Ladda ner presentationen
1
Ombyggnad - processen Lilliehorn Konsult AB Per Lilliehorn
2
Standardförändringar
3
Byggprocessen Min definition:
Börjar med att någon vill bygga ett nytt hus eller bygga om ett befintligt och slutar med att byggnaden, efter en förhoppningsvis lång brukstid, rivs
5
Projektstart!
6
Principiell uppbyggnad av projektorganisationen i ett byggprojekt
Byggherre Beställare Projekt- ledning Projekterings-ledning Projektering Konsulter Bygg- och installations-ledning Produktion Entreprenörer Kontroll Besiktning Specialister Referens- grupp Principiell uppbyggnad av projektorganisationen i ett byggprojekt
7
Förstudie
8
Förstudie (möjlighetsanalys)
Förutsättningar Bakgrund/nuläge Omfattning/avgränsningar Ledningsfunktioner Produkt/objekt Tidsramar/projekttid Ekonomi Organisation/kommunikation Kvalitet/arbetsmiljö Myndigheter Tekniska – infrastruktur m m Underlag för programarbete Projektformulering
9
Fråga 1- Förstudie Vad behöver ni veta inför ett ombyggnadsprojekt?
Hur får ni reda på det ni vill veta?
10
Vad händer i området? Finns det en bevarandeplan?
Finns det en ”tillgänglighetsplan”? Vad planerar kommunen? Teknisk service Finns det fjärrvärme? Status på VA-nät? Trafikplanering? Kommersiell service?
11
Förundersökning, hus/mark
Fakta om huset (objektsbeskrivning) Okulär förundersökning av byggnad och utemiljö Funktionella problem Intervjuer med fastighetsskötare Intervjuer med förvaltare Intervjuer med hyresgäster Nyckeltalsanalys Skadestatistik Kontroll ritningar
12
Fördjupad förundersökning
Expertbedömningar Arkitekt Konstruktör Elkonsult VVS-konsult Relationsritningar Byggnadsritningar Installationsritningar
13
Viktiga punkter Värmesystem Våtrum Tillgänglighet Trappor Entréer
Passagemått Hygienrum Brand Kallvind Fuktskador
14
Tekniska undersökningar
Korrosionsanalys Termografering Mätning av rumstemperatur Täthetsprovning Fuktmätning Spårgasmätning Lufthastighetsmätning Radon
15
Program
16
Program, ”Vad” Förutsättningarna för projektet Areabehov Tekniska krav
Miljökrav Gestaltningsprogram Miljöprogram Alternativa lösningar studeras Upphandling av projektörer
17
Kravspecifikation Åtgärda brister Brister i tillgänglighet
Standardnivå i kök och badrum Tvättstuga Innemiljö Förbättra funktion/ekonomi Annan lägenhetsfördelning Driftsekonomi, el/vatten/värme Underhållskostnader
21
Systemhandling!
22
Systemprojektering En mer definitiv utformning med avseende på
Standard Tekniska lösningar Funktioner Principiella lösningar Ger underlag för Genomförandekostnad Budget (underlag för äskande av anslag) Kallas ibland huvudhandlings-skede
24
Byggherren representeras av KA (kontrollansvarig)
25
Byggherren representeras av KA (kontrollansvarig)
26
Kontrollansvarig (KA)
Biträda byggherren Delta i möten Notera iakttagelser Underlag för slutbesked Certifierad enlig Boverkets regler Ska ha självständig ställning Undantag finns från kravet på KA
27
Detaljprojektering!
28
Detaljprojekteringsskede
Förfrågningsunderlag Bygghandlingar
29
Produktion
30
Genomförande
36
Produktionsskede Detaljprojekteringen pågår ofta parallellt med produktionsskedet Beskedshantering Dokumentation Ändringslistor, revideringar
39
BAS-P BAS-P – Byggarbetsmiljösamordnare planering/projektering
Byggherren ansvarar Förhandsanmälan Arbetsmiljöplan Dokumentation Utse en byggarbetsmiljösamordnare för planering och projektering
40
BAS-U BAS-U – Byggarbetsmiljösamordnare under utförandet
Byggherren ansvarar Arbetsmiljöarbetet samordnas under produktionen Byggherren kan överlåta sitt arbetsmiljöansvar Skriftligt avtal. Vid konsumentförhållanden tar total- eller generalentreprenören automatiskt över byggherrens ansvar, förutsatt att entreprenören har ett samlat ansvar för hela projektet.
