Sammanhållen journalföring och Nationell Patientöversikt med stöd av Patientdatalagen Liselotte Sjöqvist Enhet:

En presentation över ämnet: "Sammanhållen journalföring och Nationell Patientöversikt med stöd av Patientdatalagen Liselotte Sjöqvist Enhet:"— Presentationens avskrift:

1 Sammanhållen journalföring och Nationell Patientöversikt med stöd av Patientdatalagen
Liselotte Sjöqvist Enhet:

2 Innehåll Bakgrund Patientdatalagen PDL med integritetsskydd för patienterna. Uppdraget från staten Nytta Tidplan Information Utbildning Information som publiceras på NPÖ

3 Patientdatalagen (PDL) 2008
PDL gör det möjligt för vårdgivare att ta del av patientens journaler, oberoende av var patienten söker vård. Det kallas sammanhållen journalföring. Sammanhållen journalföring ger en mer heltäckande bild av patientens vårdhistorik och vårdbehov. Så att vårdgivaren snabbt kan ge god och säker vård. ”Alla vårdgivare kan titta på varandras uppgifter”

4 Överenskommelsen med staten
Uppdraget består av: Publicering av information på nationella NPÖ Konsumtion av information tillsammans med andra vårdgivare Användning av säkerhetstjänster i enlighet med PDL Information till allmänheten Utbildning av egen personal Tidplan Införandet ska vara klart senast 30/9 för att landstinget ska få ta del av ca 15 miljoner inom ramen för Patientsäkerhetsarbetet. Landstinget Västmanland ska börja konsumera information i NPÖ i juni.

5 Trygghet för patienten
Samtycke Spärr Loggning För att garantera säkerhet, integritet och sekretess när behörig personal får tillgång till vårdinformation så krävs kontroller, loggning och andra säkerhetsaspekter utifrån kraven i PDL om hur vårdinformation kan förmedlas mellan vårdgivare.

6 Samtycke Vid varje enskilt tillfälle, när behov uppstår om att få ta del av journaluppgifter hos andra vårdgivare, så ska man fråga patienten om denne samtycker till sammanhållen journalföring. Personalen gör en individuell bedömning om patienten kan ta emot information och om samtycke kan efterfrågas. Vid vård på samma vårdenhet under längre tid, exempelvis hos en distriktsläkare, kan patienten ge sitt samtycke för en längre tidsperiod. Det kan gälla också för all vårdpersonal på enheten som deltar i dennes vård. Om patienten har svårt att förstå eller göra sig förstådd ska hälso- och sjukvårdspersonal i samråd med patientens legala ställföreträdare, närstående eller på annat sätt försöka ta reda på patientens ställningstagande i frågan. Samtycket ska dokumenteras.

7 Nödåtkomst Om samtycke inte kan inhämtas på något sätt, får direktåtkomst i sammanhållen journalföring endast ske om en nödsituation föreligger (nödåtkomst) och hälso- och sjukvårdspersonal bedömer att vårddokumentationen kan antas ha betydelse för patientens liv och hälsa. Nödåtkomst kan användas när patientens samtycke inte kan inhämtas på grund av exempelvis medvetslöshet.

8 Spärr av uppgifter Patienten kan välja att spärra uppgifter som inte ska finnas tillgängliga inom vårdgivaren och för andra vårdgivare. (Inre och yttre spärr) Vilka uppgifter som spärras och hur länge avgör patienten. Endast patienten själv har rätt att spärra sina uppgifter. Vårdnadshavare får inte spärra barns uppgifter. I takt med stigande utveckling och mognad förfogar barnet själv över sin sekretess. Barn under 18 år kan själva begära spärr, förutsatt att barnet bedöms ha uppnått tillräcklig mognad och utveckling. Bristande beslutskompetens, hos personer som fyllt 18 år. Lagstiftaren förbereder förändringar i den lagstiftning som berör icke beslutskompetenta personer.

9 Patientens rätt till loggutdrag
Medborgare som vårdats inom landstinget har rätt att begära utdrag från landstingets loggsystem för att se: vilka inom vården som har begärt åtkomst till deras vårdinformation vilken typ av information dessa begärt tillgång till Vårdgivaren är skyldig att på patientens begäran lämna ut loggningsuppgifter. Uppgifterna skall vara tydliga så att patienten kan bedöma om åtkomsten till journaluppgifterna varit befogad eller inte.

10 Fördelar med NPÖ NPÖ ger:
Ökad vårdkvalitet: En helhetsbild av patientens tidigare diagnoser, provresultat och medicinering gör det lättare att ställa rätt diagnos och ge rätt behandling i tid. Ökad patientsäkerhet: Rätt beslutsunderlag minskar risken för felbehandlingar eller felmedicineringar. Ökad effektivitet: Delad information minskar kostsamt dubbeljobb. Ökat inflytande: Patientens inflytande stärks genom krav på samtycke och rätt att spärra uppgifter

11 Test av NPÖ Piloter för konsumtion av NPÖ:
Kardiologen Västerås – Uppsala, Akademiska Medicinmottagningen Köping – Örebro Tidplan: April – maj Test av informationsmängder i NPÖ: Tidplan: Maj

12 Kommunikationsupplägg
Fas 1 – intern förankring av införandeprojekt Målgrupp: Koncernledning, politiker, ledningsgrupp VS/PPHV, avdelningschefer och resultatområdeschefer VS/PPHV, CIT, CK, kommuner m.fl. Start: Pågår Kanal: Informationsmöten, APT-träffar, information och nyheter på Puls Fas 2 – intern förankring Målgrupp: All hälso- och sjukvårdspersonal, 1177 SVR, växeln, patientföreningar,, fackliga representanter, patientnämnden, m.fl. Kanal: information och nyheter på Puls, Närnytt, fickfolder, affisch, e-utbildning om pdl, Vårdseminarium, Läkarmöte m.m. Fas 3 – extern förankring Målgrupp: Patienter, patienter från andra landsting, allmänheten, media m.fl Start: Påbörjas i April Kanal: Nyheter och information på och tillägg till kallelser, broschyr och affischer för väntrum, annonsen Ditt landsting i april, pressmeddelande inför uppstart m.m

13 Informationsmaterial
Broschyrer/fickfolder Affischer Till vårdpersonal och medborgare/patienter Till vårdpersonal och medborgare/patienter

14 Spärrtjänstnummer Ett spärrtjänstnummer för allmänheten och vårdpersonal har inrättats: För att få information om eller spärra sina journaluppgifter ringer medborgarna hit. Man får information om konsekvenserna av att spärra journaluppgifter. Om personen fortfarande vill spärra sina uppgifter skickas blankett hem som ska fyllas i och sedan vidimeras av vårdgivaren (landstinget).

15 Mer information Puls: Vårdstöd  Patientdatalagen www.1177.se