särskilt för yrkesutbildningarna Lärosätena bör se över sin användning av huvud- och teknikområden för att inte detta systems trovärdighet som nationell resurs ska minska