Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation

En presentation över ämnet: "Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation"— Presentationens avskrift:

1 Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation
Hur kan man arbeta med pedagogisk dokumentation? Organisationens betydelse Hur säkerställa att verksamheten bedrivs på vetenskaplig grund? Trollhättan

2 Pedagogisk dokumentation- bakgrund
Ett arbetsverktyg som använts de senaste 40 åren i Reggio Emilias kommunala barnomsorg. Fungerat som ett underlag för fortbildning, arbetsutveckling, föräldrasamarbete och utvärdering. I Reggio Emilia är dokumentationens viktigaste uppgift att synliggöra barnen som rika, kompetenta och aktivt kunskapsskapande subjekt, samt att utgöra utgångspunkten för barnens fortsatta utforskande och kunskapsskapande. Den pedagogiska filosofin i Reggio Emilia har grundats på en övertygelse om att den kunskap som vuxna kan få om och av barn är lika viktig som den kunskap som vuxna kan ge barnen. Vilken bakgrund har då pedagogisk dokumentation?

3 Reggio Emilia – en tillbakablick
Reggio Emilia – stad i norra Italien. Loris Malaguzzi ( ) förskollärare och psykolog. En av grundarna – eldsjäl. Förskoleverksamheten startades för att skapa en meningsfull tillvaro för barnen tiden efter andra världskriget. Centrala begrepp – demokrati, inflytande och delaktighet. Det rika och kompetenta barnet. Medborgare.

4 Ett barn är gjort av hundra
Barnet har hundra språk hundra händer hundra tankar hundra sätt att tänka att leka och att tala på hundra alltid hundra sätt att lyssna att förundra att tycka om hundra lustar att sjunga och förstå hundra världar att uppfinna hundra världar att drömma fram Ett barn har hundra språk (och därtill hundra hundra hundra) men berövas nittionio. Skolan och kulturen skiljer huvudet från kroppen. Man ber barn; att tänka utan händer att handla utan huvud att lyssna men inte tala att begripa utan glädjen i att hänföras och överraskas annat än till påsk och jul. . Man ber dem: att bara upptäcka den värld som redan finns och av alla hundra berövar man dem nittionio Man säger dem: att leken och arbetet det verkliga och det inbillade vetenskapen och fantasin himlen och jorden förnuftet och drömmarna är företeelser som inte hänger ihop. Man säger dem: att det inte finns hundra Men barnet säger: Tvärtom, det är hundra som finns Sundin (1982) menar att ett av budskapen med dikten är att utifrån den omgivning barnen möter i skola och samhälle så händer det något med möjligheten att uttrycka sig månfacetterat allteftersom åren går. ”Barnen och de sköna konsterna” Loris Malaguzzi

5 I Reggio Emilia beskrivs dokumentation som
ett verktyg som är avsett att användas multimodalt. ett verktyg som hjälper till att synliggöra barns lärandeprocesser. ett verktyg som främjar synen på förskolan som en plats för en demokratisk och politisk allmän plats. en brygga mellan samhälle och förskola, teori och praktik Alnervik, 2013

6 Pedagogisk dokumentation – teoretiska utgångspunkter
Konstruktionistisk teori Kunskap och verkligheten är föränderlig (socialt samspel) Diskurs Språkets betydelse Relationer (mellanmänskliga) Postkonstruktionisk teori Relationer som pågår mellan barn, material och miljö. Allt är sammanflätat och relationellt (rhizom). Skolverket, 2012 Uppföljning, utvärdering och utveckling s 26

7 Den pedagogiska miljöns betydelse
Ställningstaganden/ värden som varje område/enhet kommer fram till påverkar det vi kommer att se och det som vi kommer att välja ut ur en dokumentation. Barn/ Människosyn Synen på hur vi lär Våra värden Den pedagogiska miljöns betydelse Ställningstaganden som är viktiga för oss påverkar hur vi dokumenterar. Det är av stor vikt att tillsammans i arbetslaget ta ställning för sådana här frågor. Det kräver tid, kraft och engagemang men det är det värt.

