Det symboliska perspektivet

En presentation över ämnet: "Det symboliska perspektivet"— Presentationens avskrift:

1 Det symboliska perspektivet
1FE850 Viktorija Kalonaityte

2 Studieanvisningar för DEL V i detalj:
Obs.! Notera att tentamen kommer vara baserad på hela boken + genus- och mångfaldskompendiet! Läsanvisningar för varje föreläsning är vägledande för vad ni bör ha läst inför föreläsningen, INTE för vad som kommer på tentan. Kapitel I kapitel 12 kommer jag inte ställa tentamensfrågor på innehåll på s (tre fall, BMW, Continental, Nordstrom) kapitel 13 är ett exempel på hur symbolism kan tillämpas på ett faktiskt fall: relevant att läsa, men inga frågor om fallet Eagle på tentamen kapitel 14 ska ni kunna i sin helhet

3 Idag: En integrerad föreläsning om det symboliska perspektivet, genus och mångfald: Vad är symboler och det symboliska perspektivet Symboler, identitet, normer Organisationskultur Organisation som teater Teorier om genus och mångfald, kopplade till bokens fyra perspektiv

4 Det symboliska perspektivets grundantaganden:
Fokuserar mindre på det som sker och mer på händelsernas betydelse Handling och betydelse är löst sammankopplade: olika tolkningar och olika erfarenheter Människor skapar symboler för at minska på förvirringen, hitta riktning och skapa hopp/tro Fokus på processer och det som uttrycks, snarare än det som produceras (andra värden än rationalitet eller effektivitet i fokus) Kulturen håller organisationer och grupper ihop

5 Vad är en symbol? Symbol – synligt eller på andra sätt observerbart uttryck för en värdering, en känsla, en norm, ett budskap eller en identitet. Bara för att vi ser dem innebär inte alltid att vi förstår deras betydelse! Exempel på symboler i vardagslivet: Vårt språk är symboliskt (tecken, bokstäver, ord är symboler för olika fenomen och föremål) Vi uttrycker vår identitet symboliskt: kläder, kroppsideal, kroppsspråk, hur och vad vi säger osv. Fysiska strukturer har en symbolisk dimension – t ex arkitektur och rumslig utformning, inredning Bilder och kommunikation är ofta symboliska

6 Värderingar och normer
Symboler = synlig/ observerbar nivå Värderingar och normer

7 Det symboliska perspektivet ser människan som en social varelse
Symboler… Det symboliska perspektivet ser människan som en social varelse Symboler kan tolkas känslomässigt och intellektuellt Symboler förmedlar ofta idealiserade bilder av verkligheten samt bygger på underliggande normer och värderingar Symboler skapas ofta över tid, genom komplexa samhälleliga processer,

8 Till exempel… Färg har en stark symbolisk laddning… som skiljer sig mellan olika historiska perioder och mellan olika geografiska platser. I boken “Rosa: den farliga färgen” analyserar socialantropologen Fanny Armbjörnsson hur rosa blev laddad med värderingar som “flickfärg”, gullig eller söt. För hundra år sen var rosa en färg som användes av bl a överklassmän och inom militären… Och idag är den plötsligt en färg som inte har en särskilt hög status … Men är det färgen, eller egenskaper som färgen förknippas med som vi vill undvika?

9 MEN… är det så att vissa symboler växer fram i organisationer för att organisationer har vissa värderingar ELLER Skapar organisationer en viss symbolik för att framställa sig om goda, miljömedvetna, framgångsrika, effektiva osv.?

10 Organisationer och symboler:
Organisation som kultur Organisation som teater Organisationens aktiviteter avser skapa känsla av gemenskap, genom delade värderingar och normer. Organisationens aktiviteter är en föreställning för en intern eller extern publik – att framstå att man ägnar sig åt något viktigt, effektivt, seriöst eller gott.

11 ORGANISATION SOM KULTUR
Har organisationer kulturer eller är organisationer kulturer? Kultur som både produkt och process: Med tiden etableras det ett handlingsmönster, ett ”vi” Måste upprätthållas genom insocialisering av nya medlemmar och upprepade handlingar Kultur kommuniceras genom symboler

12 Organisatoriska symboler
Myter, visioner och värderingar Hjältar och hjältinnor Historier, berättelser och sagor Ritualer Ceremonier Metaforer, humor och lek

13 Organisationskultur och ledarskap
Kan ledare påverka kulturen eller påverkar kulturen ledarna? T ex. ledaren som profet Vilka organisationskulturer är mest framgångsrika, starka eller svaga? Exempel: Alvesson & Spicer, teori om organisatorisk dumhet (Functional stupidity) (Journal of Management Studies Volume 49, Issue 7, pages 1194–1220, November 2012)

14 ORGANISATION SOM TEATER
Organisationer ägnar sig åt aktiviteter som avser framställa organisationen som effektiv, god, etisk, miljömedveten, rationell… som inte har någon större effekt på själva produktionen Föreställningen avser skapa legitimitet: trovärdig yta ger trovärdighet Organisationer utvärderas utifrån deras yttre Bra teaterföreställning består av en dramatisk framställning/scen, lugnar betraktare, skapar en känsla av förtroende och hopp Teaterföreställningen har en symbolisk funktion och engagerar deltagare

15 Alla bilder är från freephoto.com
symbol Alla bilder är från freephoto.com

16 Institutionell teori Enligt institutionell teori verkar organisationer inom olika fält, t ex branscher, marknader o dyl. Inom fältet uppstår det ofta en tendens att utvecklas i samma riktning och imitera varandra – som kallas för isomorfism [från Grekiska, iso = lika, morfe = skepnad eller form) Tre typer: Tvingande: yttre krav Mimetisk: härma andra, större eller mer framgångsrika organisationer Normativ: samma yrkesgrupper med samma yrkesetik/värderingar

17 Organisationsstruktur som teater
Strukturen som en scen med lämpliga rekvisita, kulisser och kostymer Strukturen skapas utifrån omgivningens – ofta samhällets - föreställningar om hur det bör se ut Syftet är att få legitimitet (trovärdighet)

18 Organisationsprocesser som teater
Möten som soptunnor. Slumpmässiga utfall, det som känns bra och framstår som en trovärdig idé får företräde före det som är rationellt Planering: en ritual, inga större konkreta effekter, skapar en upplevelse av kontroll och trygghet Utvärdering: ger ett seriöst intryck, används ofta för att visa företagets prestationer utåt Kollektiva förhandlingar: dramatiska framställningar som avser få tittaren med sig.