Komponentavskrivningar i praktiken Så här arbetar Partille kommun

En presentation över ämnet: "Komponentavskrivningar i praktiken Så här arbetar Partille kommun"— Presentationens avskrift:

1 Komponentavskrivningar i praktiken Så här arbetar Partille kommun
Komponentavskrivningar i praktiken Så här arbetar Partille kommun Katarina Heglind Redovisningschef Ulrika Hylander Controller

2 Innehåll - agenda Avgränsningar - ej VA och fastigheter Historik
Innehåll - agenda Avgränsningar - ej VA och fastigheter Historik Förutsättningar Tillvägagångssätt och exempel Slutsatser Frågor?

3 Partille – mitt i det goda livet
Partille – mitt i det goda livet Göteborgsregionen En av Sveriges tio minsta kommuner - Yta: 57,2 km² En av landets 70 största kommuner - Invånare: Invånare per km²: 632 Partille Plats 70 i Sverige befolkning Plats 284 geografiskt

4 Historik Partille – anläggningar gatuavdelningar
Historik Partille – anläggningar gatuavdelningar Merparten av investeringar i anläggningar har bokförts på 33 år Få utrangeringar har gjorts Enkelt att beräkna kapitalkostnader Budgeterat driftmedel underhållsbeläggningar: 1,8 mnkr (2013) behov normal standard ca 6 mnkr Kyrktorget finns i anläggningsregistret 3 gånger Med kapitalkostnader menas både avskrivningar och internränta

5 Förutsättningar Oordning i anläggningsreskontran
Förutsättningar Oordning i anläggningsreskontran Helägda fastighetsbolaget Partillebo införde 1/1 2013 Externa revisorer förespråkare Flera stora byggprojekt Projektet kring komponentavskrivning startade 2012 RKR, även rek 11.3 Underlätta upprättande av koncernredovisningen

6 Tillvägagångssätt Investeringsbudget utökad med medel för underhållsbeläggningar, driftbudget minskad Gemensamt projekt central ekonomi och SBK Genomgångar med fastighetsbolaget Tätt samarbete med förvaltningens tekniker för korrekt bedömning och uppdelning Diskussion/förankring med externa revisorer Information till politiker – ekonomipolicy följs

7 Överväganden Försiktighetsprincipen Väsentlighetsprincipen
Överväganden Försiktighetsprincipen Väsentlighetsprincipen Hur säkerställa utrangeringar? Vad göra med de gamla anläggningarna?

8 Ställningstagande Anläggningar anskaffade före 2006
Ställningstagande Anläggningar anskaffade före 2006 Ligger kvar på nuvarande avskrivningstid! Anläggningar anskaffade under kommer att åtgärdas Utretts under 2014 62 mnkr

9 Komponentgrupper Huvudväg Lokalväg Bussväg, busshållplats, rondell
Komponentgrupper Huvudväg Lokalväg Bussväg, busshållplats, rondell GC-väg (inkl torg) Belysning Konstnärliga byggnader (broar) Trafiksäkerhet Bulleråtgärder

10 Exempel kontering Lokalväg Slitlager 20%, 20 års nyttjandetid
Exempel kontering Lokalväg Slitlager 20%, 20 års nyttjandetid AG 10%, 40 års nyttjandetid Förstärkningslager 70%, oändlig nyttjandetid =mark Tänk utifrån väsentliga delar Försiktighetsprincipen Bedömning av kontering utifrån nyttjandetid

11 Inkomster Gatukostnadsersättningar, investerings- och exploateringsbidrag Matchas mot framtida avskrivningar Periodiseras på samma sätt som utgifterna MEN den andel av inkomsten som motsvarar förstärkningslager bokförs direkt som en intäkt

12 Anläggningsregistret
Aditro/Economa Upplägg med ny serie komponent, objekttyp Skapa väldefinierade och avgränsade objekt – måste kunna utrangera Koppling WEB-GIS på sikt

13 Konsekvenser Mer administration kring kontering - väsentlighet
Konsekvenser Mer administration kring kontering - väsentlighet Ställ högre krav på leverantörer/fakturor Lägre kapitalkostnader (avskrivningar) då större delen klassificeras som mark Ökade utrangeringar Inkomsten påverkar resultatet direkt i större utsträckning – resultatförs direkt avseende mark Internränta – behövs den?

14 Slutsats Det går! Det tar tid – lärdomar på vägen
Slutsats Det går! Det tar tid – lärdomar på vägen Viktigt att alla parter är med Mål att få bättre kvalitet och ordning i redovisningen, vilket vi är på väg att få!

15 Frågor? Katarina Heglind Ulrika Hylander