KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014

En presentation över ämnet: "KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014"— Presentationens avskrift:

1 KOMMUNIKATIONSPLAN – Psynk – skarpt läge 2014
Här presenteras hållpunkter för kommunikationen inom psynk-projektet, Ledning och styrning, Hudiksvall/Nordanstig 2014. Projektet går 2014 in i en intensiv fas då vi provar nya verktyg och arbetssätt för uppföljning och kommunikation. Erfarenheter från detta blir vårt bidrag till det nationella psynk-projektet samt länsstrukturen i Gävleborg för samverkan mellan kommunerna och landstinget. Presentationen avser att tydliggöra: Var är vi nu? Bakgrund till vår medverkan i projektet och nuläge avseende indikatorer för uppföljning. Vilka mål är aktuella? Vem ska veta vad? Hur ska de få veta och vem ansvarar för kommunikationen?

2 BAKGRUND 10 år av utvecklingsarbete i samverkan – Hudiksvalls Kommun och Landstinget Gävleborg Gemensamma utgångspunkter BNS norra Hälsingland, sammanverkansforum och föräldrastöd Modellområde psykisk hälsa – Barn och unga Bättre samverkan kring enskilda barn, Rätt insatser på rätt nivå och Tidigare anmälan till socialtjänsten Psynk – Ledning och styrning Team kring barnen utifrån behov, eliminera glapp och dubbelarbete, stärka barns och föräldrars delaktighet. ”Gemensamma Utgångspunkter för arbetet med barn och ungdomar” är en regional överenskommelse som beskriver kommunernas och landstingets gemensamma ansvar för arbetet med barnkonventionen, att främja hälsa, samordning, uppföljning. Den utgör utgångspunkt för det samarbete som bedrivits: 2002 och några år framåt gjordes ett arbete i hela länet för barn med neuropsykiatriska svårigheter. BNS-projektet i länet delades i fyra delar med projektledare, varav en för norra Hälsingland. BNS=Barn med neuropsykiatriska svårigheter. 2007 slöts ett bredare avtal mellan Hudiksvalls kommun och Landstinget Gävleborg om samverkan utifrån Gemensamma Utgångspunkter. Ett barn- och ungdomsombud anställdes för att stödja processen och syftet var att få en funktion med fokus på barnet, fristående från verksamheterna. Arbetet inleddes med att bygga samordningsorganisation - från spindelgrupper närmast barnen, via chefsamverkan och till ledningsgrupp för samverkan. Dessutom prioriterades arbete med att prova former för förstärkt föräldrastöd, ex genom studiecirklarna Familjeverkstan. Fokusområdet barn med neuropsykiatriska svårigheter fortsatte med utredningsteamet Rialto och familjeläger. Efter en utvärdering avslutades Rialto och ersattes av ett samverkansavtal avesende utredningar för barn 0-6 år. 2009 – 2011 ingick Hudiksvall i det nationella projektet Modellområde psykisk hälsa som leddes av SKL (Sveriges Kommuner och Landsting). Syftet var att få bättre, snabbare, mer samordnade insatser för barn och ungdomars psykiska hälsa. En politisk styrgrupp bildades lokalt. Prioriterade utvecklingsområden i Hudiksvall blev: Bättre samverkan kring enskilda barn + kortare väntetider Rätt insatser på rätt nivå + metoder för att upptäcka och bedöma psykisk ohälsa Tidigare anmälan/ansökan till socialtjänsten ingick Hudiksvall i ett nationellt föräldrastödsprojekt som leddes av folkhälsoinstitutet. Fokusområde var stöd till föräldrar med utvecklingsstörning. Ingår Hudiksvall i Psynk- projektet/ledning och styrning i samverkan som leds av SKL och är efterföljare av modellområdesprojektet. Styrgrupp välfärd Norra Hälsingland står för den politiska styrningen. Arbetet utgår främst från den överenskommelse om samordning kring enskilda barn och ansvarsgränser som utarbetades och antogs under tiden i modellområdesprojektet (pusselbitarna). Under projekttiden ska även Ljusdal och Nordanstig involveras i arbetet och efter projekttiden länkas erfarenheter och arbetsgrupper över till närvårdsstrukturen. Utöver detta pågår många andra utvecklingsarbeten, tex ingår Bromangymnasiets elevhälsa i Psynk-projektets delprojekt 1:a linjen och socialtjänsten ingår i ett SKL-projekt som mäter tillgänglighet.