44
Provning
45
Provningsskede Vilken provning behövs? Projektörer medverkar
Underlag för drift- och skötselinstruktioner Relationshandlingar
46
Besiktning
47
Besiktningsskede Projektörerna medverkar vanligtvis inte
Projekteringsledaren ska kunna svara på frågor från besiktningsmännen ”Beskedslista” Dokumentera!
48
Avslutning
49
Avslutningsskede Erfarenhetsåterföring Ekonomisk reglering
51
Drift- och underhåll Entreprenören ska överlämna drift- och underhållsinstruktioner Skötselplan, grönytor Driftinstruktioner Driftinstruktioner, ventilation Underhållsplan Byggnadens stora miljöpåverkan kommer i förvaltningsskedet. För att förvaltningen ska bli så effektiv och miljöanpassad som möjligt måste underhållet utföras på rätt sätt, i rätt tid och installationerna få rätt skötsel. För att det ska bli verklighet så behövs en fyllig information om byggnaden och dess egenskaper. Den informationen skapas under projektering och byggande. Den kunskap som projektör och entreprenör byggt upp under projekteringen och i byggskedet måste komma förvaltningen till del. Inte minst för att energianvändningen ska hållas nere. Kriterierna föreslår att entreprenören ska överlämna drift- och underhållsinstruktioner till förvaltningen avseende t ex Installationer, inte minst då ventilationssystemet Underhållsplan Kriterierna föreslår också att entreprenören och konsulten ska introducera driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper. Entreprenören och konsulten ska introducera driftorganisationen i byggnadens driftsegenskaper
52
Information om miljöanpassat brukande
Brukarinformation Krav på information om t ex Energi- och vattensparande Skötsel av golv- och väggmaterial Användning av ventilationssystem Skötsel av vitvaror Hantering av avfall! Kriterierna föreslår att en bra brukarinformation åtminstone bör innehålla följande information Tips om energi- och vattensparande Skötsel av golv- och väggmaterial. Hur sköter man bäst sitt fina parkettgolv? Användning av ventilationssystem, köksfläkt och liknande. Hur ofta bör man rengöra filtret? Hur gör man? Skötsel av vitvaror. T ex - Hur ofta gör man rent på baksidan av kylskåpet? Hur gör man? Hantering av avfall! Finns det grovsoprum? I vilka fraktioner källsorterar man? Information om miljöanpassat brukande
55
Slutbesked Ett byggnadsverk får inte tas i bruk innan BN utfärdat slutbesked – om BN inte beslutar annat När byggherren visat att alla krav uppfyllts enligt: lovet, anmälan kontrollplanen, startbeskedet eller kompletterande villkor När en eller flera bygg-, mark- rivnings- eller anmälningspliktiga åtgärder är slutförda och byggherren har visat att alla krav är uppfyllda godkänner byggnadsnämnden åtgärderna med ett slutbesked. Ett byggnadsverk får inte tas i bruk i de delar som omfattas av ett startbesked för byggåtgärder förrän byggnadsnämnden har gett ett slutbesked, om nämnden inte beslutar annat. De ställda kraven finns angivna i lovet, anmälan, kontrollplanen, startbeskedet eller beslut om kompletterande villkor. Byggnadsnämnden ska dessutom inte ha funnit skäl att ingripa. Finns brister som är försumbara får ändå ett slutbesked ges och byggnadsnämnden ska då i slutbeskedet göra de anmärkningar som behövs med anledning av bristerna. Om en brist inte är försumbar eller en kontroll behöver göras i ett senare skede av processen kan byggnadsnämnden ge ett interimistiskt, det vill säga tillfälligt, slutbesked som är beroende av att bristen avhjälps eller att kontrollen görs i ett senare skede. Exempel på sådana kontroller är uppföljande energikontroll eller mätning av radon eftersom denna görs under vinterhalvåret. I ett sådant besked anger nämnden vad som gäller i fråga om möjligheten att ta byggnadsverket i bruk. När bristen är avhjälpt eller kontrollen är gjord ska nämnden slutligt pröva frågan om slutbesked. BN bör handlägga ärenden om slutbesked skyndsamt (Prop 2009/10:170 sid 327) 55
56
Rebus Vad står de olika stegen i följande talserie för? 1: 10: 100: 1000
Liknande presentationer
© 2024 SlidePlayer.se Inc.
All rights reserved.