Svenskt Vatten Utveckling - aktuellt inom dricksvattenområdet

En presentation över ämnet: "Svenskt Vatten Utveckling - aktuellt inom dricksvattenområdet"— Presentationens avskrift:

1 Svenskt Vatten Utveckling - aktuellt inom dricksvattenområdet
Daniel Hellström

2 Svenskt Vatten Utveckling
Finansieras av Svenskt Vattens medlemmar Stöder FoU inom kommunal VA. Prioriterade områden inom dricksvatten, rörnät, miljö & avlopp, management. 3 ansökningstillfällen per år nästa tillfälle 15 oktober (beslut 9/12) ”Alla” kan söka, men viktigt att de kommunala VA-verken är engagerade i projekten. OK att fortlöpande stämma av projektidéer.

3 Prioriterad FoU - Dricksvatten
Klimatanpassning – reningsteknik och skydd av vattentäkt Processer och material vattenledningssystem (mikrobiologi och korrosion) Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran Mikrobiella barriärer och åtgärder för minskad risk för mikrobiell påverkan Kemiska risker  Klimatanpassning - reningsteknik och skydd av vattentäkt Hur påverkas yt- och grundvatten av den pågående klimatförändringen? Behöver desinfektionstekniken anpassas för sämre råvatten? Svenska vattenverk är generellt inte anpassade för att periodvis kunna rena starkt förorenade råvatten. Särskilda utmaningar för svenska (nordiska) förhållanden är den jämförelsevis höga humushalten. En aspekt som kopplas till klimatpåverkan är ökad halt och förändrad sammansättning av humusämnen i både yt- och grundvattenvattentäkter. Inom detta område finns pågående FoU i Sverige, men SVU gör bedömningen att ytterligare insatser behövs. Projekten bör inriktas mot frågeställningar där vattenproducenterna har rådighet att påverka och hantera problematiken, exempelvis genom utökad vattenrening. Även projektförslag som tar upp aspekter rörande bildande av restprodukter i samband med desinfektion välkomnas. Även processval ur hållbarhetssynpunkt, som energieffektivistering, efterfrågas. När det gäller skydd av vattentäkter ska föreskrifterna vara anpassade efter skyddsbehovet för respektive vattentäkt enligt MB 7 kap 24 §. Många kommuner behöver stöd för att kunna utforma reglerna så att de är väl genomtänkta och juridiskt hållbara. Praktiskt användbara verktyg för att systematiskt arbeta med råvattenskydd ur mikrobiologisk synvinkel behöver utvecklas, testas och utvärderas. Se även avsnitt ”Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran”. Det vore värdefullt om kunskapen ökas om TOC, DOC och kolets kemi. De organiska kolföreningarna har olika karaktär och sammansättning i olika råvattentäkter (trots att TOC-halten kan vara densamma). Idag finns bara standardmätning och det kan finnas behov av ytterligare metoder? Processer och material vattenledningssystem (mikrobiologi och korrosion) Bättre kunskap kan underlätta val av ledningsmaterial, rengöringsmetoder m.m. Särskilt önskas fördjupad kunskap om kloramins effekter i långa nät och om ökad kunskap om biofilm i ledningsnät. Även frågor rörande material i kontakt med vatten är viktiga. Vid ansökan ska befintlig kunskap beaktas (flera pporter från SVU/VA-Forsk finnes liksom pågående projekt) Riskanalyser från råvattentäkt till tappkran Större precision för riskbedömning från täkt till kran efterfrågas. Gemensamma strategier samt övervakning av mikrobiologiska säkerhetsbarriärer behöver utvecklas. Riskbedömning av våra råvattentäkter behöver utvecklas, bland annat för att kunna beakta effekter på grund av förväntade klimateffekter. En utmaning är att säkra att rätt indata används vid riskbedömningarna. Riskbedömningar är ett viktigt verktyg för att ge bättre underlag för att kunna ställa diagnos för rätt åtgärder. Mikrobiella barriärer och åtgärder för minskad risk för mikrobiell påverkan Fördjupad kunskap om reduktion av sjukdomsframkallande mikroorganismer (såväl bakterier, protozoer som virus) under olika driftsförhållanden och i olika beredningssteg. Kontinuerliga/snabba mätmetoder för exempelvis mikroorganismer bör utvecklas mer. Behovet finns för hela vatten distributionssystemet, från vattentäkt till tappställe. Virus anses vara orsaken till de flesta vattenburna sjukdomsutbrott i Sverige. Kvantitativa metoder behövs för virus och indikatorer behövs för riskvärdering. För analys och kartläggning av virus finns flera pågående projekt och sökande uppmanas att kontakta Svenskt Vatten innan eventuell ansökan skickas in.

