ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar

En presentation över ämnet: "ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar"— Presentationens avskrift:

1 ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar 28. 10-31
ALLMÄN ARBETSRÄTT Helsingfors universitet P IV Föreläsningar UNDERVISNINGSUNDERLAG = ppt-texter Niklas Bruun DEL 1 ALLMÄN ARBETSRÄTT I Inledning II Individualarbetsrätt III Kollektiv arbetsrätt IV Internationell arbetsrätt NB

2 I INLEDNING KURSENS MÅLSÄTTNING & ARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 1
Diskussion om målsättningen * * * * * * * Konflikter – prevention - konfliktlösande Rättskällor Ledande principer gestaltar normmaterialet påverkar tolkningar påverkar rättspolitisikt NB

3 ARBETSMARKNADSORGANISATIONER STRUKTURER, TERMINOLOGI OCH EXEMPEL
Arbetsgivarorganisation (työnantajajärjestö) Arbetstagarorganisationer (työntekijäjärjestö): Fackförening (ammattiyhdistys) Fackförbund (ammattiliitto) takorganisation OBS! Fackför- alltid arbetstagarsidan Arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna är arbetsmarknadsorganisationer, (työmarkkinajärjestö) Centralorganisationer (keskusjärjestöjä): EK FFC (SAK) STTK AKAVA NB

4 NORMERINGSSTRUKTUR ARBETSRÄTTEN SOM SYSTEM 2
Lagstiftning: kollektivavtalslagen, SemesterL, … Kollektivavtal, työehtosopimus ag — anställningsförhållande työsuhde—at Lagstiftning, JämställdhetsL, ArbetstidsL, SemesterL, etc. NB

5 FÖRUTSÄGBARHET - KONFLIKTLÖSNING
Arbetsrätten förrättsligar (juridifierar, oikeudellistaa) konflikter kanaliserar konfliktlösning påverkar / fixerar maktpositioner Konfliktlösning, förhandling, under påverkan av lagstiftning rättspraxis andra faktorer NB

6 KONFLIKTLÖSNING, DOMSTOLAR
Allmänna domstolar Tingsrätt (käräjäoikeus) Hovrätt (hovioikeus) Högsta domstolen (korkein oikeus) Specialdomstolar Arbetsdomstolen (työtuomioistuin) kollektivavtalstvist exklusiv kompetens en enda instans intresserepre-sentation (Arbetsrådet; työneuvosto) + ... EG domstolens roll NB

7 HISTORIA - en skiss ”Industrial take-off" Statusförhållande  Arbetsavtalsförhållande, ”fri arbetstagare”  Ökande intervention, lag och kollektivavtal  Återgång till statusförhållande? At / ag position  rättigheter och skyldigheter i anställningsförhållandet Men tryck på mer flexibilitet: lokala betoningar i kollektivavtalssystemet Individuell flexibilitet – på ag-/at-villkor, Vem flexar och varför? NB

8 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
1 Avtalsfrihet (sopimusvapaus) ingå avtal eller ej med vem om vad form traditionellt formell aspekt 2 Arbetsgivarens direktionsrätt rätt att leda och övervaka at i arbetet (työnjohto- ja valvontaoikeus, direktio-oikeus) inom ramen för lag och avtal, jfr. ArbavtL 1:1 och 3:1. NB

9 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
3 Arbetsgivarens tolkningsföreträde (tulkintaetuoikeus) i princip tillfälligt stöds i kollektivavtalsrätten av fredsplikten avtalsrätt / arbetsrätt 4 Skyddsprincipen (suojeluperiaate) i lagstiftning vid lagtillämpning domstol förvaltningsmyndighet NB

10 GRUNDLÄGGANDE PRINCIPER
5 Jämlik behandling/diskrimineringsförbud Grundläggande fri- och rättigheter Tidigare betoning på enskild – staten, Tendens, även uppmärksamma enskild -- enskild at  ag rätt till jämlik behandling ej köndsdiskriminering (JämställdhetsL) ej ras-, ålders-, politisk etc. diskriminering rättighetsideologin förstärks - bl.a. via EU den nya diskrimineringslagstiftningen ... integritetsskydd NB

11 ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM
Lagstiftning tvingande (pakottava) dispositiv (tahdonvaltainen) semidispositiv Kollektivavtal dispositiva bestämmelser semidispositiva Allmänt bindande kollektivavtal Grundrättigheternas betydelse NB

