Elektroniskt informationsutbyte

En presentation över ämnet: "Elektroniskt informationsutbyte"— Presentationens avskrift:

1 Elektroniskt informationsutbyte
Peter Lindgren och Hans Ahlqvist projektledare Inera AB och Försäkringskassan

2 Bakgrund 2006 införde staten den så kallade sjukskrivningsmiljarden efter initiativ från SKL och Försäkringskassan. Syftet var att stimulera landstingen till att ge sjukskrivningsfrågorna högre prioritet i hälso- och sjukvården och utveckla sjukskrivningsprocessen. Sjukskrivningsmiljarden regleras årligen enligt överenskommelser mellan staten och Sveriges kommuner och landsting (SKL).

3 Överenskommelserna 2009-2011 rörde bland annat ”Utökat elektroniskt informationsutbyte”
Ett utvecklingsarbete inleddes kring elektronisk överföring av läkarintyg (FK 7263) mellan sjukvården och Försäkringskassan. Har möjliggjort att landstingen kan börja skicka elektroniska läkarintyg samt elektronisk ärendekommunikation (fråga/svar) till och från Försäkringskassan.

4 Överenskommelsen 2012 Villkor 4: Utökat elektroniskt informationsutbyte SKL ska, i tillämpliga delar tillsammans med Försäkringskassan, genomföra nödvändiga utredningar, förstudier och utvecklingsinsatser kring utökat elektroniskt informationsutbyte inom följande områden: Integrera det försäkringsmedicinska beslutstödet i journalsystemen. Mina Hälsotjänster, självbetjäning och utökad samtyckeshantering Intygstjänst och vidareförmedling av läkarintyg/patientinvolvering Utökad samtyckeshantering Läkarintyg till fler intressenter Utarbetande av en statistiktjänst som kan användas för att följa upp sjukskrivningsmönster på lokal, regional och nationell nivå. Möjlighet till elektroniskt läkarintyg och därtill tillhörande elektronisk ärendekommunikation för alla intressenter. Utökat elektroniskt informationsutbyte.

5 Sjukskrivningsmiljarden 2012 – elektronisk överföring
”Omtag” nödvändigt då föregående överenskommelse enbart rörde FK 7263. Utgångspunkt i processerna i vården och hos Försäkringskassan. Tekniska infrastukturarbeten nödvändiga nationellt. Förstudier och tester för att få tillräckliga beslutsunderlag. Inga villkorade medel gentemot landstingen (i villkor 4). Beslutsunderlagen rapporteras till Socialdepartementet vid två tillfällen. Beslutsunderlagen ska användas i förhandlingarna kring sjukskrivningsmiljarden 2013 och 2014.

6 Sammanfattning Projekten genomför förstudier, tester och proof of concepts med fokus på kund/patient/invånare: e-tjänster för kund/patient teknisk infrastruktur för att nå alla intressenter/aktörer framtidens informationsutbyte med fokus på informationsbehov istället för blanketter. Leveranser och delleveranser för rapportering i juni och december. De (infrastrukturella) lösningar som planeras utformas så att även andra typer av intyg kan skickas till fler intressenter som myndigheter och försäkringsbolag. Samordning sker med andra berörda projekt, områden och aktörer som exempelvis e-remiss, Socialstyrelsen m fl.

7 Strategisk styrgrupp för samverkan FK - SKL
Gemensamma arbetsgrupper Samverkans-grupp Styrgrupp FK Projektorganisation på Försäkringskassan Styrgrupp Programledare Mina intyg Framtidens intygsprocess Arbetsgrupper Arbetsgrupper Arbetsgrupper Arbetsgrupper Arbetsgrupper Arbetsgrupper Arbetsgrupper Arbetsgrupper