8 Det kompetenta barnet…ett barn med en inneboende kraft som kan och vill lära.
Sättet att se på barn… barnsynen.

9 Hundra sätt att tänka 2001 De hundra språken är en metafor för de många uttryckssätt ett barn (och vilken människa som helst) ursprungligen har tillgång till för att förstå och tolka sig själva och världen. Genom att se och träna så många uttryckssätt som möjligt får barnet ”simma i sin personlighet” och får en tilltro till sin egen förmåga.” Jonstoij och Tolgraven, 2001 s 25

10 Tilltro- en positiv förväntan på varann

11 Objekt  Subjekt …utgå från barnens handlingar och tankar
…erbjuda förutsättningar för att det barnen visar intresse för kan utvecklas genom att vi försöker, så gott vi kan, vara lyhörda för det. …ta ställning för att vara en medutforskande pedagog Att försöka att ha en strävan att ha fokus på det barnen gör och tänker. Kommunikationens värde. När vi pedagoger är utforskande tillsammans med barnen blir det ett gemensamt fokus efter ”det tredje”. Vi ger oss ut på ”upptäcktsfärd” med barnen istället för att vi vuxna försöker bestämma vad det är barnen ser/gör/säger/tänker. Det blir lätt bedömande/värderande då. Barnen blir ett objekt.

12 Den vuxnes perspektiv/ uppfattningar på och om barn
Barnperspektiv Barns perspektiv Den vuxnes perspektiv/ uppfattningar på och om barn Barnens egen röst hörs. Roos definierar i Förskollärarens metod och vetenskapsteori på s 50

13 Diskussionsfråga Hur tänker jag omkring hur vi lär?
Hur tänker vi tillsammans omkring hur vi lär? Människor lär tillsammans med andra ”två hjärnor tänker bättre än en” därför är det viktigt att vi skapar mötesplatser på förskolan för att ge förutsättningar till detta. Eftersom vi tror att den pedagogiska miljön är viktig för lärandet ”Den tredje pedagogen” är det oerhört viktigt hur vi utformar vår miljö ( här kan dokumentationen bli till stor hjälp exp kanske vi ser att vi behöver tillföra något för att barnen ska kunna fortsätta sitt utforskande) Vi tänker också att vi människor är olika därför behövs en mångfald av material…….vi pratar ju om de Hundra språklen och det handlar ju om att ges möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt och med olika material…..vi lär oss bäst i meningfulla sammanshang …dok kan vara ett viktigt verktyg att få syn på de meningsfulla sammanhangen…..ta lärdom om de

14 Lyssnandet… “Hans tanke var långsam hans ord var få och aldrig de kom oss att hissna. Men för vännerna var han en fröjd ändå; ni skulle ha hört honom lyssna”. Wayne Mackey

15 en viktig del i dokumentationsarbetet
ett sätt att kommunicera inte bara att lyssna med hörseln… ett sätt att välkomna lyssnandet skapar frågor och svar innefattar även att berätta, lärdomen i att formulera sig omkring sina tankar och idéer. Alnervik, 2013

16 ”Lyssnandet handlar inte enbart om hörsel, utan om att ”lyssna med alla sinnen” och att genom dokumentationen synliggöra detta lyssnande.” Wehner-Godee´, 2011, sid 7 Reggio Emilia filosofin har ibland kallats för lyssnandets pedagogik. Detta är något som jag tänker att vi alla behöver förhålla oss till och tänka omkring i dagens samhälle med den takt och det informationsflöde som råder. a olika sätt och inte bara med hörseln? Att fånga lärandet

17 Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014
Det är viktigt att vara ödmjuk inför de beskrivningar vi gör av vad barnen gör. Vi tolkar det som barnen uttrycker. Vi tar därmed på oss ett ansvar att föra barnens talan. Löfdahl, Hjalmarsson & Franzén, 2014 Franzén skriver i Förskollärarens metod och vetenskapsteori slår fast viktiga ställningstaganden….. Ta emot det barnen försöker säga och visa oss och först då gå in med våra egna intressen, frågor och uppgifter.

18 Förskolan - en mötesplats för att förstå demokrati.
Mötet med förskolan, andra människor och miljön. Erfarenheter bearbetas och tar sig uttryck genom olika sätt att gestalta. Ibland vill man vara ensam och ifred – lyhördhet Mötet med pedagoger – diskutera förhållningssätt Mötet med miljön – diskutera; vilken miljö behöver vi?

