Psykisk hälsa barn och unga

En presentation över ämnet: "Psykisk hälsa barn och unga"— Presentationens avskrift:

1 Psykisk hälsa barn och unga
Referensgruppen 25 november 2011

2 Varför? Många barn och unga mår psyksikt dåligt.
Vilka? Skl har i överenskommelse med staten tagit ansvar för att driva Modellområdesprojektet. Socialdepartementet finansierar projektet. 14 lokala projektområden. Vad? Projektet ska ta fram metoder så att psykisk ohälsa kan mötas på ett hållbart sätt i hela landet.

3 Mål? Projektets övergripande mål Barn och ungas hälsa ska mötas med en helhet - det vill säga att barn, unga och deras närstående får den hjälp de behöver när de behöver det. Hur? Projektet ska, utifrån lokala förutsättningar, ta fram fungerande metoder för arbete och samverkan, till exempel ska skola, socialtjänst och sjukvård tillsammans kunna ge rätt hjälp på rätt nivå.

4 Samverkan! Att utifrån barnets/den unges behov föra ihop resurser
för att ge rätt hjälp tidigt.

5 Samverkan! ”Samverkan” är att göra något tillsammans. Det är inte att en gör sitt och att ärendet sedan lämnas över till nästa som gör sitt, som lämnar över det hela till nästa som… Samverkan förutsätter att man gör något med ett, eller flera gemensamma MÅL. Alla har ansvar för att det vi bestämt oss för blir gjort. Synkronisering på alla nivåer.

6 Samverkan på olika nivåer
Den politiska nivån Chefsnivån Verksamhetsnivån Till gagn för BARNET/DEN UNGE

7 Vad har vi gjort och vad händer nu?
Kartläggning och nulägesbeskrivning - Organisation/verksamhet/resurser - Aktörsanalys - Identifiera ”flaskhalsar och knutar” Analys Mål- och samverkansdokument, d.v.s. en politiskt förankrad handlingsplan Implementering Samverkansstudie - Socioekonomisk studie Uppföljning Nuläge Synkronisering och samverkan på alla nivåer, verksamhet, ledning, politiken. SKL använder begreppet synkronisering. Begreppet vårdkedja används sällan. Det behövs bra strukturer för att barnen och familjerna ska klara av att få hjälp från många aktörer samtidigt. Synkronisering: Att åstadkomma samtidighet, samordning.

8 Specialiserad Första linjen Generella insatser Aktörsanalys

9

10 Specialiserad Första linjen Generella insatser

11 Vinjettarbete Syfte: att identifiera ”flaskhalsar” i barnets ”väg” för att få rätt hjälp på rätt nivå.

12 Elias Elias är 6 år gammal och nyinflyttad till kommunen.
Han går i en av kommunens förskoleklasser. Elias är orolig och har svårt att ta emot instruktioner enligt förskolepersonalen. Han umgås gärna med yngre barn och vill då leda leken. Ofta blir leken mycket livlig. Särskilt då Elias blir trött får han oro i kroppen och har svårt med uppmärksamhet i större grupper och med aktivitetskontrollen. Nu på morgonen säger förskolläraren Sofi att hon tänkt på saken och att det, efter gårdagens vilda lek där ett av de yngre barnen skadade sig lätt i en hand, måste göras någonting.

13 Vad har vi gjort och vad händer nu?
Kartläggning och nulägesbeskrivning - Organisation/verksamhet/resurser - Aktörsanalys - Identifiera ”flaskhalsar och knutar” Analys Mål- och samverkansdokument, d.v.s. en politiskt förankrad handlingsplan Implementering Samverkansstudie-Socioekonomisk studie Uppföljning Nuläge Synkronisering och samverkan på alla nivåer, verksamhet, ledning, politiken. SKL använder begreppet synkronisering. Begreppet vårdkedja används sällan. Det behövs bra strukturer för att barnen och familjerna ska klara av att få hjälp från många aktörer samtidigt. Synkronisering: Att åstadkomma samtidighet, samordning.

14 www.modelljoek.se www.skl.se/psynk

15 Barndialogen Barndialogen inrättar ett ”samverkansspår” som har i uppdrag att utveckla samverkan och utbilda i samverkan Styrgrupp Ledningsgrupper gemensamt ansvar för ”våra” barn och familjer i länet.  Gemensamma utbildningar år 2011 Barnkonventionen Barn och unga med psykisk ohälsa Lärandeseminarier

16 ”Chefsforum” upprättas inom och mellan varje ”linje” (generella, första linjen och specialistlinjen) med syfte att kontinuerligt informera, utveckla och samordna verksamheternas uppdrag.

17 Fortsättning av modellområdet Styrgrupp
Kenneth Mattelin Barn-och ungdomssektorn Barn- och ungdomschef Katrina Larsson Barn och ungdomssektorn Chef för elevhälsan Marcus Nylander Socialtjänsten behandling- och boendeenhet Enhetschef Maud Edmundsson socialtjänsten utredningsenheten Ulla Henriksson Socialtjänsten Socialchef Gun Henriksson Kultur och fritid Berit Gustafsson Barn och ungdomspsykiatriska mottagning Verksamhetschef Susanne Bergander Eksjö Vårdcentral Catrin Fernholm Höglandets sjukvårdsområde Stabs-och planeringschef Eva Waerme Barnhälsovården Höglandets sjukvårdsområde Vårdenhetschef Pia Lindell Barn-och ungdomshabiliteringen

18 Varje verksamhet definierar sina uppdrag och ansvarsområden och har återkommande information om andra aktörers verksamhet.

19 Årshjul MARS APRIL FEBRUARI JANUARI MAJ JUNI DECEMBER Samverkansmöten
Samverkan skola/e/levhälsa och familjeenhet APRIL FEBRUARI JANUARI MAJ Årshjul Samverkansmöten JUNI DECEMBER NOVEMBER Barn- och Ungdomspsykiatriska mottagningen AUGUSTI OKTOBER Samverkan specialpedagogiska teamet och skolornas specialpedagoger/speciallärare SEPTEMBER

20 Ansökan om fortsättning på utvecklingsprojektet barn och ungas psykiska hälsa
- Första linjens barn och ungdomspsykiatri - Tidig upptäckt- tidig insats 0 -1 år Tvärprofessionellt samverkansteam skapas kring psykisk skörhet/sjukdom under graviditet och tidigt föräldraskap vuxenpsykiatrin, kvinno- och barnhälsovård samt socialtjänst. 1 -6 år Rutiner för samverkan mellan barnhälsovård, förskola och familjeenheten upprättas. Nätverk för utsedda kvalitetsutvecklare från varje förskola. 6- 19 år Rutiner för elevhälsans arbete upprättas. Verktyg för hälsosamtalet. Rutiner för samverkan vid skolfrånvaro upprättas.

21 Förslag att utgå ifrån inför presentationen
Vad har varit uppgiften? Vem har deltagit i arbetet? Hur ofta har vi träffats i gruppen? Var befinner vi oss mot målet? När beräknas det vara klart? Vilket värde kommer arbetet att ge för samverkan och för barn och unga? Vilka andra effekter har arbetet fått för oss? Hur väl har gruppens arbete presenterats för berörda? Lärdomar av gruppens arbete? Vad har fungerat bra? Hur har dokumentationen fungerat? Är det något som vi kunde gjort bättre?

22 Vilka effekter förväntar vi oss att se av arbetet år 2013?
Vad krävs för att nå dit?