3 NULÄGE Psynk ledning-styrning, januari 2014
Genomförda mätningar genom SKL: SQPM - hur systemet av aktörer kring barn och ungas psykiska hälsa fungerar. CHASE – barns uppfattning av behandlingen. Överenskommelse om samordning, rutin SIP: Utvärdering vid besök APT. Reviderad version klar dec 2013, Nordansting också med. Tidigare anmälan till socialtjänsten Seminarier och mätning. Nuläge psynk ledning styrning. SQPM är ett verktyg som SKLs kansli för Psynk-projektet tagit till Sverige från Storbritannien och anpassat till svenska förhållanden. En testmätning enligt SQPM genomfördes i Hudiksvall under mitten av Skolan, elevhälsan, socialtjänsten och barn- och familjehälsan deltog. Resultaten har presenterats för ledningsgruppen som efterfrågade kompletterande data. Nu ska en analys göras i chefsamverkan. SKLs kansli har också anpassat Chase till svenska förhållanden. En testmätning genomfördes i slutet av BUP, Barn- och familjehälsan, elevhälsan och socialtjänsten deltog. Överenskommelsen. De lokala processledarna, Åsa Norberg och Jenny Alvolin, har besökt alla barnverksamheter i Hudiksvalls kommun och Landstinget Gävleborg (som arbetar med barn i Hudiksvalls kommun) under nov 2013-jan Syftet var att utvärdera hur överenskommelsen och rutinen fungerat hittills. Preliminära slutsatser från besöken är att det finns en stor variation inom och mellan verksamheterna kring hur mycket man känner till och använder rutinen och mallarna. De flesta verksamheter uttrycker även önskemål om ökad kunskap om varandra. Revidering har genomförts under hösten 2013. Nyheter: - Mätbara mål som följs upp kontinuerligt. - Fokus mätning/uppföljning och avvikelsehantering/goda exempel. Samordningsmöten ska hållas på fredagar under 2014. Glädjande nog är Nordanstigs kommun med i överenskommelsen och använder därmed samma dokument. Ljusdal arbetar med en intern process under 2014 med målet att ingå i överenskommelsen i slutet av året. Tidigare anmälningar socialtjänsten -Socialtjänsten genomför seminarier till all barnpersonal om anmälningsplikten hösten 2013-våren 2014. - Antal anmälningar följs upp av chefsamverkan och ledningsgrupp

4 Varför skarpt läge? VI SKA MÄTA HUR VI LYCKAS UPPFYLLA MÅLEN
150 barn får en SIP 2014. 85% av dessa är delaktiga i processen inför/under SIP-mötet. 100% av de tillfrågade barnen känner sig ganska mycket eller helt delaktiga i utformandet av sin SIP. 100% av de tillfrågade föräldrarna känner sig ganska mycket eller helt delaktiga i utformandet av sitt barns SIP. All tillfrågad personal är väl förtrogna med rutinen och sitt ansvar utifrån den. De här är de mätbara målen vi jobbar för under 2014. SIP= samordnad individuell plan