19 Etiken i ett möte Etik som utgår från ett respektfullt förhållningssätt gentemot andra. Lyssnets värde. Medvetenhet omkring de val och urval som görs genom pedagogisk dokumentation. Vad har vi valt bort? Varför? Det här är vackra ord och inte alltid lätt att förhålla sig till i alla situationer, men jag tror ändå att det är viktigt att tänka omkring de här frågorna och lyfta fram dem i arbetslaget. Vara medveten om dem och sträva efter att ha etiken med sig in i dokumentationsarbetet.

20 Pedagogisk dokumentation = etiska ställningstagande
Personalen behöver komma överens om vilka dok metoder som ska användas. Fundera omkring bilder vi tar; skulle jag vilja sitta uppe på väggen på den här bilden? Involvera barnen – vill de vara med? Lyhördhet för små barns kroppsspråk Göra barnen delaktiga i själva utformandet av dokumentationen. Bilder o text Lärprocesser i fokus – måste inte alltid vara ansikten; räcker med händer. Samtycke från föräldrar – formulerat utifrån användningsområde. Websida etc…. Hur tänker vi då? Nya avvägningar måste göras. Hur ska dokumentationerna förvaras? Bildsortering etc Ett klimat där det är ok att “misslyckas och tänka nytt” för att våga vara en delaktig och utforskande pedagog (organisationens betydelse) Skolverket, 2012 Palmer, 2012 Uppföljning, utvärdering och utveckling I förskolan

21 Vad säger vår reviderade läroplan om dokumentation?
Förskolans kvalitet ska kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas… För att utvärdera förskolans kvalitet och skapa goda villkor för lärande behöver barns utveckling och lärande följas, dokumenteras och analyseras. Det behövs också kunskap om hur barns utforskande, frågor, erfarenheter och engagemang tas tillvara i verksamheten, hur deras kunnande förändras samt när de upplever verksamheten som intressant, rolig och meningsfull. Skolverket, 2010 s 14 Det är alltså den pedagogiska verksamheten som ska bedömas och inte det enskilda barnets resultat. I kap Uppföljning, utvärdering och utveckling står det en hel del om pedagogisk dokumentation. Jag har valt ut ett stycke som jag tycker belyser i stora drag vad pedagogisk dokumentation har för uppgift att fylla i vår verksamhet.

22 ”Att dokumentera handlar om att synliggöra vad som uppstår i relationella möten mellan barn, barn och vuxna samt mellan barnen och omvärlden och att prova många olika sätt att förstå det som skett”. Skolverket, 2012, s 69 S 69 Skolverket, Uppföljning, utvärdering och utveckling relationsbyggare mellan barn, pedagoger, föräldrar och andra som är intresserade av förskoleverksamhet. Vi använder oss av den på föräldramöten, föräldrasamtal, studiebesök, utvärderingsdagar etc….

23 ”Utvärdering ska i förskolans nuvarande läroplan ha barns erfarenheter och tillvaratagandet av flödet av barns tankar som utgångspunkter, men inte som fokus. Syftet är istället att få kunskap om ”verksamhetens organisaton, innehåll och genomförande” (Skolverket, 2010a, s 14), och hur dessa på bästa sätt kan stödja barn lärande och erbjuda villkor för utveckling”. Eidevald, 2013, s 28 Viktigt att tänka omkring att barn inte är en isolerad enhet i förskolan som kan följas eller separeras från verksamheten eftersom barnet finns i ett sammanhang med andra människor, material, miljö, etc…

24 ”Att följa varje barn innebär. därmed att även följa
”Att följa varje barn innebär därmed att även följa verksamheten” Eidevald, 2013, s 28

25 ”Pedagogisk dokumentation är ett arbetsverktyg som hänger ihop med ett särskilt arbetssätt och pedagogiskt tänkande. Det handlar om att försöka se och förstå vad som pågår i verksamheten, utan en på förhand bestämd ram av förväntningar och normer”. Skolverket, 2012, s 15 Anna Palmer citerar bland annat Gunilla Dahlberg i det stödmaterial, Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan, som Skolverket givit ut där det står att:

26 Traditionella barnobservationer Pedagogisk dokumentation
Avsikt att undersöka och bedöma barns utveckling I förhållande till det som uppfattades som normalt för deras åldersgrupp. Forma en verksamhet där barn blir bemötta utifrån sin ålder och utvecklingsnivå. Utgår från att barn utvecklas ett på förhand bestämt sätt, där de bedöms utifrån generella normer och kriterier (IUP). Skolverket, 2012 “lyssna in” Diskussion och dialog viktiga Intresse även för den vuxnes lärande Utgår från det som sker bland barnen; intresse och fokus. Barnen ska involveras i dokumentationsarbetet. Dokumentationen kan vara en kraft som förbinder och skapar relationer som kan fungera som en utgångspunkt för fortsatt lärande och utforskande. Anna Palmer Utveckling, utvärdering och utveckling I förskolan

27 Pedagogisk dokumentation syftar till att:
få syn på barns och vuxnas lärprocesser och strategier synliggöra och bekräfta barnen/ gruppen för varandra synliggöra viktiga värden Ge barnen minnen i form av dok från sin förskoletid. inspirera andra barn och pedagoger medvetandegöra barn och pedagoger om sitt lärande skapa mötesplatser synliggöra verksamheten gentemot andra tydliggöra pedagogrollen systematisera kvalitetsarbetet

28 Pedagogisk dokumentation
Skillnaden mellan…. Observation Dokumentation Pedagogisk dokumentation jag vill klargöra för hur skillnaden mellan de här olika begreppen som numera är vanliga i förskolan. Jag kommer att relatera till min tidigare arbetsplats, eftersom det är vi kollegor tillsammans som har tagit ställning för en del av det som ni kommer höra här idag och eftersom jag tror att teori och praktik blir mest givande när de sammanflätas. Observation : att ta reda på något att samla iakttagelser, något jag sett, hört men ännu inte reflekterat kring. En observation väcker frågor, nyfikenhet på något som jag vill förstå mer om… Dokumentation : här har jag gjort ett val. Valt ut något från observationerna. Hittat något jag är nyfiken på att arbeta vidare med. Dokumentationen blir ett underlag för reflektion tillsammans med kollegor Pedagogisk dokumentation : här har vi analyserat, reflekterat kring dokumentationen för att ta lärdom. Vad händer och varför ? Lärande som gör en skillnad.

29 ”Åh, nej, inte en grej till!”
”Det handlar om att använda dokumentation i verksamheten, inte utanför eller om verksamheten”. Eidevald, 2013, s 18 Ge exempel från när vi suttit med datorn på golvet ihop med barnen.

30 Pedagogisk dokumentation
Utbyta erfarenheter i ett kollektivt möte Pedagogisk dokumentation – lägga praktiken på bordet. Som en integrerad del av vardagsarbetet och inte bara som en värderings- och bedömningsform efteråt. Att lägga praktiken på bordet och dela varandras tankar. Sådana samtal skiljer sig ifrån samtal som ska planera och strukturera utifrån förgivettagna sanningar. Ett redskap för reflektion, tolkning, dialog, kommunikation och förhandling – i arbetslag … Som en delaktighet som involverar barn, pedagoger, föräldrar och andra

31 Hur kan vi göra för att den pedagogiska dokumentationen skall bli en del i verksamheten?

32 Pedagogisk dokumentation – förutsätter förutsättningar
Systematiskt kvalitetsarbete Att arbeta med pedagogisk dokumentation innebär att ta ställning för värdefrågor, anpassa sin organisation och framförallt fundera omkring sin egen syn på sin roll och sitt uppdrag i förskolan som enskild individ men även hur vi skapar en välkomnande miljö och atmosfär som inspirerar till lärande. Nu ska ni få se ett exempel på hur detta sätt att tänka kan se ut I praktiken. Bara ett exempel, finns inga färdiga mallar och metoder utan var och en, varje område och enhet måste själva arbeta fram de sätt som fungerar bra för just dom. Ett sätt att bli ett med dokumentationsarbetet. Men, man kan alltid inspireras och testa andras idéer förstås….