8 Överenskommelsen mellan staten och SKL om insatser för en kvalitativ och effektiv sjukskrivningsprocess åren Överenskommelsen anger följande villkor: Minst 90 procent av landstingets medicinska underlag/läkarintyg ska överföras elektroniskt till Försäkringskassan under perioden 1 november till 30 november. En plan för att ytterligare öka andelen elektroniskt överförda medicinska underlag ska redovisas. En elektronisk funktion för frågor och svar mellan hälso- och sjukvården och Försäkringskassan ska vara på plats senast den 31 oktober Denna ska möjliggöra kommunikation mellan läkare och handläggare på Försäkringskassan om det enskilda läkarintyget. Samtliga villkor ska vara uppfyllda för att Försäkringskassan ska betala ut landstingets andel av 100 miljoner kronor 2012.

9 Framgångsfaktorer Framgångsfaktorer: Tydligt uppdrag och styrning
Finansieringen via sjukvårdsmiljarden Tydliga parter och gemensam organisation Löpande dialog med alla landstingsföreträdare/ journalsystemleverantörer Svårigheter: Många inblandade aktörer Lång historia utan att nå i mål. Flera olika försök genom åren Kort tidsplan

10 Resultat 20 av 21 landsting sänder elektroniska läkarintyg till Försäkringskassan 19 av 21 landsting är igång med elektronisk ärendekommunikation övervägande positiv respons från vården och Försäkringskassan. Volymer per vecka: cirka e-intyg, (cirka 4000/dag) 700 frågor från FK till vården (cirka 600 avser begäran om komplettering) 500 frågor från vården till FK Cirka 3 % kompletteringar.

11 Anslutningsläge

12 Översikt Mina intyg Intygstjänst för invånare
Prototyp för statistiktjänst Elektroniskt läkarintyg och ärendekommunikation för alla intressenter. Nationella plattformsfunktioner

13 Översikt FK-projekt Mina Vårdkontakter, självbetjäning och utökad samtyckeshantering. Möjlighet till elektroniskt läkarintyg och elektronisk ärendekommunikation för alla intressenter. Utökat elektronisk informationsutbyte.

14 Intygstjänst för invånare
Möjlighet att skicka intyg till Försäkringskassan. Möjlighet att skicka intyg andra mottagare som arbetsgivare, försäkringsbolag, myndigheter. Nås via Mina vårdkontakter/Mina hälsotjänster. Med självbetjäning och utökad samtyckeshantering.

15 Samordning med annan intygshantering
Intygsprojekten berör primärt intyg till Försäkringskassan (vilket bara är en del av alla intyg som utfärdas inom vården) Men... projektet tar fram nationellt gemensamma (infrastrukturella) lösningar som går att använda för andra typer av intyg projektet tar fram underlag för nationell meddelandetjänst. Transportstyrelsen Skatteverket CSN, Arbetsförmedlingen m.fl. myndigheter Försäkringsbolag, AFA, Skandia. Kommuner, Göteborgs stad (bostadsanpassningsbidrag) Arbetsgivare Individer, patienter

16 Hur läkarintyg skickas till Försäkringskassan
Förslaget innebär att de befintliga sätten att överföra läkarintyg från vården till Försäkringskassan (via elektronisk direktöverföring och som traditionellt via brev), kompletteras av ytterligare ett sätt, där läkarintyget förs över till en självbetjäningstjänst som individen har åtkomst till och därifrån styr läkarintyget vidare till mottagaren.

17 Exempel på hur funktionen kan se ut

18 Mina sidor (självbetjäning) e-tjänst
Mina sidor (självbetjäning) e-tjänst My pages (Self service) E-service Send your medical documentation together with your applikation. Varför ska kunden använda Mina sidor? De sparar tid. Kunden kan själv följa sitt ärende via Mina sidor eller via sms/e-post och slipper ringa eller besöka Försäkringskassan Det blir mer rätt. För självbetjäningstjänster som finns på Mina sidor finns hjälp vid ifyllnad och kontroller görs så att ingen central information missas. Informationen blir mer korrekt och komplett än när informationen lämnas via papper. Därmed finns också förutsättningar för kortare handläggningstid. Kunden får en bra överblick över sitt/sina ärenden och bättre kontroll.

