NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?

En presentation över ämnet: "NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?"— Presentationens avskrift:

1 NYFIKEN PÅ PBS? Vad döljer sig bakom förkortningen PBS?
Seminarium på nätverksträffen

2 PBS = Problembaserad skolutveckling
Skolutveckling utifrån ett PBS-perspektiv handlar om att: Tillsammans fördjupa förståelsen av de problem/dilemman man stöter på i vardagen när man försöker förverkliga det gemensamma uppdraget. PBS = Problembaserad skolutveckling

3 Vad är det som gör att pedagoger ändrar sitt sätt att vara och undervisa?
Vardagsproblem

4 ! ! ? Den pedagogiska verksamheten ! ? ? ? ? ? ? ! ! ! ! ! ! ? ? ! ! ! ? ? ? Arbetsorganisation Schema, arbetslag, arbetsplaner, tjänstefördelning Utvecklingsorganisation Lärgrupper, lärledare, lärplaner Internt nätverk Externt nätverk Tid

5 PBS är ett förhållningssätt i vardagen En helhetsidé - vision
PBS/ vision Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde Utvecklingsområde PBS/ vision

6 Grundsatser för PBS Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av skolans verksamhet. Förståelsen av uppdraget är central för hur man utformar sitt arbete.

7 Förändring av görande får inga djupa, långtgående effekter
En förändrad förståelse leder till ett förändrat görande som blir bestående

8 Vad är det som gör att jag gör som jag gör när det som händer händer?

9

10

11 Grundsatser för PBS Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av skolans verksamhet. Förståelsen av uppdraget är central för hur man utformar sitt arbete. Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser för såväl elever som lärare och skolledare.

12 Fördjupad förståelse av problemets natur
Tips Goda exempel - + Förståelsefördjupande lärprocess Tillämpningsinriktad lärprocess Fördjupad förståelse av problemets natur

13 Grundsatser för PBS Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av skolans verksamhet. Förståelsen av uppdraget är central för hur man utformar sitt arbete. Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser för såväl elever som lärare och skolledare. genom: Problembaserat lärande.

14 Grundsatser för PBS Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av skolans verksamhet. Förståelsen av uppdraget är central för hur man utformar sitt arbete. Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser för såväl elever som lärare och skolledare. genom: Problembaserat lärande. Erfarenhetslärande.

15 Erfarenhetslärandespiralen
Tidigare göranden, händelser och/eller erfarenheter Planering av görande Uppdraget Visionen Reflektioner Lärdom Slutsats Forskning Andras erfarenheter

16 Grundsatser för PBS Skolutveckling omfattar eller syftar till att omfatta hela eller stora delar av skolans verksamhet. Förståelsen av uppdraget är central för hur man utformar sitt arbete. Organisering av meningsskapande och förståelsefördjupande lärprocesser för såväl elever som lärare och skolledare. genom: Problembaserat lärande. Erfarenhetslärande. Dialog och utmanande möten. Helheter, mönster och avvikelser från mönster som grund för lärande. 4. Utvärdering som underlag för lärande. 5. Dokumentation av lärandet ex. i skolans kollektiva minne. 6. Lärande ledarskap. 7. Lärandet påverkar organisationsstrukturerna.

17 Teorierna bakom PBS En lärande organisation Systemteori Gestaltteori
Konstruktivism

18 Lära in - reflektera integrera Livslångt lärande
Konstruktivism Inifrånstyrning Individens erfarenheter, kultur och miljö påverkar det som våra sinnen observerar Mångfald Lära in - reflektera integrera Livslångt lärande Lära av och med varandra Det kompetenta barnet Allas lika värde Behaviorism/ Positivism Utifrånstyrning Våra sinnen observerar och avbildar världen på ett sant sätt En sanning Lära ut -kopiera memorera Stegvis inlärning enligt en given linje Kunskapstrappa Rätt/fel Straff kontroll regler Kaffe efter detta?