12 ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 2 Hierarki vid normkollission
1 Absoluta lagregler (ehdottomat lainsäännökset) 2 Bestämmelser i kollektivavtal – KollavtL 3 Bestämmelser i ett allmänt bindande kollektivavtal – ArbavtL 2:7 (yleissitovan työehtosopimuksen määräykset) 4 Tvingande lagregler, men undantag kan med stöd av lag göras med kollektivavtal, semidispositiva lagbestämmelser 5 Samarbetsavtal och i samarbetsförfarande beslutade arbetsreglementen 6 Arbetsavtalets villkor 7 Dispositiva lagbestämmelser (tahdonvaltaiset lainsäännökset) 8 Sedvanerättsliga normer (tavanomaisen oikeuden normit) 9 Arbetsgivarens föreskrifter, direktiv (työnantajan käskyt) NB

13 ARBETSRÄTTENS NORMSYSTEM 3
Normhierarkin relevant då två bestämmelser från skilda källor kolliderar: högre norm går före lägre. MEN, förmånlighetsprincipen (edullisemmuussäntö), som ett undantag Lägre norm framom högre, förutsatt att den lägre normen ger ett för arbetstagaren fördelaktigare resultat Objektiv bedömning, förutsätter mätbar förmånlighet jämförelse villkor för villkor enskild norm “byts ut” NB

14 II INDIVIDUALARBETSRÄTT
Anställningsförhållande / arbetsavtal (työsuhde) (työsopimus) ekonomiskt & socialt förhållande rättslig form och rättsliga effekter rätten, en förutsättning för varje marknad bestämmelser från många rättskällor projiceras på anställningsförhållandet jfr stordia 4 ag – anstförh – at NB

15 ANSTÄLLNINGSFÖRHÅLLANDE - ARBETSAVTAL
Arbetsavtal / anställningsförhållande / uppkomst Arbetsavtalets / -förhållandets / varaktighet Fig. (kompletteras) praktisk betydelse av anställningsförhållandets varaktighet … uppsägningstidens längd semesterrättigheter ... NB

16 ARBETSAVTALETS KÄNNETECKEN ArbavtL 1:1
En person, at utför arbete åt en annan, ag mot ersättning (lön…) under ag:s ledning och uppsikt (direktionsrätt 3:1). Tillämpningsområdet för arbetslagar, små variationer Praktiska följder av hur ett avtal om arbete karaktäriseras VD:s ställning, uppdragsavtal Variationer i at-begreppet i EG-rätten … NB

17 ARBETSAVTALSPARTERNAS SKYLDIGHETER OCH RÄTTIGHETER
ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER Lön – huvudskydighet Kollektivavtal? Arbetsavtal ArbavtL: både tvingande och dispositiva bestämmelser Lönebetalningstidpt. och -period betala sista dagen av perioden (disp.) 2:13 NB

18 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER LÖN forts.
Lönebetalningsperiod /2:13 Lönebetalning då 2:14 Då anställningsförhållandet upphör, upphör lönebetalningsperioden, lönen skall betalas Tid för uträkning Väntedagslön Dröjsmål (viivästys) ev. hävnings- eller uppsägningsgrund fordran - indrivning dröjsmålsränta (räntelagen) lönegarantilagen NB

19 ARBETSGIVARENS SKYLDIGHETER AG:s LOJALITETSPLIKT / 2:1
lojalitetsplikt och ... befrämja sakliga arbetsrelationer ag - at, och at - at trygga förutsättningar för at att klara av och utvecklas i jobbet 2:1 ej direkt sanktionerad, effekt … NB

20 AG SKYLIGHETER FORTS. DISKRIMINGERINGSFÖRBUD OCH JÄMLIK BEHANDLING 2:2 SKYDD FÖR AT:S PERSONLIGA INTEGRITET I - III Diskrimineringsförbud - ålder, ras, etc. och Jämställdhetslagstiftning - kvinnor / män visstidsavtal och deltid ej grund i sig för mindre fördelaktiga anställningsvillkor (EU) Diskrimineringsförbudet gäller också vid rekrytering till anställning Ag måste respektera at:s personliga integritet, integritetslagstiftning Skyldighet att behandla sakligt, jämlikt NB