33 Traditioner,åter-koppling o utvärdering
Projektet fortsätter, litteraturseminarium Projekt december januari november fördjupa projektet februari oktober Planeringsdag, föräldramöte, projekt mars september Sammanställa och utvärdera, börja fundera omkring nästa års projekt Lära känna varandra april augusti Pedagogiska året kan vara ett sätt att systematisera verksamheten och den pedagogiska dokumentationen. För att få en överblick över året. En hjälp för pedagoger att finna struktur, arbetsro och vila i att ibland gör vi ”annat”. maj juli Förbereda miljön, 10 bilder, workshop Inskolning juni Semestertider

34 Pedagogiska förutsättningar i organisationen
Reflektionstid Pedagogista, rektor och ateljérista deltar med jämna mellanrum. Reflektionsvikarier Skapa möjlighet för arbetslaget att tillsammans utveckla och fördjupa det pedagogiska arbetet på varje avdelning. Viktigt med utmaningar och frågor från pedagogista, rektor eller ateljérista. Reflektionen sker på dagtid. För att detta ska vara möjligt krävs en ledning som har förståelse och vilja att organisera verksamheten för att det ska fungera.

35 Pedagogiska möten APT -träffar
Erfarenhetsutbyten Kollegialt lärande Delaktighet Pedagogiska mötens huvudsakliga syfte är erfarenhetsutbyte för att ytterliga fördjupa det kollegiala lärandet, men också att skapa delaktighet inför uppgifter och idéer som ska genomföras. Pedagogiska mötens betydelse för arbetet. Vad vill vi fokusera på vid dessa tillfällen? Pedagogiska möten en gång/ månad. Praktiska frågor får också ta tid, men ett fokus på pedagogiska frågor.

36 Projektarbete ett av många sätt att arbeta med lärandet i förskolan
I läroplanen för förskolan (Lpfö 98) står det att ”med ett temainriktat arbetssätt kan barnens lärande bli mångsidigt och sammanhängande”. (s. 10) Projektarbete innebär för den vuxne ett utforskande tillsammans med barnen, att pedagogen är nyfiken och vill fördjupa sig. Pedagogens ansvar är också att försöka skapa en röd tråd i projektarbetet och skapa en struktur för att kunna planera utifrån detta förhållningssätt till lärandet. Projekt bygger på ett demokratiskt förhållningssätt där barns teorier och vuxnas teorier har lika värde. Varför har vi valt att arbeta med projekt/ tema då?

37 ”Lärarna lär sig på detta sätt också att lyssna till barnens uttrycksformer, tankar och idéer. Därför ligger fokus på processer i dokumentationsarbetet”. Alnervik, 2013, s 47 Roos belyser i Förskollärarens metod och vetenskapsteori (2014) hur viktigt det är att vara medveten om att det är oftast det talade språket som vi pedagoger lyssnar till. Men, barnens uttryckssätt handlar oftare om kroppsspråk, mimik, bild och andra visuella uttryckssätt. Det talade språket får därmed tolkningsföreträde.

38 (Dahlberg, Moss & Pence, 2001, s 235)
MEN ändå.. Tack vare dokumentationen kan varje barn, varje pedagog och varje institution få en offentlig röst och en synlig identitet. Det som dokumenteras kan ses som en berättelse om barnens, pedagogernas och föräldrarnas liv på institutionen, en berättelse som kan påvisa dessa institutioners bidrag till vårt samhälle och till utvecklingen av demokrati. (Dahlberg, Moss & Pence, 2001, s 235)

39 Ett försök för oss att hitta någon form av karta över vår förståelse av det lärande som pågår just nu.

40 Reflektionsprocessens delar
Val av situation Observation och beskrivning av händelser Analys av upplevelsen Tolkning Utforskning av alternativ Förändring av handlingen Bie, 2007, s 28 Palmer delar upp dokumentationsarbetet i två delar; insamling och bearbetning/ analys ( läsningar) Läsningar – som skapar nya frågor och problemställningar. Läsningar med barnen -Det viktigaste momentet I ett dokumentationsarbete är att I så stor utsträckning som möjligt göra barnen delaktiga och föra en tät dialog med dem om innehållet som man utforskar. Läsningar med arbetslaget – lyssna, ta ett steg tillbaka, ställa frågor Göra urval – Rita en spiral – Upplevelser+ reflektionsprocessen+ Förändring

41 Vad skulle du vilja veta om… ?
Vad vet du om… ? Vad skulle du vilja veta om… ? Hur ska vi ta reda på det ? Hur, vad varför? – de didaktiska grundfrågorna. Riddersporre och Persson (2010) skriver i Utbildningsvetenskap för förskolan att vi behöver bli bättre på att ställa produktiva frågor. Dvs frågor som aktiverar och sätter igång tankar, öppnar sinnen och leder till utforskande. Öppna frågor istället för stängda frågor.