19 Bifoga E-läkarintyg vid ansökan
En generell bild med dynamisk text integreras med sjukpenningsflödet. Efter att kunden loggat in….

20 Bifoga E-läkarintyg vid ansökan
Information om intyg till denna bild hämtas från ”Nationella intygstjänsten”. Intyg som kunden kan välja är baserade på de intyg som ingår förmånen. Redan mottagna intyg visas ej här. När kunden har valt intyg och klickat ”bifoga” stängs fönstret.

21 Elektroniskt läkarintyg och ärendekommunikation för alla intressenter
Inera: Elektroniskt läkarintyg och ärendekommunikation för alla intressenter. Säkerhetslösning som ger möjlighet till elektroniskt läkarintyg med tillhörande elektronisk ärendekommunikation för alla intressenter Försäkringskassan: Genomföra en förstudie (tillsammans med SKL/vården) kring vilken utveckling som behövs hos Medcert och hos FK för att kunna erbjuda ”privata privata” läkare möjlighet att kunna sända in läkarintyg elektroniskt samt kunna använda sig av fråga/svar (elektronisk ärendekommunikation). Avser de läkare som idag inte har avtal med landstingen och/eller kan använda deras uppbyggda infrastruktur för att sända läkarintyg. Detta rör bl a företagshälsovården och läkare på så kallad nationell taxa.

22

23 Prototyp för statistiktjänst
för att kunna följa upp sjukskrivningsmönster på - lokal - regional - nationell nivå genusperspektiv täcker in privatvården.

24

25 Nationella plattformsfunktioner
Meddelandetjänst Notifieringstjänst Statusfunktion Samtyckesfunktion RIV/SHS-brygga

26 Utökat elektroniskt informationsutbyte
Syfte: Projektet har haft i uppdrag att gå igenom processerna för sjukförsäkringsområdet och funktionshinderområdet i syfte att belysa den information som utbyts mellan Försäkringskassan och vården. Genom kartläggning av dagens läge och status är målet att ta fram ett förslag på hur all kommunikation kring Försäkringskassans processer som avser informationsutbyte med vården kan digitaliseras  för att uppnå största möjliga effekt hos såväl Försäkringskassan som hos vården. De frågor som belyses i förstudien är bland andra vilken information som utbyts, när den utbyts, hur informationen används och dagens tekniska lösning för utbytet av informationen.

27 Genomgångna intyg/blanketter
FK 3200 Läkarutlåtande om hälsotillstånd FK 3210 Läkarutlåtande vid ögonsjukdom FK 3220 Läkarutlåtande Vårdbidrag FK 7263 Läkarintyg FK 7264 Särskilt läkarutlåtande för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete FK 7265 Läkarutlåtande: förebyggande sjukpenning, medicinsk behandling och medicinsk rehabilitering FK 7268 Läkarutlåtande efter teamutredning för bedömning av medicinska förutsättningar för arbete FK 6530 Förfrågan hos läkare

28 Resultat Förslag till lösning och vidare hantering för respektive område. Omfattning och kvalitet för att utgöra underlag för fortsatta diskussioner, framtida förhandlingar och efterföljande överenskommelser om sjukskrivningsmiljarden Underlag för beslut om fortsättning i form av utveckling, tester och införande.

29 Syfte på längre sikt Att bidra till att åstadkomma en effektiv, kvalitetssäker och rättssäker sjukskrivningsprocess. Att öka landstingens drivkrafter att prioritera sjukskrivningsfrågan. Att för landstingen, privata vårdgivare och övriga berörda underlätta arbetet kring intyg i allmänhet – och i sjukskrivningsprocessen i synnerhet. Bibehålla tidigare goda resultat.