21 * PERSONLIG INTEGRITET VAD ÄR PERSONLIG INTEGRITET?
Definitioner: ej i lag, privatliv - personlig integritet, yksityisyyden suoja, privacy Intressen i integritetsskydd (personvärnsteori) Individuella intressen i Konfidentialitet eller diskretion fullständighet insyn Kollektiva intressen i rimlig övervakningsnivå lagom robust samhälle, företag Avvägning av intressen: ag – at – at – samhälle NB

22 PERSONLIG INTEGRITET II
RÄTTSLIGA KÄLLOR Internationella OECD konvention nr 108 (1981) OECD rekommendationer Europeiska människorättskonventionen EG:s persondataskyddsdirektiv (95/46/EG) ILO rekommendation Nationella Grundlagen 10 §, 7 §, 6 §, effekter... Personuppgiftslagen (1999:523) L om skydd för personlig integritet i arbetslivet (2004:759, i kraft , RP 162/2003) L om dataskydd vid elektronisk kommunikation (2004:516, i kraft ) NB

23 PERSONLIG INTEGRITET III
Ofta diskuterade frågor Insamling av uppgifter (intervjuer) Annan behandling av uppgifter Lämplighetstest Hälsouppgifter / drogtest / alkoholtest Teknisk övervakning INTERNET med e-post Internationalisering och EU dimensionen NB

24 AG – ALLMÄNT ANSVAR FÖR ARBETARSKYDDET
Allmänt ansvar + speciallagstiftning Förebygga olycksfall, hälsorisker Företagshälsovård AT:S SKYLDIGHETER At.s lojalitetsplikt ArbavtL 3:1 Lydnadsplikt Omsorgsfullt, utföra anvisat arbete … Tillvarata arbetsgivarens intressen Gränser Lojalitetsplikten konkretiseras genom förbuden 3:2-5 NB

25 AT:S LOJALITETSPLIKT forts. AFFÄRS- ELLER YRKESHEMLIGHET 3:4
Affärshemlighet … medan anställningsförhållandet varar … om at fått uppgifterna obehörigen  förbud även efter det ansvar för skada … stöld, snatteri… … informations- och kommunikationsbrott Utanför anställningsförhållandet, otillbörligt förfarande … NB

26 AT:S LOJALITETSPLIKT forts.
Konkurrensförbud 3:3 Kännetecken (rekvisit) Konkurrerar uppenbart skadar mot god sed på arbetsmarknaden både arbetsavtal och annan verksamhet förberedelser rekryterande ag.s ansvar NB

27 AT:S LOJALITETSPLIKT forts. KONKURRENSFÖRBUDSAVTAL 3:5
Konkurrensförbudsavtal som undantag Avtal om tiden efter anställningen Objekt: för viss tid undvika konkurrens tillåtet på synnerligen vägande skäl (restriktivt) Ersättning / tid, förbudets tillåtlighet koppling till ag.s verksamhet förbudsobjektet tidsaspekten ersättning NB

28 INGÅ ARBETSAVTAL Form: Muntligt / skriftlig / elektroniskt
Information om de centrala villkoren i arbetsavtalet 2:4 Tillsividareavtal huvudregel Visstidsavtal, tillåtet med begränsningar 1:3.1 uppdelningens betydelse förbudet mot kedjeavtal Prövotid (koeaika) 1:4 förutsätter avtal ag - at eller kollektivavtal + info till at max.tid, alternativ Hävning, ej diskriminerande eller osaklig grund 1:4.4 Prövotidens syfte och skälighetsbedömning vid förnyad anställning Effekter för ag respektive at NB

29 ÄNDRA ARBETSAVTALSVILLKOR Pacta sunt servanda
Genom arbetsavtal, samförstånd B Ag vill ensidigt ändra: uppsägningsorsak form för uppsägning förhandling, beslut meddelande, uppsägninstid iakttas AD: kvantitet / kvalitet regeln förutsättningsläran arbetsplats-, branschkutym förhandlingsskydlighet, SamarbetsL ArbavtL, ombildning till deltid 7:11 HD: ag.s möjlighet att ensidigt sänka lön NB