42 Gör – hur? Säger Vad tänker vi? Konsekvenser Skriva eller rita
Stora eller små papper

43 Förutsätt-ningar Detta har vi med oss från förra veckan Vad och hur gör barnen? Reflektion Hur går vi vidare? Hur ger vi tillbaka till barnen? Kopplingar till litteratur och styrdokument

44 Veckokretslopp V …. Samla ihop material från veckan som har varit
Vad ser vi? Vad gör barnen? Vad säger de? Vad verkar de vara nyfikna på? Det här tar vi med oss från denna veckan… Reflektion v ….. Vad tänker vi? Hur går vi vidare? Vilket lärande? Varför tror vi att det blev på det här sättet? Vår roll? Hur kopplar vi detta till Läroplan? Det här är som ett skelett för hur man kan jobba med powerpointen under året. Dessa olika ”rubriker” återkommer vi till varje vecka för att ha en struktur, röd tråd att hålla fast vid. Alnervik, 2013 pratar om Att arbeta med dokumentation på ett cykliskt sätt. Men potentiellt expansiva minicykler av lärande behöver inte betyda att verksamhetssystemet förändras. Det kan stanna vid upplevelser och händelser MEN arbetet med ped dokumentation skapar kontinuerligt en dynamik i verksamhetens uppbyggnad och system (s 154).

45 Några konkreta tips för att underlätta för pedagogisk dokumentation
Fundera på… Vad är jag nyfiken på? Vad är det att utgå från barnen? Förberedelse Dokumentationsmaterial (mallar), ange förutsättningar Teknik (träna och prova själv innan, ladda kameror etc) Vem gör vad ? Föräldrars samtycke till bildhantering (rutinfråga) Genomförande Hur och vad ? Var noga med att kolla med barnen så att det är ok att du dokumenterar. Låt det ta tid Du kommer inte kunna dokumentera allting – urvalet blir viktigt (förberedelse och dialog med kollegor) Känn inte stress över det du missar, var glad för det du har möjlighet att dokumentera Uppföljning Lägg praktiken på bordet Låt kollegorna först berätta vad de ser/ upplever. Fråga barnen ifall det vi tänker stämmer? Ge tillbaka till barnen vilket lärande som ni har sett. Hur tänker barnen? Se dok på olika sätt – dekonstruera. Hur går vi vidare? Hur kan vi koppla detta till läroplanen? Annan aktuell litteratur?

46 Diskussionsfråga Vilka former kan vi hitta/vidareutveckla för att underlätta för pedagogisk dokumentation?

47 Kritik mot pedagogisk dokumentation
Alnervik, 2013 Anses skapa delaktighet Men är det så? (Lindgren 2012) Dokumenterande kan skapa distans (Vallberg Roth) Lyssnandets pedagogik skapar passiva förskollärare (Pramling Samuelsson o Tallberg Broman) Barns utsatthet okontrollerade; etiska diskussioner saknas (Sparrman, Lindgren) Idéerna funkar inte i den målstyrda svenska fsk (Pramling -Samuelsson)

48 Pedagogik och organisation hänger ihop!
- Det ena går inte att skilja från det andra. Allt är sammanvävt.

49 Kunskapssyn; Vi lär oss i samspel med andra (vuxna och barn), Den pedagogiska miljön som en viktig del av lärande Pedagogisk dokumentation Vi lär oss bäst i meningsfulla sammanhang De hundra språken Vi tror på att vi människor lär tillsammans med andra ”två hjärnor tänker bättre än en” därför är det viktigt att vi skapar mötseplatser på vår förskola för att ge förutsättningar till detta. Eftersom vi tror att den pedagogiska miljön är viktig för lärandet ”Den tredje pedagogen” är det oerhört viktigt hur vi utformar vår miljö ( här kan dokumentationen bli till stor hjälp exp kanske vi ser att vi behöver tillföra något för att barnen ska kunna fortsätta sitt utforskande) Vi tänker också att vi människor är olika därför behövs en mångfald av material…….vi pratar ju om de Hundra språklen och det handlar ju om att ges möjlighet att uttrycka sig på många olika sätt och med olika material…..vi lär oss bäst i meningsfulla sammanshang …dok kan vara ett viktigt verktyg att få syn på de meningsfulla sammanhangen…..ta lärdom om de