19 Gemensamt skapa kunskap Handling
Lärprocess Definition av problem eller lärområde Ta del av befintlig kunskap Böcker etc. Föreläsning Skaffa ett tillförlitligt underlag Föreställningar förståelse lärdomar Se mönster Förstå varför mönstret ser ut som det gör  lärdomar Handling Hur man kan utpröva dessa lärdomar i praktiken

20 Vad vet vi själva om lärområdet?
Planering av lär- och utvecklingsprocessen utifrån ett PBS-perspektiv Lärområde Deltagare i lärgruppen Vilken tid ska vi använda för vårt lärande? Konferenstid, tid för kompetensutveckling? När räknar vi med att vara klara så att vi kan dokumentera våra lärdomar och lösningsförslag? Mellanstationer? Vad vet vi själva om lärområdet? Gruppens egna lärdomar utifrån lärande samtal baserade på egna erfarenheter (använd 1 – 2 träffar till detta)

21 Hur ska vi skaffa ett utökat underlag för vårt lärande?
a) Vem/vilka kan bidra med ytterligare kunskap? Kollegor, skolledare, elever, elevvårdsteam, forskare…? Styrdokumenten? b) Hur ska vi få del av deras kunskap? Intervjuer? Vilka frågor ska vi ställa? Hur? Observationer? Vad ska vi observera? Hur? Läsa? Vad? c) Arbetsfördelning. Vem gör vad? d) När ska vi vara klara med insamlingen av det utökade underlaget? e) Hur ska vi redovisa resultaten för varandra? Gemensam struktur? f) Vilket mönster kan vi se i de lärdomar och erfarenheter vi tagit del av?

22 Jämför de nya slutsatserna med de tidigare egna erfarenheterna
a) Hur stämmer det med våra egna tidigare slutsatser? (gruppens egna lärdomar) b) Hur påverkar våra nya kunskaper våra tidigare lärdomar? c) Behöver vi fördjupa vårt lärande ytterligare innan vi summerar våra lärdomar? I så fall hur? Hur ska vi dokumentera våra lärdomar? Hur ska andra få ta del av det vi lärt och våra förslag till lösningar? Vilket stöd i vårt lärarbete behöver vi från andra? Skolledningen?

23 Olika verktyg som hjälp för lärandet
Ex. Föreställningskarta Lärande samtal Tabellmodellen (se beskrivning på hemsidan)

24 Samtalstrappan Yta Djup Vardagsprat Diskussion Erfarenhetsutbyte
Lärande samtal Djup Källa: ITIS

25 Förståelsefördjupande frågor som hjälp vid lärande samtal och
arbete med föreställningskarta Du säger…. Hur tänkte du då? Kan du hjälpa mig att förstå hur du menar med….? Det där lät intressant. Kan du beskriva lite närmare? Är det så här du menar? Kan du utveckla det lite mer? Hur menar du? Vad lägger du in i begreppet….? Vad grundar du dig på när du säger att….? Hur kommer det sig att du säger så….? Hur ser du själv på det du beskriver? Vilka konsekvenser ser du av detta? Med tanke på…. Vilka blir konsekvenserna? Vilka erfarenheter har du som grundar sig på det du säger? Finns det andra perspektiv? Ser du andra möjligheter?

26 Dokumentation av lärgruppsmöte utifrån ett PBS-perspektiv
Frågeställning Datum Syftet med träffen var… Vi pratade om … Reflektioner under träffen… Slutsatser/lärdomar under träffen … Inför nästa träff tänker vi … Svårigheter i lärprocessen … Deltagare Dokumentatör Skicka gärna denna dokumentation till för att bidra till den gemensamma kunskapsbildningen om PBS. V g och uppge om dokumentationen får läggas ut på hemsidan

27 Hur kan man lägga upp och starta ett arbete med en lärande organisation ?
Skapa en gemensam helhetsidé? I arbetslaget fördjupa förståelsen? Bilda lärgrupper? Skapa organisatoriska förutsättningar!

28 Hur går vi vidare nu? Hur skulle vi kunna lägga upp ett PBS- förhållningssätt och arbete på vår arbetsplats? Avslutning. Karin håller i det

29 Dokumentationsmallar som stöd för lärprocessen
Dessa finns att hämta på hemsidan Dokumentation av lärträff Planering av lär- och utvecklingsområde Dokumentation av litteraturstudier osv. Observationsmallar Utvecklingskalendarium För ”nybörjare”?