30 UHYRNING AV ARBETSKRAFT
ag uthyrarftg EK Ab At Laura Palmer Kontor Ab Användarftg Kontor köper tjänst av EK: “hyr in” EK:s anställda Ag EK – Laura at. Förutsättning: arbetsavtalet tillåter uthyrning. Ansvarsfågor: Rättigheter och skyldigheter i huvudsak enligt arbetsavtalet Men användarföretaget Kontor utövar direktionsrätt (1:7.3) ansvarar för arbetsorientering och arbetarskydd. NB

31 ANSTÄLLNINGSTRYGGHET (työsuhdeturva)
Skydd för at, mot godtycke anställning, löneinkomst, socialskydd flexibilitet på arbetsmarknaden Anställningstrygghet, komponenter Uppsägnings- / hävningsgrund Förfarande, procedurregler, förhandling Tid, frister Turordning (irtisanomisjärjestys) Påföljder NB

32 UPPSÄGNING / 1. INDIVIDUALGRUND
Uppsägningsgrund (irtisanomisperuste) Indelas i 1. individualgrund och 2. kollektiv grund Ag uppsäger 1.1 Individualgrund 7:1-2 At:s person vägande sakskäl, helhet, vad är inte... godtagbara orsaker; gammal / ny grund vad är: rättspraxis (HD och AD) särskilt uppsägningsskydd familjepolitiskt skydd förtroendeman (skydd av fackföreningsaktivitet) och arbetarskyddsfullmäktig NB

33 1.2 UPPSÄGNING /INDIVIDUALGRUND FÖRFARANDET
Ag uppsäger höra at före uppsägningsbeslutet 9:2 uppsägning inom skälig tid från vetskap om grunden 9:1 uppsägningsmeddelande, åt at personligen 9:4 motiveringsskyldighet, på begäran 9:5 NB

34 1.3 UPPSÄGNING INDIVIDUALGRUND - UPPSÄGNINGSTID
Uppsägningstiderna, delvis dispositiva 6:2-3 graderade enligt anställningsförhållandets längd 6:3 under uppsägningstiden består ag:s och att at:s skyldigheter Försummad uppsägningstid, sanktioner # Uppsägninstiderna bestäms på samma grunder vid kollektíva uppsägningar NB

35 UPPSÄGNING / 2 KOLLEKTIV UPPSÄGNINGSGRUND 7:3
2.1 Uppsägningsgrunden Brist på till buds stående arbete ag.s skyldighet erbjuda annat arbete, ev. efter skolning punktförbunden mot kringgående rättspraxis NB

36 2 .2 FÖRFARANDET KOLLEKTIV GRUND
(kollektivavtal?) SamarbLs tillämplighet uppsägning (permittering, överföring till deltid) samarbetsfrågor samarbetsförfarande: - förhandlingsframställning - informationsskyldighet - förhandlingsskyldighet uppsägningsmeddelande till at, ArbavtL NB

37 2.3 TURORDNING KOLLEKTIV GRUND
Kollektivavtalsklausuler om turordning vanliga, Finns inte lagstiftning! Ex.: Soneradiskussionen. Diskrimineringsförbuden och familjeledigheterna påverkar. Turordningsklausul: Lifo (last in - first out) “Turordningen vid reducering av arbetskraften I samband med uppsägning och permittering bör såvitt möjligt följas den regeln, enligt vilken för företaget viktiga yrkesarbetare, eller arbetstagare som i samma arbetsgivares tjänst förlorat en del av sin arbetsförmåga, sägs upp eller permitteras sist samt att man utöver denna regel också fäster uppmärksamhet vid arbetsförhållandets längd och omfattningen av arbetstagarens försörjningsplikt.” (Koll.avt Metallindustrins centralförbund, MET - Metallarbetarförbundet) NB

38 3 SANKTIONER (påföljd, seuraamus)
Ersättning, vid ogrundat upphävande av arbetsavtal 12:2 Tillämpningsområde Ersättning, månaders lön, Vid kollektiv uppsägningsgrund 0-24 Jämförelse med skadestånd Inverkande faktorer Skadestånd (vahingonkorvaus) ### Vilka handlingar kan enligt ArbavtL leda till skadestånd? Inomkontraktuellt Agat, ArbavtL 12:1 At  ag, ArbavtL 12:1, Skadestånd 4:1, notera särskilt begränsningar NB