50 ”Lärande i grupp främjar en lärande kvalitet som är en annan än det individuella lärandet. Ett fokus på kollektiv förståelse - som kräver konstant jämförelse, diskussion och modifiering av idéer – möjliggör lärande som inte är tillgängligt för individer som arbetar ensamma”. (Krechevsky & Mardell i C. Giudici, C. Rinaldi & M. Krechevsky (2001) Krechevsky och Merdell har skrivit så här om synen på lärande i grupp.

51 Varför tänker vi som vi gör? Pedagogisk historia….
Vad har vi med oss i vår ryggsäck? Utbildning, arbetsplats, forbildning, livssituation etc Piaget, utvecklingsstadier, synen på barnet som en kunskapsåterskapare eller kunskapsskapare,

52 ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det”. - Nalle Puh
Åt vilket håll vill vi?

53 Vilka ställningstagande bygger vi vår verksamhet på
Vilka ställningstagande bygger vi vår verksamhet på? Vilken är vår starka verksamhetsidé – vad bygger vi den på för antagande och teorier? Vilka system är användbara till vårt systematiska kvalitetsarbete? Levande pedagogiska dokument? Viktigt att ställa sig frågan:

54 Organisation Organisationen är något mer än bara en skolas struktur. Det som ger en skolorganisation dess vikt, är den innebörd som individerna i en skola ger organisationen och de värden som de tillskriver dess strukturer. Organisationen påverkar arbetsförhållanden, scheman, utrymmen och beslutsprocesser, och allt detta påverka värden och relationer inom institutionen. Därmed anger organisationen de gränser som finns för en skolas möjligheter och verklighet. (C. Giudici, C. Rinaldi & M. Krechevsky, 2001, s. 52. I Att göra lärandet synligt står det så här om organisationens betydelse….

55 Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet – vad betyder det?
Skärper kraven för samtliga yrkesgrupper i förskolan; i synnerhet förskollärarrollen eftersom dokumentation och analys ska ske systematiskt. Vetenskapligt grundade analyser förväntas bedöma hur förskolans verksamhet stödjer barnens lärande och utveckling samt hur verksamheten kan utvecklas till att bli ännu mer stödjande. Utgå från vetenskapligt baserade metoder. Tidigare beskriva det som gjorts – nu ska skillnaden beskrivas. Beprövad erfarenhet – dokumenterad eller på annat sätt kommunicerad och delad erfarenhet med andra och på så sätt prövad mot relevanta kriterier och etiska principer (Skolverket, 2012b). Vetenskaplig grund – befinna sig i dialog med aktuell forskning. Eidevald, 2013, s 31 Systematiskt kvalitetsarbete – för skolväsendet.

56 Litteraturlista Alnervik, Karin (2013). ”Men så kan man ju också tänka!”. Jönköping: HLK. Bie, Kristin (2014). Reflektionshandboken för pedagoger. Malmö: Gleerups Utbildning AB. Claudia, Rinaldi, Carlina & Krechevsky, Mara (2001). Att göra lärandet synligt barns lärande – individuellt och i grupp. Stockholm: HLS förlag. Dahlberg, Gunilla, Moss, Peter & Pence, Alan (2001). Från kvalitet till meningsskapande. Stockholm: HLS förlag. Eidevald, Christian (2013). – Hallå, hur gör man?. Stockholm: Liber AB. Jonstoij, Tove & Tolgraven, Åsa (2007). Hundra sätt att tänka. Stockholm: UR. Löfdahl, Annica, Hjalmarson, Maria & Franzén, Karin (Red.) (2014). Förskollärararens metod och vetenskapsteori. Stockholm: Liber AB. Riddersporre, Bim & Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm:Natur & Kultur. Skolverket (2010). Läroplan för förskolan LPFÖ 98. Reviderad Stockholm: Fritzes förlag. Skolverket (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan. Stockholm: Fritzes förlag. Sundin, Bertil (1982). Barnen och de sköna konsterna. Stockholm: Statens kulturråd. Wehner-Godéer, Christina (2000). Att fånga lärandet. Stockholm: Liber AB.