Uppdraget Kartlägga fakta – nuläge och historik

En presentation över ämnet: "Uppdraget Kartlägga fakta – nuläge och historik"— Presentationens avskrift:

0 Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter – Rådet för tillgänglighet och användbarhet (RTAF) Tom Petersen

1 Uppdraget Kartlägga fakta – nuläge och historik
Analysera den nuvarande lagstiftningen ur ett brukar- och myndighetsperspektiv Göra jämförelser med goda lösningar i och erfarenheter ifrån vissa andra länder Ange möjliga förbättringsområden Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

2 Samrådsprocess Dialogmöten med funktionshinderorganisationer
Presentation och utbyten med branschen: Svenska Färdtjänstföreningen Svensk Kollektivtrafik och MERIT SKL, förvaltningschefer på regionala kollektivtrafikmyndigheter Trafikanalys vetenskapliga råd Referensgrupp med branschexperter, tre möten Tre konsultuppdrag: statistik, organisation, internationella regelverk Trafikverket: goda exempel utomlands Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

3 Kartläggning av fakta Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

4 Kartläggning av fakta Det finns officiell statistik om nyttjandet av färdtjänst och riksfärdtjänst, samt kostnader för dessa Det finns ingen samlad statistik om nyttjandet eller produktionen av sjukresor och skolskjuts – endast om landstingens och kommunernas nettokostnader Det har i några omgångar sedan 1998 gjorts uppföljningar av kommunernas överlåtelse av ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till trafikhuvudman/regional kollektivtrafikmyndighet (RKM) Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

5 Kartläggning av fakta – färdtjänst och riksfärdtjänst
Ca hälften av alla kommuner hade våren 2013 överlåtit hela ansvaret på RKM – inklusive tillståndsgivning Ytterligare ca 60 överlåter upphandling av trafik på RKM I resterande ca 80 kommuner – däribland många större – sker ingen eller begränsad samordning med omkringliggande kommuner Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

6 Kartläggning av fakta – skolskjuts
De flesta skolresor försiggår i allmän kollektivtrafik Stora regionala skillnader – lägre andel utanför storstadslänen Skolskjuts i grundskola och särskola kan samordnas i upphandling av RKM på grund av Obligatoriskt kommunalt ansvar enligt skollagen Möjligheten finns inskriven i kollektivtrafiklagen För resor till gymnasiet, förskola och förskoleklass finns inget trafikeringsansvar – kan då inte handlas upp av RKM Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

7 Kartläggning av fakta – sjukresor
Sjukvårdshuvudmännen har inget ansvar för trafik Vissa landsting organiserar ändå trafik – exkluderar allmänheten Både linjetrafik och beställningscentraler Endast i län där RKM ligger i landstinget ensamt kan färdtjänst och sjukresor samordnas Förutsatt att kommunerna har överlåtit ansvaret för färdtjänst på RKM Strider annars mot LOU Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

8 Analys Effektivitet Resenärsperspektivet Marknaders funktionssätt
Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

9 Analys – effektivitet Produktiviteten sjunker – färre resor till samma kostnad Demografins utveckling i många landsbygdskommuner är en utmaning som kräver högre effektivitet Det finns skalfördelar på flera nivåer att ”hämta hem” I trafiken – fordonsflottan, flexiblare rutter, anropsstyrning Samordning av skolskjuts, färdtjänst och sjukresor, samt mellan dessa och allmän kollektivtrafik I beställningscentraler – bemanning i maxtimme, öppettider Kompetens vid upphandling och verksamhetsutveckling Kompetens vid kravställning av planeringssystem Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

10 Analys – effektivitet Men… Samordning ej juridiskt möjlig i många fall
Trafik som handlas upp av landsting och kommun får ej nyttjas av allmänheten Problem uppstår med LOU i samband med ett splittrat huvudmannaskap frånvaron av trafikeringsansvar i vissa fall Om all trafik är öppen för allmänheten kan LUF tillämpas vid upphandling Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

11 Effektivitet – att beakta vid samordning
Kommuner och RKM behöver förhandla sig fram till gemensamma regelverk De största, mest välmående kommunerna har små incitament att samordna sig – RKM måste ta ”ledartröjan” Mindre kommuner skulle gynnas mycket av att få del av centralorternas resurser, t.ex. fordonsflotta och BC Fördelningen av investeringskostnader och besparingar mellan regionen och kommunerna Förtroendefulla nätverk mellan de regionala och kommunala nivåerna är nödvändiga Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

12 Effektivitet – att beakta vid samordning
Samordning av resor har också negativa följder Längre resor då flera resenärer ska hämtas upp Längre, mer osäkra start- och väntetider Reskedjor leder till byten, där man kan behöva ledsagning Olycksfrekvensen kan öka när personer med funktionsnedsättning reser i allmän kollektivtrafik Det samhällsekonomiska nettot måste betonas – planerings-systemen måste ta hänsyn till resenärernas tid Samordningen med verksamheter vid dagcenter och sjukvård Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

13 Analys – resenärsperspektiv
Kvalitet och rättvisa Kvalitet: chaufförens kompetens och ersättningar Flexibilitet, kortare framförhållning Olika grupper ställer olika krav på punktlighet, service och flexibilitet: Arbetande, frekventa resenärer Personal vid skolor, dagcenter och sjukvård Sällanresenärer Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