39 Sanktioner 2. Skadestånd samt straff
Utkomkontraktuellt skadeståndsansvar Kanaliseringsregeln. Ex. lyftkransfallet Skadestånd som huvudsaklig påföljd för beteende som strider mot arbetslagstiftning Arbetsbrott Brott och straff (rikos ja rangaistus) ArbavtL 13:11  Strafflagen 47 kap.(SL, rikoslaki RL) Av arbetslagens bestämmelser sanktioneras följande med straff i SL 47 kap: Diskrimineringsförbudet 2:2  SL 47:3 Föreningsfriheten 13:1SL 47:5 Förtroendeman 7:10 och –ombud 13:3  SL 47:4 Kvittning 2:17, 6:7 arbetsintyg, 13:2 mötesrätt, 13:10 framläggning, böter (sakko) NB

40 Arbavt. : ÖVERFÖRA SKYLIDIGHETER. 1. Uthyrning av arbetskraft, ovan 2
Arbavt.: ÖVERFÖRA SKYLIDIGHETER? 1. Uthyrning av arbetskraft, ovan 2. ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE Överlåtelse? rörelse? verksamhetens kontinuitet verksamhetens identitet inverkan av EU, Spijkers domen Specialfall i rättspraxis: privatisering kommunala tjänster och anbudskonkurrens Följande är inte överlåtelse av rörelse: köp av aktiemajoritet fusion arv eller testamente NB

41 ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE forts.
Överlåtarag.s och mottagarag.s skyldigheter; at.s rättigheter Vid överlåtelse av rörelse Övergår at till vara anställd hos mottagarag At har rätt till oförändrade arbetsvillkor Ang. villkor från kollektivavtal, KollavtL 5 § Ansvar för at.s fordringar mot ag Förfallen till betalning vid överlåtelsen Förfallen till betalning efter överlåtelsen Ansvarsfördelningen komplett. med fig. NB

42 ÖVERLÅTELSE AV RÖRELSE forts. ANSTÄLLNINGSTRYGGHET –
Överlåtelse av rörelse är inte uppsägningsgrund för överlåtaren Enbart överlåtelsen är inte godtagbar uppsägningsgrund för förvärvaren 6:5, Förvärvaren kan avsluta anställningsförhållanden på normala grunder Överlåtelse av rörelse och SamarbL NB

43 III KOLLEKTIVAVTALSRÄTT
KOLLEKTIVAVTAL (työehtosopimus) - historia samt avtalssystem minimiarbetsvillkor Ag-förb kollektivavtal At-förb. arbete relativ arbetsfred (työrauha) Kollektivavtalet – ett “köpavtal” Fig kompletteras NB

44 KollavtL (työehtosopimuslaki, TESL)
Formkrav - skriftligt, 2 § Objekt, regleringskompetensen 1 § (säännöstämiskompetenssi) arbetsavtalsfrågor villkor i arbetsförhållanden i övrigt Ex. Förtroendemans ställning Förhandlingsordning Arbetsmiljöbestämmelser Uppbärande av medlemsavgifter Regleringskompetensen ej arbetsfred utöver 8 § ej skyldigheter för at utöver löntagarrollen NB

45 KOLLEKTIVAVTAL PARTER 1 §
Ag: en eller flera ag/registrerade ag-föreningar At: en eller flera registrerade at-föreningar BUNDNA AV Kollavt, 4 § parterna + “senare anslutna” partsförenings medlemsförening enskilda medlemmar i ovan nämnda NB

46 Kollavt. forts. Automatisk och tvingande verkan
Kollektivavtalsvillkor framom arbetsavtalsvillkor, 6 § men förmånlighetsprincipen… ag kan inte till at.s nackdel sätta arb.avt. framom koll.avt. Automatisk koll.avt. träder i kraft  automatisk skyldighet att tillämpa koll.avt. retroaktiva löneförhöjningar möjliga Bundenhet och den vilda at:s ställning ... Kollektivavtalets efterverkan (jälkivaikutus) Kompletteras med fig. NB

47 PÅFÖLJDER OCH ÖVERVAKNING
Brott mot kollektivavtalet (civilrätt) 7 § enskild bunden ag eller at medvetet bryter, eller som på goda grunder hade bort inse … kan dömas att betala plikt (hyvityssakko) arbetsdomstolen Övervakningsskyldighet 8 § vem är övervakningsskyldig vem övervakas vad övervakas plikt 9-10 § NB

