Det reflekterande samtalets inre liv

En presentation över ämnet: "Det reflekterande samtalets inre liv"— Presentationens avskrift:

1 Det reflekterande samtalets inre liv
Aktionsforskningsstudie om verksamhetsutveckling Magisteruppsats 2011, Högskolan i Halmstad Gunilla C. Vigert

2 En lärande organisation
En lärande organisation ger både utrymme för medarbetarnas lärande och tar tillvara det för att vidareutveckla verksamheten utifrån omvärldens villkor. Den kollektiva kompetensen i en lärande organisation måste innefatta ett utbyte mellan pedagoger och detta utbyte måste leda vidare till något nytt.

3 Förmåga att erfara o byta perspektiv Förmågan att kommunicera
Förmåga att tänka nytt! Förmågan att kommunicera Förmågan att nätverka Vad är det för kvalitéer som kommer att vara hårdvaluta i framtidens samhälle?

4 Ett aktionsforskande förhållningssätt
Planera Agera tänka nytt kommunicera nätverka förändra Reflektera Observera byta perspektiv kommunicera nätverka erfara Aktionsforskningsspiralen

5 Synligt lärande kan enligt Hattie bli verklighet när lärandeprocessen formuleras som ett explicit mål för lärare och elev, när utmaningarna är välavvägda, när lärare och elev delar bedömningar om i vilken mån mål är uppfyllda, när lärare och elev ger varandra löpande feedback och när lärare engagerar sig känslomässigt i lärandeprocessen. Mer slagkraftigt sammanfattar Hattie det synliga lärande med att detta äger rum när läraren ser lärandeprocessen genom elevernas ögon och när eleverna ser sig själva som sin lärare (Hattie 2009:238).

6 2. Reflektera över praktik och mål.
1. Synliggöra förhållningssätt och arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. 3. Inleda förändringsarbete utifrån detta i den pedagogiska verksamheten. Verksamhetsutvecklingsmål för 2010

7 Det reflekterande samtalets inre liv
Aktionsforskningsstudie om verksamhetsutveckling Visions stegen Förändringshistoria VISION Teamorganisation Projekt A Erfarenhet Verksamhetsutvecklingsplan Dialogprojektet Styrdokument Forskning Resultatanalys Synliggöra praktik IUP-process Projekt F LPP Reflekterande samtal Dokumentation Introducera redskap Magisteruppsats 2011, Högskolan i Halmstad Gunilla C. Vigert

8 Vi vet inte om och i så fall på vilket sätt…
de reflekterande samtalen leder mot förändring, det ger stöd för deltagarnas professionella utveckling, det i förlängningen leder till verksamhetsutveckling. Problembeskrivning

9 Att undersöka vad som händer i reflekterande samtal när pedagogerna utgår från konkreta videofilmade exempel från arbetet med eleverna. för att få ökad kunskap om vilken roll det reflekterande samtalet och synliggörandet av autentiska situationer i vardagen kan spela i förändringsprocesser. för att få förståelse för hur skolledare och pedagoger kan skapa förutsättningar för reflekterande samtal Syfte

10 ÖVERSKRIDANDE AV PERSPEKTIV tes + tes = syntes
Wilhelmssons förändringar av perspektiv ÖVERSKRIDANDE AV PERSPEKTIV tes + tes = syntes SKIFTANDE AV PERSPEKTIV tes + tes = tes + tes BREDDANDE AV PERSPEKTIV tes = tes Teori

11 ÖVERSKRIDANDE AV PERSPEKTIV tes + tes = syntes
Wilhelmssons förändringar av perspektiv ÖVERSKRIDANDE AV PERSPEKTIV tes + tes = syntes SKIFTANDE AV PERSPEKTIV tes + tes = tes + tes Den kollektiva kompetensen i en lärande organisation måste innefatta ett utbyte mellan pedagoger och detta utbyte måste leda vidare till något nytt. BREDDANDE AV PERSPEKTIV tes = tes Teori

12 Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Vilka delar består samtalsprocessen av? På vilket sätt bidrar de autentiska exemplen? Vilken roll spelar deltagarnas respons? Forskningsfrågan

13 Aktion kontra studie Analysenhet 2 reflekterande samtal
Forskningsstudie Aktion Aktion kontra studie Analysenhet 2 reflekterande samtal 4 metareflekterande samtal Min logg

14 Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Vilka delar består samtalsprocessen av? På vilket sätt bidrar de autentiska exemplen? Vilken roll spelar deltagarnas respons? Forskningsfrågan