5 Vilka ska veta ALLA SOM ARBETAR MED BARN OCH UNGDOMAR. Landstinget Gävleborg Hudiksvalls kommun Nordanstigs kommun

6 VAD SKA DU VETA God kunskap om överenskommelsens innehåll och ditt ansvar utifrån den. Håll samordningsmöten på fredagar kl 10:00-15:00. Välj samordnare aktivt! Skriv avvikelse om något inte fungerar enligt överenskommelsen. Uppföljning av samordningsrutin på tre sätt: Webbenkät fylls i av samordnare efter varje SIP. Information till föräldrar kring mätning och enkät (gubbar) delas ut till de barn och föräldrar som varit med i SIP-mötet. Skicka till Jenny Alvolin, Hudiksvalls kn. Fördjupad intervju av barn och föräldrar. Fråga om samtycke till det. God kunskap om överenskommelsen innefattar: Kunskap om de andra verksamheternas uppdrag. Använd det stöd som finns i överenskommelsen, ”Flödet av insatser”, för att t ex identifiera vilken aktör som det är aktuellt att kalla till ett samordningsmöte för konsultation. Kunna följa rutinen inför, vid och efter samordningsmötet: - Ta initiativ! - I dialog med föräldrar och barn, få ett samtycke till att kalla till möte. - Håll samordningsmötet inom tre veckor på en fredag mellan kl 10 och 15. - Välj samordnare aktivt och kontinuerligt: den verksamhet som är mest lämpad för tillfället. Det kan variera över tid. - Dokumentera SIP och skriv under, helst direkt på mötet. - Skriv avvikelser om något inte fungerar. Uppföljning av överenskommelsen: Samordnaren fyller i en webbenkät efter varje sip-möte. Länk till enkäten finns på Barn och föräldrar som är med vid mötet informeras om mätningar i psynk och ombeds fylla i en enkät med gubbar. Samordnaren ombesörjer att enkäten i ett igenklistrat kuvert skickas till Jenny Alvolin, Lärkontoret, Hudiksvalls kommun, adresslappar finns i varje verksamhet via chefsamverkan. Barn och föräldrar tillfrågas även om samtycke till att Åsa eller Jenny kontaktar dem för en intervju, meddela i så fall någon av dem.

7 Var hittar du all information
REGION GÄVLEBORG Här finns överenskommelsen och alla mallar för kallelse, SIP, enkäter etc. Här finns också en länk till SKLs utbildning om SIP samt till psynk-projektet.

8 KOMMUNIKATION VAD NÄR ANSVARIG KLART - CHECK
Information till all ”barn-personal”, APT Första APT jan. Alla chefer Information till föräldrar och barn om mätning Psynk: enkät och intervju Kontinuerligt vid SIP/ uppföljning Samordnaren vid SIP Kunskap om överenskommelsen, ansvar och innehåll. Januari 2014 Chef och medarbetare Introduktion för nyanställda kontinuerligt Chefer och medarbetare Uppföljning Chefssamverkan Varje månad Jenny, Åsa Uppföljning APT Uppföljning verksamheternas ledn.grper Kontinuerligt Uppföljning ledningsgrupp psynk Djupintervjuer Informationsblad till verksamheterna Varannan månad Information till alla verksamheter januari 2014: Nytt i överenskommelsen. Vad och hur mäta. Kunskap om överenskommelsen utifrån behov. Internt i verksamheterna och eventuellt i ett gemensamt seminarium. Uppföljning av överenskommelsen hela 2014 utifrån personalens webb-enkätsvar efter varje samordningsmöte, barn och föräldrars enkätsvar, djupintervjuer samt eventuella avvikelser och goda exempel. I chefsamverkan I ledningsgruppen för projektet I respektive verksamhet; APT och i ledningsgrupper.

9 Uppföljning varje månad
i chefssamverkan Månad Antal SIP Barn - Delaktig Barn - Nöjdhet Föräldrar - Nöjdhet Samordnaransvar Vilka enheter har varit med Har kriterierna för SIP Uppnåtts Januari Februari Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober November December Avvikelser Goda Exempel Detta är redskapet för uppföljning i chefsamverkan. OBS!!! Detta bygger på den webbenkät som fylls i av samordningsansvarig efter varje SIP-möte samt eventuella övriga avvikelser eller goda exempel. Därför mycket VIKTIGT att fylla i webbenkäten!!! Bilden fylls på varje månad och kommuniceras vidare på varje verksamhets egna APT och ledningsgrupper. Aktivitetsplan - Chefssamverkan Åtgärd Ansvariga verksamheter Ansvarig Påbörjat Klart

10 Uppföljning vid behov SQPM – Slutsatser och ev. aktiviteter CHASE
I chefssamverkan SQPM – Slutsatser och ev. aktiviteter CHASE Redovisning av djupintervjuer – Barn och föräldrar Redovisning av APT Besök Anmälningar till socialtjänsten Dessa mått kompletterar uppföljningen enligt föregående bild.

11 Var och en ger vi stöd och insatser!
…men tillsammans gör vi en större SKILLNAD i Barnens vardag! Med fokus på ledning och styrning 2014 kan vi ta reda på hur vår överenskommelse fungerar och förändra om det behövs. Nu är det skarpt läge!