4

5 Organisering för ökad uthållighet – En studie av olika organisationsformer inom den svenska VA-sektorn Syftet med den här rapporten är att studera motiv bakom och effekter av användandet av olika organisations-former i svensk VA-sektor. I fokus för studien är samverkan och Multi-utility lösningar. Slutsatserna från rapporten visar att motiven är likartade oavsett om samverkan eller Multi-utility väljs, skillnaden ligger i effekterna av formerna. Samverkan tycks vara ett bättre sätt att möta de utmaningar sektorn står inför. Rapport från projekt

6 SVU : Samhällsekonomisk värdering av rent vatten – fallstudier av Vombsjön och Mälaren (projekt ) en modell som visualiserar det samhällsekonomiska värdet av rent vatten Vombsjön - ca 1,6 miljarder kr årligen Mälaren – ca 127 miljarder kr årligen Övervärden produceras till konsumenter och näringsidkare som betalar förhållandevis medan vattentjänstföretagen samtidigt är underfinansierade för att kunna lösa sin uppgift långsiktigt.

7 Illustreras genom två fallstudier i Göteborg
SVU : Beslutsstöd inför stora investeringar inom VA – hållbarhetsanalyser och samhällsekonomiska bedömningar (projekt ) hållbarhetsanalys och samhällsekonomisk analys som underlag i komplexa beslutssituationer Illustreras genom två fallstudier i Göteborg

8 2013-15 VASS Dricksvatten – uppgifter, nyckeltal och modell för säkert dricksvatten för vattenverk
Rapporten ger förslag på indata och nyckeltal på vattenverksnivå. Fokus för nyckeltalen är ett säkert dricksvatten. I rapportens presenteras en förenklad GDP (god desinfektionspraxis) som gör det enkelt för VA-verksamheter att värdera sin dricksvattensäkerhet. Dessutom har en modell för säkert dricksvatten tagits fram. Rapport från projekt

9

10 2013-16 Geografiska informationssystem för analys av parasitkällor i ytvattentäkter
Rapporten beskriver GIS-baserade hydrologiska modeller för generering och spridning av Cryptosporidium och Giardia i ytvattentäkter. Aktuella uppgifter om förekomst hos däggdjur och fåglar har sammanställts för nordiska förhållanden. Utifrån situationen i Trollhättans och Östersunds kommun diskuteras förutsättningarna för modellering. Många olika källor. Många former som int

11 NORVID – Riskanalys med MRA och GDP baserad på långtidsundersökning av norovirusförekomst i svenska ytvattentäkter Riskvärdering med hjälp av GDP och MRA baserad på en årslång provtagning av norovirus i svenska ytvatten. Analysmetoden som använts har utvecklats och verifierats inom projektet. Även prover på avloppsvatten har analyserats och riskvärderats ur ett vatten-reningsperspektiv.

12 2013-22 Metoder för att förhindra mikrobiell avloppspåverkan på råvatten
En kartläggning av metoder har resulterat i en verktygslåda för reduktion av mikroorganismer i olika avlopps-strömmar. Metoderna indelas i fyra undergrupper; Avskiljning, Inaktivering, Blockering och Övervakning. Mikrobiella barriärer för olika avlopps-strömmar bör kunna inkluderas i etablerad metodik för riskvärdering.

13 SVU 2014-17: Vattenskydd – inventering av vägledningar och riktlinjer (projekt 14-104)
Enkätundersökning stora skillnader i vilket stöd som finns för tillämpningen av inrättade vattenskyddsområden.

14

15 C 29-127 Effektivare fällning vintertid vid vattenverk med höga humushalter i råvattnet
Resultaten visar att vattentemperatur och pH-nivå förefaller överordnade råvattenkvalitet för aluminium-resthalt i vatten samt kritans löslighet. Optimalt fällnings-pH är 6,0-6,5.

16 2013-01 Fullskaleutvärdering av expanderad lera som filtermaterial i snabbfilter i vattenverk
Studien har utrett om Filtralite (expanderad lera) kan ersätta sand i snabbfilter vid två svenska vattenverk, Forslunda och Ringsjöverket. Båda verken visade potential för vatten- och energibesparingar med Filtralite som medium.

17

18 2013-02 Ny metod för läcksökning
Syftet var att utvärdera radarteknik för läcksökning. Resultat visade att principen fungerade men kunde ge tvetydiga resultat. Fortsatt arbete för att undersöka läckors karaktäristik krävs.

19 2013-06 Undersökning av hur TOC påverkar kopparutlösning i dricksvatten
Studien visade att metallupplösningen är låg i Stockholms vatten även om halten organiska föreningar är hög. Minskad TOC-halt i vattnet -> ökad kopparupplösning initialt men avtar efter ett antal veckors exponering.

20 2013-08 Om mikrobiella förändringar i dricksvattenledningsnät
Det övergripande målet med projektet var att belysa hur förändringar i kvaliteten på dricksvattnet kan relateras till kvaliteten på det inkommande vattnet och förändringar i ledningsnätets mikrobiella biofilmer.