15 Inslag i samtalsväven Beskriva Undersöka Förändra Förklara Resultat

16 Lekgruppens samtal Kommunikationsgruppens samtal

17 Ringa in ett centralt dilemmat Övergripande Specifikt
Beskriva Ringa in ett centralt dilemmat Övergripande Specifikt Orsaker / konsekvenser/ strategier /drivkraft Begränsning: Fokus låg på eleverna inte på pedagogernas agerande

18 -frågor, eget perspektiv Andras perspektiv Möjligheter Förklara
Yta eller djup i tolkningsprocessen? Faktorer som påverkade: Samtalsstrukturen Roller Ämnets art Begränsning: Ingen lyfte fram styrdokument eller teori!

19 Förslag på vägar att få mer underlag.
Undersöka Förslag på vägar att få mer underlag. Behov för att komma under ytan: tydligt fokus avgränsning av fråga uppföljning och analys av förslagen handledning

20 Förändra Fokus på förändring av pedagogens agerande
Förslag utifrån olika perspektiv Nytt gemensamt förslag Förändra Framgångsfaktorer: alla var aktiva alla provade alla perspektiv satte upp och provade hypoteser gav varann respons hade kul

21 Reflektionsprocessen
utifrån Dewey

22 Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Vilka delar består samtalsprocessen av? På vilket sätt bidrar de autentiska exemplen? Vilken roll spelar deltagarnas respons? Forskningsfrågan

23 De autentiska exemplen i samtalen bidrog till att:
ringa in dilemman hitta och behålla fokus deltagarna möter varandras tankar bekräfta och förstärka hypoteser nyansera samtalet föra in nya perspektiv styra fokus summera och komma vidare i samtalet Men de skulle också ha kunnat bidra till att: utmana perspektiv ifrågasätta uttalanden

24 De autentiska exemplen i samtalen hade olika funktion:
Sonderande Underlag för utvärdering Underlag för fortsatt undersökande Underlag för förändring

25 Hur använder pedagogerna sig av reflekterande samtal när de utgår från autentiska situationer från praktiken? Vilka delar består samtalsprocessen av? På vilket sätt bidrar de autentiska exemplen? Vilken roll spelar deltagarnas respons? Forskningsfrågan

26 Dialogkompetens Ge varandra stöd genom uttalanden och frågor.
Lyssna aktivt till varandra och försäkra sig om att verkligen förstå vad som avses. Se på en fråga ur andras perspektiv. Sätta ord på sina egna tankar. Problematisera för att bidra till att gruppen kan hitta nya lösningar. Följa upp vad de andra säger och väva in sina egna tankar i sin respons.

27 Balanserad respons

28 Utvärdering av årets mål
Hur har ni synliggjort praktiken? 2. Reflektera över praktik och mål. Hur har ni arbetat med dialog-kompetensen? 1. Synliggöra förhållningssätt och arbetssätt i den pedagogiska verksamheten. 3. Inleda förändringsarbe te utifrån detta i den pedagogiska verksamheten. Hur upplever ni att respons används i era enheter? tes + tes = syntes Har ni sett några förändringar i verksamheten? Hur ska ni gå vidare för att implementera redskapen? Hur långt når era samtal? Breddande, skiftande eller överskridande av perspektiv?

29 Skolledare med dialogkompetens
”släppa makten att definiera verkligheten” och att våga lyssna och tala på ett sätt som släpper fram medarbetarnas perspektiv inte bara uppmärksammar utvecklande initiativ hos sina medarbetare utan även ser misslyckanden som utvecklande

30 Skolledare som handledare
som ger stöd kring att knyta praktiken till teori avgränsa frågan tränga djupare in i frågeställningar hitta tillbaka till fokus ge utmanande respons behålla tilliten till processen vända blicken mot det egna agerandet

31 Långsiktigt och strukturerat
Kompetent handledning Forum för att utveckla dialog- o analys-kompetens Forum för att möta ny teori INNEHÅLL FORM Forum för att prova utvecklings-redskap Forum för reflektion över praktiken Del 2: Bild 4 Metasamtal kring processen Magisteruppsats 2011, Högskolan i Halmstad Gunilla C. Vigert

32 Pedagogisk ledare på riktigt
1200 aktörer Levande vision Vetenskaplig förankring Lärande organisation Pedagogisk ledare på riktigt

33 Utvecklingsredskap Hur får vi redskapen att bli ett naturligt inslag i pedagogernas vardag? Hur kommer vi vidare till dokumentation?