48 KOLLEKTIVAVTALSNORMER: TYPOLOGI
A Obligatoriska bestämmelser velvoitemääräyksiä förpliktar enbart mellan koll.avt.parterna avtalsfrihet  förpliktelsekompetens B Normbestämmelser parternas regleringskompetens, källa KollavtL 1 § B1 Individualnormer (työnormit) “arbetsavtalsnormer” gränser B2 solidarnomer (työolonormit) förpliktar enbart bunden ag NB

49 ALLMÄNT BINDANDE KOLLEKTIVAVTAL ArbavtL
Bestämmelser om allmänt bindande kollektivavtal (yleissitova tes) ArbavtL 2:7-8 och L om fastställande av kollektivavtals allmänt bindande verkan (2001:56) Minimiarbetsvillkor Mätbarhet Löne- o a individualnormer Solidarnormer  arbetarskydd NB

50 Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER 2:7
Ag skall följa som minimumvillkor riksomfattande kollektivavtal som bör anses vara representativt för branschen, (modifierat kriterium) koll.avt.som gäller det arbete at utför eller närmast jämförbart arbete Villkor i allmänt bindande koll.avt.: Framom villkor i arbetsavtal - men, förmånlighetsregeln NB

51 Allmänt bindande koll.avt. KRITERIER OCH EFFEKTER II
2:7.3 Ag bunden av kollektivavtal med riksomfattande arbetstagarförening som part  behöver ej iaktta allmängiltighetsregeln 2:8  L Lagbestämmelser om fastställande av allmängiltighet Ny procedur för att minska ovisshet NB

52 Prioritetsordning (se fig.stordia 30)
Uthyrning av arbetskraft. Bestämmande av arbetsvillkor, ArbavtL 2:9  kollavt Prioritetsordning (se fig.stordia 30) Om uthyrarföretaget EK är medlem i ett arbetsgivarförbund och förbundet har ingått ett kollektivavtal med ett arbetstagarförbund som genuint representerar hyresarbetstagare, skall EK på basis av KollavtL följa detta koll.avt. Om uthyrarföretaget (EK) enl. KollavtL är bundet av ett kollavt där arbetstagarparten är en riksomfattande förening  EK har rätt att som minimivillkor tillämpa detta kollektivavtal Om EK inte bundet av koll.avt. Enligt pt. 1 eller 2  blir uthyrarföretaget bundet av det kolelktivavtal användarföretaget är skyldigt att använda 1. Enligt KollavtL 2. Enlingt ArbavtL 2:7, allmänt bindande. I denna prioritetsordning. NB

53 Lön / kollektivavtal Lön normeras i kollavt, i andra hand allmänt bindande kollektivavtal För lönefrågan kan arbetsavtalet bli relevant, om inget bindande kollektivavtal ingen relevant bestämmelse i kollektivavtalet förmånlighetsprincipen Om ingen lönebestämmelse i arbetsavtalet, ArbavtL 2:10: sedvanlig och skälig lön Bestämmelsen om oskäliga villkor i arbetsavtal gäller även lönevillkor. Villkoret kan alltså jämkas (kohtuullistaa) ArbavtL 10:2. NB

54 FREDSPLIKT KollavtL 8 §, (työrauhavelvollisuus) avser inte allmänt bindande!
Saklig omfattning (vad) Förbjuds: kampåtgärder mot koll.avt. Vad är en kampåtgärd (rättspraxis)? Kollektiv natur effektivitetskravet samband med arbetsförhållandet Mot avtalet? de facto -ändring högre lön än i avtalet mot ag-tillämpning  ag.s tolkningsföreträde skyddas med fredsplikt NB

55 FREDSPLIKT II Utrymme för laglig stridsåtgärd?
Fredspliktens personella omfattning, vem Passiv: Bunden förening och bunden ag - ej ensk. At Aktiv: Övervakningsskyldighet Bunden förening övervakar underlydande led Vad, aktiv och passiv: … avhålla sig från förbjuden stridsåtgärd NB

56 FREDSPLIKT III Praxis Fackavdelningen ansvarar
för sina funktionärer, förtroendemän för avdelningsmajoriteten sträng bedömning, tendens till objektivt ansvar för att få arbetsstriden att upphöra Sanktion, plikt 9-10 § möjlighet till upprepade belopp övervakningsansvaret gäller inte de vildas beteende tryck på fredspslikten NB

