Utifrånmotivation, utifrånstyrning

En presentation över ämnet: "Utifrånmotivation, utifrånstyrning"— Presentationens avskrift:

1 Utifrånmotivation, utifrånstyrning
Lärobokens struktur styr lärområdet Ämnesundervisning Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Utgå från varje skolämnes inre egen logiska ordning Utgå från elevernas kunskaps eller mognadsnivå ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Diagnostisera elevernas kunskaps- och/eller mognadsnivå Sanktioner Tydligt formulerade regler Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Tydliga krav

2 Inifrånmotivation, inifrånstyrning
Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Gemensam inre värdegrund Knyta an till elevernas föreställningar Utgå från elevernas tänkande och förståelse ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde Knyta an till eller utgå från vardagshändelser Ämnesöverskridande lärområden Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?”

3 Utifrånstyrning Inifrånstyrning Skolk Sanktioner Närvarokontroll
Tydliggöra krav ……. Hur nå eleverna som är omotiverade? Hur få mer meningsfulla lektioner? ……

4 Mål för barns och ungas lärande och utveckling
Ämneskunskaper Kunskap Förstå sig själv och sin omvärld Barnen/ungdomarna ska komma ihåg färdiga lösningar och strukturer som formulerats av andra Utveckla barnens/ungdomarnas förmåga att upptäcka och skapa mönster och strukturer Fullgöra eller utföra en ålagd arbetsuppgift Ansvar Ta egna initiativ Få barnen att sluta slåss Social utveckling Få barnen att sluta vilja slåss Se till att eleverna deltar i samverkansgrupper Demokratiska samhälls-medborgare Öka elevernas vilja till inflytande över sina studier

5 Barnens och ungdomarnas lärprocesser
Utgå från elevernas kunskaps- eller mognadsnivå Möta eleverna där de befinner sig Utgå från elevernas tänkande och förståelse om det aktuella lärområdet. Utgå från varje skolämnes inre egna logiska ordning när man organiserar elevernas lärprocess Utgå från och knyta an till elevernas logiska ordningar dvs föreställningar, när man organiserar elevernas lärprocess Läroboken utgör struktur för val av lärområde Knyta an till eller utgå från (aktuella) vardagshändelser Ämnesundervisning Ämnesöverskridande lärområden Diagnostisera elevernas kunskaps-och/eller mognadsnivå inom ett större arbetsområde Ta reda på var eleverna befinner sig Fråga eleverna hur de tänker och förstår ett specifikt arbetsområde ”Vi har kommit dit i boken.”, ”Fröken har sagt att…”, eller ”I kursplanen står det att…” Vad avgör val av lärområde? ”Jag behöver bli bättre på att…” eller ”Jag undrar över…” Tydliggöra kursplanemål och betygskriterier Struktur Tydliggöra läroplanen samt elevernas frågor Ha tydligt formulerade regler och normer för eleverna Arbeta med elevernas gemensamma inre värdegrund Utföra, göra ”Vad/hur har du gjort?” Fokus Föreställningar, lärande ”Vad/hur har du lärt?”

6 Goda relationer Dialog, ömsesidighet
Prov och/eller hänvisning till betyg som motivation för lärarbetet Motivation Elevers frågor, problem och undringar som motivation för lärarbetet Höga krav Lust Belöna framsteg genom yttre belöningar Betona den inre tillfredställelsen av att göra framsteg Ställa höga krav och ha höga förväntningar på barnen/ungdomarna Krav Se till att barnen/ungdomarna ställer höga krav och har höga förväntningar på sig själva Reducera yttre stimuli för barn med koncentrationssvårigheter Koncentration Hjälpa barn med koncentrationssvårigheter att utveckla inre strukturer, filter, så att de blir bättre på att själva skärma av yttre stimuli Alla ska göra samma saker men var för sig i egen takt och/eller egen vald ordning Individualisering Man gör saker i grupp där innehållet relateras till elevers olika erfarenheter och föreställningar Trygghet För att eleverna ska göra det jag vill även om arbetsuppgiften inte upplevs meningsfull. De gör det för min skull Goda relationer Dialog, ömsesidighet För att eleverna ska våga ge uttryck för sina tankar och bry sig om mina tankar Kunskapsutvecklingen inom ämnesområdet Helhet Se hela barnet Rätt- fel Utmana elevernas föreställningar Lyhörd, lyssna Skapa förtroende Betyg, så eleven vet hur han/hon ligger till Återkoppling Utmana elevernas tänkande Bedöma, duktig, lat,.. Egna reaktioner Få kunskap Nå eller skapa kunskap