14 Analys – resenärsperspektiv
Regional samordning förenklar och underlättar resandet Rättvisa: villkor och priser harmoniseras inom län Ökad rättssäkerhet med samma bedömning Rättvisare villkor inom län – kvarstående skillnader mellan län Distinktionen mellan olika trafikformer suddas ut – utrymme för mer flextrafik och närtrafik Förenklar integrationen mellan allmänna och särskilda resor Många funktionsnedsättningar är inte permanenta Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

15 Resenärsperspektivet – att beakta vid samordning
Komplettering av den lokala allmänna kollektivtrafiken Hållplatser, gångvägar Anpassning av fordon Flextrafik Kräver överenskommelser med kommunen och ev. extra resurser från RKM Reskedjor ger ökade behov av ledsagning Kvalitetsaspekterna en funktion av upphandlingspraxis – ersättningar och uppföljning – och inte av lagstiftning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

16 Analys – marknaders funktionssätt
Beställningscentral – upphandling eller egen regi Lokala hänsyn – närhet, kontroll, lokal taxi, arbetstillfällen Ett privat företag på marknaden för renodlad BC-verksamhet Upphandling: beställarkompetens Större potential för utveckling av IT-system – liten marknad Ny teknik och branschstandard – X2 AB Integrerad anropsstyrd och linjelagd trafik Nationell reseplanerare med betalfunktion Fjärrundervisning kan minska behovet av skolskjuts i glesbygd Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

17 Marknadens funktionssätt – att beakta vid samordning
Koppling bryts till andra transportbehov i kommunerna: tjänsteresor, omsorg, hemtjänst Risk för färre men större kontrakt vid upphandling – framtida konkurrens Blandade storlekar och löptider, kombinatoriska anbud Utmaningar: IT-system som integrerar all trafik, optimerar m.a.p. samhällsekonomi Betallösningar, visering etc. som fungerar överallt Regionala trafikförsörjningsprogrammen, Transportstyrelsens tillsyn och marknadsövervakning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

18 Förslag Ansvar och ansvarsfördelning Förutsättningar för upphandling
Resenärers behov och rättigheter Gränsdragningar och definitioner Jämförbar statistik Utvecklade system Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

19 Ansvar och ansvarsfördelning
De restyper som det saknas trafikansvar för bör få det Riksfärdtjänst Sjukresor Gymnasieresor Förtydliga ansvaret för resor till dagcenter och rehabilitering (s.k. omsorgsresor), förskola och förskoleklass All samordningsbar trafik bör flyttas till RKM på lite sikt Även tillståndsprövning Utredning av behoven kvar hos kommunen och sjukvården Regionala trafikförsörjningsprogrammen Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

20 Förutsättningar för upphandling
Nya upphandlingsstödet Mallar för utvärdering av kvalitetskriterier Standardavtal finns redan (Svensk kollektivtrafik) Begränsa upphandlingstvånget lokalt Effekterna av nya upphandlingsdirektiven syns tidigast 2016 Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

21 Resenärers behov och rättigheter
Behovet under resan ska vara styrande Inte ändamålet med den Undanröja juridiska hinder för att kombinera resor med särskilt tillstånd och resor för allmänheten Undantag för resenärer som inte kan resa med andra Erkänn att det finns olika behov inom olika grupper av funktionsnedsättningar, och vid olika tidpunkter Aktiva, arbetande eller studerande, med höga krav på tidspassning Långsammare, med längre framförhållning, reser mer sällan, lägre krav Regelverk eller guide för ledsagning Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

22 Gränsdragningar och definitioner
Resenärernas kostnader för restid, byten och väntetid måste beaktas – inte bara offentliga utgifter För den enskilde: var slutar särskild transport och var börjar allmän? I ett samordnat system, är det någon skillnad? Revidera definitionen av linjetrafik i yrkestrafiklagen så att den även omfattar flextrafik – eller inför vid behov en ny kategori Definition av taxitrafik? Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

23 Jämförbar statistik Utveckla statistik
Skolskjutstillstånd Sjukresor Kvalitetsvariabler från planeringssystemen Väntetider ”Öppna jämförelser” för särskilda persontransporter (SKL)? Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

24 Utvecklade system Vinnova-program tillsammans med branschen
System för trafikplanering, trafikledning och trafikövervakning, standardisering, betallösningar m.m. Stora komplexa system – liten marknad Exportidé! Utveckla flextrafik med medelstora fordon Positionerings- och kommunikationstjänster Appar för beställning och återkoppling till huvudmannen Börja använda ISA för uppföljning av förarnas körsätt Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

25 Principer för omreglering
Öka likvärdigheten för brukarna med beaktande av skillnader i behov Förenkla för brukare, trafikplanering och administration Avlasta krympande primärkommuner Minska sårbarheten Genomför integreringen mellan trafikslag som avsågs i prop. 1996/97:115 (”trafikhuvudmannalagen”) Stimulera näringslivet transportsektorn och IT-branschen Stimulera konkurrens och teknisk utveckling Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

26 Alternativ för implementering
Generös övergångsperiod för att hinna förhandla fram gemensamma regelverk utveckla och testa trafikplaneringssystem och register Inrätta pilotlän Rangordning av restyper För att få med större kommuner: Kompensation från RKM Tillköp Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter

27 Avslutande kommentarer
Aspekter på produktionen av särskilda persontransporter: Tekniska Juridiska De juridiska – plus ekonomi! – utgör ramen för de tekniska Olika möjligheter till anpassning av juridiken – vidare utredningar krävs Trafikanalys – Förstudie om lagstiftningen för särskilda persontransporter