21 2012-14 Genomträngning av kemiska markföroreningar till dricksvatten i distributionsnätet
Redogör en kartläggning av kunskapsläget och kan visa på en låg frekvens av incidenter: * <5 fall/ km ledning * 1-2 incidenter / serviser Vid rening av kontaminerade områden måste förorenad jord tas bord samt utbyte av ledningsnätet

22 upp till 18 års exponering
SVU : Korrosion på kolstål, förzinkat stål och zink i jord – långtidsundersökning (projekt ) upp till 18 års exponering sand ≈ sandig morän < torv ≈ lera < gyttjig lera (kolstål) Sandfyllning bra – men måste göras rätt

23 SVU 140916 pkt. 11: Publicerade rapporter
SVU : Att säkerställa täthet och kvalitet hos skarvar i PE-ledningar (projekt ) Olika provtryckningsförfarande har simulerats Risk för permanentad deformation Varning för skarvning med elektrosvetsmuffar, Tätheten hos skarvarna bör kontrolleras under läggningens gång Behov att utveckla digital röntgenteknik som en oförstörande provningsmetod (OFP)

24 C_SP2014-22:Tillfällig avstängning av plaströrsledningar genom sammanklämning
OK som åtgärd för enstaka avstängning av mindre (<400 mm), nyare (<1985) och ej skadad PE-ledning direkt olämpligt att ersätta ventiler i ventilbrunnar med återkommande klämningar vid behov

25

26 2013-07 Drick kranvatten – ett kommunikationsprojekt inom VA-branschen
Drick kranvatten – ett kommunikationsprojekt inom VA-branschen. Dokumentation och utvärdering Drick kranvattens syfte är att öka ungdomars medvetenhet om kranvattnets värde. Projektet innehåller kranvattenautomater till skolorna och färdiga lektioner på drickkranvatten.se. Utvärderingen visar på en positiv inställning hos lärare och elever till projektet och till frågeställningar om vatten.

27

28 2013-14 Dricksvattenprogrammet DRICKS – redovisning av perioden 2009–2011
Rapporten beskriver resultaten inom DRICKS under åren 2009–2011. Inom riskanalys, råvattenskydd, bredning och distribution har modeller för beslutsstöd, transport av föroreningar, förnyelsebehov av ledningsnätet m.m. utvecklats. Forskningsresultat har kommunicerats till branschen genom seminarier och konferenser. Rapport från projekt

29 DRICKS: Verksamhetsberättelse 2012

30

31 Virus i vatten – Skandinavisk kunskapsbank visk.nu

32 Handbok - VISK Mikrobiologiska risker i dricksvattenproduktion
Förslag på provtagningsprogram Kom-ihåg-lista för skydd mot mikroorganismer i grundvatten Checklista för att rengöra ledningsnätet Exempel på tidiga varningssystem

33 SafeDrink - forskning om dricksvatten och kemiska hälsorisker (Formas 2013-2016)
SafeDrink’s mål Utveckla en integrerad kemisk-toxikologisk (in vitro) metodik för tidig detektion av hälsofarliga kemiska ämnen i dricksvatten – från källa till kran Utvärdera vattenberedningstekniker med speciellt fokus på hur kvantitet och kvalitet av löst organiskt kol (DOC) påverkar reningseffektiviteten för organiska miljöföroreningar Analysera konsumenternas riskuppfattning (sense-making of risk) vad gäller dricksvattenintag.

34 Från källa till kran SLU Karin Wiberg Agneta Oskarsson Stephan Köhler
Lutz Ahrens Uppsala universitet Björn Hellman Mittuniversitetet Erika Wall Livsmedelsverket Heidi Pekar Anders Glynn Uppsala Vatten Philip McCleaf

35 Riskbaserat beslutsstöd för säkert dricksvatten
Projektets övergripande syfte: Utveckla metoder för beslutsstöd som kan leda till en kostnadseffektiv och hållbar minskning av hälsorisker från mikrobiologisk förorening av dricksvatten Projektperiod: Finansiär: Svenskt Vatten Utveckling Samarbete: Forskare, VA-bransch och myndigheter Forskare från olika ämnesområden

36 Projektets huvuddelar
1. Riskbedömning och riskhantering Beslutsstöd genom integrerad riskbedömning och kostnads-nyttoanalys 2. Råvatten Påverkan av fekala källor på råvattenkvaliteten 3. Beredning Utvärdera och optimera mikrobiologiska barriärer 4. Distribution Mikrobiologiska risker i ledningsnätet

37 Organiskt kol i dricksvatten / NOM / brunifiering
Vilken betydelse har ökningen av NOM? Hur påverkas vattenverken? Ledningssystemet, biofilm, kemiska och mikrobiella processer, korrosion? Smak och lukt? Klimatförändringar och NOM? Metoder för reduktion i reningsverk? Internationell konferens Malmö 7–10 september 2015 IWA 6th Specialist Conference on Natural Organic Matter in Drinking Water Organiskt kol i dricksvatten / NOM / brunifiering

38 3:e nationella Dricksvattenkonferensen
Mötesplats för alla som är intresserade av FoU inom dricksvattenområdet april 2015, Uppsala