7 God kännedom om vardagsverksamheten
Ledarskap Lösa konkreta problem Ledarskap Leda lärprocessen utifrån problem Planera och organisera lärares görande Leda det gemensamma lärandet om lärande och undervisning Vara tydlig Tydligt ledarskap Bli tydliga tillsammans Ange tydliga mål Förståelsefördjupande samtal om uppdraget, visionen Utmanande möte God kännedom om vardagsverksamheten Resultatinriktad Lärandeinriktad Presentation av befintlig kunskap vid studiedagar Kompetensutveckling Lärande i lärgrupper i och utifrån vardagsverksamheten Enstaka dagar med olika innehåll Kontinuitet

8 Styrning/ledning Tydlig inriktning Planer Utvärdering Kvalitetsarbete
Preciserade mål och delmål Tydlig inriktning Förståelse av uppdraget som helhet, vision Mål formulerade uppifrån Mål formuleras av dem som ska genomföra målen Utarbeta arbetsplaner för görande dvs göra lika Planer Utarbeta planer för det egna lärandet. Uppmuntra variation i görandet som bas för lärandet Kontrollerande Utvärdering Som underlag för eget lärande Mål formulerade uppifrån utgör utgångspunkt Mål som formuleras på skolan utgör utgångspunkt Huvudfokus på resultat Huvudfokus på kopplingen mellan process och resultat Medelvärdesberäkningar och frekvenser. Samvariationer samt reflektion och lärande samtal Kvalitetsredovisning som kontrollinstrument Kvalitetsarbete Kvalitetsredovisning som stöd för lärandet, kollektivt minne Kundnöjdhet Olika kvaliteter i olika lärprocesser SIQ, Balanserade styrkort Verktyg Lärande samtal, föreställningskartor Anmoda förändringar i görande Påverkan Skapa utmanande möten Bench-marking, best practice, det goda exemplet Lärande Kamratutvärdering, förståelsefördjupande lärande, Variation eller likhet utan gemensam meningsskapande helhet Samsyn Variation i görandet utifrån en gemensam meningsskapande helhet

9 Process Lärdomar om hur man på bästa sätt bidrar till barns och ungdomars lärande och utveckling.
Omfattning av… Skolledare Lärare Skillnad … inifrånmotivation .85 (0-1) 0,71 0,14 … utifrånmotivation .06 (0-1) 0,19 -0,13 … tydlig struktur .52 (0-1) 0,45 0,07 Samvariation mellan ... Skolledare Lärare … inifrån - utifrån -.41 -.43 … inifrån - struktur -.21 -.38 … utifrån - struktur -.14 -.19

10 Inifrånmotivation Utifrånmotivation Tydlig struktur Utmana barnens/ungdomarnas föreställningar Tydliggöra kursplanemålen Knyta an till aktuella omvärldshändelser Regelbundna prov och diagnoser Vara tydlig med krav och betygskriterier Möjligheter att påverka innehållet Mycket enskilt arbete eller enskild lek Tydlig struktur på arbetet respektive för leken Möjlighet att påverka arbetssätt Att hålla sig i bakgrunden när barnen/ungdomarna leker/arbetar Knyta an till livsvärld och frågor Ägna mycket tid till repetition Bygga upp en god relation Dela upp arbetsområden i mindre avgränsade delmoment Ge barnen/ungdomarna återkoppling Färdighetsträning Grupparbete