57 KOLLAVT - KONFLIKTLÖSNING
Kollektivavtal – tolkningsprinciper Skriftliga bestämmelser, språkliga uttryck Läses utgående från vedertagen arbetsmarknadsbetydelse parternas gemensamma avsikt tidigare tillämpning - utan reaktion? vem avfattat - in dubio contra stipulatorem ej entydig prioritetsordning NB

58 Förhandlingsförfarande Koll.avt.s tillämpning; normbas koll.avt.:
1. At arbetsledning ftm 2. Avdelningsförman 3 hftm arbetsplatsens ledning 4 fackförbund arbetsgivarförbund 5 Arbetsdomstolen NB

59 PARTICIPATION I ARBETSLIVET -
Information / förhandling / beslut Bestämmelser om information i ArbavtL Samarbetslagen / kollektivavtalsmekanismer Styrelserepresentation Varierande attityder Lokala avtal om former SamarbetsL Ett strukturerande skelett av lagen Målsättning 1 § - främja samarbete - samarbetets syfte Tillämpningsram - företaget - koncernbestämmelser NB

60 SAMARBETSFRÅGOR Den nya samarbetslagen 334/2007, I kraft 1. 7
SAMARBETSFRÅGOR Den nya samarbetslagen 334/2007, I kraft , publikation A. Enligt sakinnehåll företagsledningsfrågor  pers.s ställning trad. frågor i arbetsförhållande “socialpolitisk” verksamhet Skolningsverksamhet, planering B. Enligt förfarande 1 Den grundläggande modellen Ag har infoplikt förhandlingsskyldighet beslutanderätt At har rätt till medverkan, myötävaikutus NB

61 SAMARBETSFRÅGOR - förfarandet …
B. 2 Avtalsmodellen Ag har informationsplikt förhandlingsskyldighet beslut förutsätter avtal B.3 Medbestämmande At har rätt till medverkan. Om ej avtal  personalbeslut § 30 Förhandlingsförfarandet kap. 6-8 Före beslut om ”6-8 kap ärende” skall ag förhandla om grunderna för åtgärden, verkningar och alternativ med vem § 34 NB

62 SAMARBETSFÖRFARANDET forts
Kap. 6: Förändring i företagsverksamheten Kap. 7:Samarbetsförfarande vid överlåtelse av rörelse Kap.8: Samarbetsförfarande när användningen av arbetskraft minskar Lagens tillämpningsområde: 20-30 anställda Parter i samarbete: Arbetsgivaren och företagets personal * * * SANKTION, gottgörelse 62 §, ekonomisk sanktion, max euro, straffstadgande i 67 § och SL NB

63 SAMARBETSFÖRFARANDET - koncern
Koncernsamarbete, reform 1996 EG, sporre och broms Europeiska företagsråd Europabolag. PERSONALREPRESENTATION Uttalat mål 1 §: samarbete / öka personalens inflytande / utveckla företaget, at som resurs Lagens tillämpningsområde finska AB etc inom vilka antalet at i Finland normalt minst 150. Jfr. SamarbL 2 § 1 mom., 30 at Systemet för personalrepresentation utformas genom avtal om avtal inte kan nås - på arbetstagarkrav enligt det system lagen utvisar (3-5 §). 9 § Personalrepresentanterna och ftg.s representanter i organet i fråga har samma rättigheter och skyldigheter - vissa undantag 9 § 1 mom. NB

64 PERSONALREPRESENTATION
Rätt att ta del av material i ärende som behandlas Personalrepresentanterna har inte rätt att delta i behandlingen av ärenden ang.: val eller uppsägning av företagsledningen ledningens avtalsvillkor, personalens anställningsvillkor eller stridsåtgärder, 9 § 2 mom. Rösträtt kan begränsas genom avtal 4 §. Personalrepresentanterna har uppsägningsskydd, som för förtroendemän. Tystnadsplikt, 12 §, liknar den som införts i SamarbL Tillsyn Arbetsministeriet utövar tillsyn (medel?) över att lagen iakttas - med arbetarskyddsdistriktens bistånd. 13 § Länsstyrelsen kan utfärda vite (uhkasakko) 14 § Straffhot 15 § Strafflagen NB