En viktig utgångspunkt- skolans breda uppdrag

En presentation över ämnet: "En viktig utgångspunkt- skolans breda uppdrag"— Presentationens avskrift:

1 Högre kvalitet i yrkesutbildningarna Helén Ängmo, Överdirektör Skolverket
En viktig utgångspunkt- skolans breda uppdrag Förskola och skola har till uppgift att förbereda barn och elever för ett liv i morgondagens värld. Vi vet inte hur det framtida samhället ser ut, men det kommer säkert att kräva såväl breda som djupa kunskaper och färdigheter. Riksdagen har klart uttalat att skolans uppdrag är brett och den skollag som gäller sedan ett par år skiljer sig inte i det avseendet från tidigare, dvs. utbildningen ska utveckla kunskaper och värden främja utveckling och lärande samt en livslång lust att lära förmedla och förankra respekt för mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar Förskolan ska både stimulera barns utveckling och lärande samt erbjuda en trygg omsorg. Grundskolan ska bidra med kunskaper och värden samt genom sin utformning också bidra till personlig utveckling. Dessutom ska den förbereda för aktiva livsval och ge en grund för ett aktivt samhällsliv. För gymnasieskolans del handlar det om att bygga vidare på denna grund och att stärka den för yrkesverksamhet och fortsatta studier samt för den personliga utvecklingen och deltagande i samhällslivet. Det gäller också att samverka med arbetslivet och det ska vara möjligt att påbörja en yrkesbana direkt efter gymnasiet. Entreprenörskap betonas idag mer än tidigare. Idag finns det dock inte något dimen­sione­rings­mål för gymnasieskolan, eleverna ska kunna välja efter intresse och även yrkesprogrammen ska ge möjlighet till fortsatta studier. Kommunerna ska så långt som möjligt ta hänsyn till ungdomarnas önskemål när de anpassar utbudet. Skolans uppdrag är brett och skolan ska både rusta individen och se till arbetsmarknadens behov.

2 Skola – arbetsliv i fokus
Varför fokus på yrkesutbildningar och skola – arbetsliv? matchning utbildning – arbetsmarknad kompetensförsörjningen – flera bristområden ungdomsarbetslösheten Skolverkets har yrkesutbildningen och skola-arbetslivsfrågor som ett av sina större fokusområden. Regeringen lägger hög prioritet på att det behöver ske en fortsatt utveckling på området och Skolverket får många uppdrag som handlar om att förbättra kvaliteten i yrkesutbildningar och studie- och yrkesvägledning. Bakgrunden till regeringens fokus på skola- arbetsliv är bland annat en önskan om att förbättra matchningen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknadens behov. yrkesutbildningarna (gy + vux) är en viktig del av den nationella kompetensförsörjningen. man vill också minska ungdomsarbetslösheten, vilket är en mycket viktig aspekt, och öka genomströmningen i gymnasieskolan. Bland annat med en kvalitativ yrkesutbildning försöka motverka avhopp och få så många elever som möjligt att fullfölja påbörjade studier. Alla dessa tankar fanns bakom den nya gymnasiereformen GY 11. Nu har detta system fungerat i två och ett halvt år och vi kan se mer av läget. Skolor är i full gång att jobba på ett bra sätt efter GY 11 och dess styrdokument, mycket håller på att utvecklas. Effekter av GY 11 måste dock följas på lite längre sikt, och Skolverket har ett uppdrag att årligen återrapportera till regeringen. Det vi kan se i detta läge understryker dock att många utmaningar kvarstår när det gäller kompetensförsörjningen. Intresset för yrkesutbildningar har minskat och vi har också i våra analyser sett problem med yrkesutbildning och lärlingsutbildning. Här behövs utveckling och som vi ser det mycket stöd för kvalitetsförbättring.

3 Skola – arbetsliv i fokus
Några iakttagelser från Skolverkets uppföljning: minskat söktryck yrkesutbildningar stora avhopp lärlingsutbildningar kvalitetsbrister främst inom APL ökat behov av information Minskat intresse för yrkesprogram Andelen nybörjarelever i åk 1 på yrkesprogram har minskat från 35 procent 2010 till 28 procent Intresset för yrkesprogrammen minskade redan innan gymnasiereformen genomfördes, men inte i samma takt. Det är framförallt flickorna som i mindre utsträckning väljer yrkesprogrammen. I kombination med små årskullar innebär en minskad andel elever som väljer yrkesprogram en risk för otillräcklig kompetensförsörjning till vissa yrkesområden, ex inom inom vård- och omsorgssektorn. Halvering av elevantal på lärlingsutbildningar sedan 2010 Sökintresset för lärlingsutbildningarna är mycket lågt och det har också skett många avhopp från utbildningen. Vi såg tex i vår uppföljning av gymnasiereformen att 40 procent av eleverna som gick årskurs 1 höstterminen 2011 hade hoppat av nästa läsår. Skolverket har i tidigare analyser av gymnasieskolan också konstaterat att många byter program, cirka 10 % gör det, vilket påverkar genomströmningen och i många fall leder till att man läser ett år extra. Vad kan ligga bakom det låga intresset och avhoppen? En oro för högskolebehörigheten tror vi är en förklaring. Det går att läsa mot högskolebehörighet och dessa rättigheter förstärks, men oro kan ändå finnas, över hur man ska få ihop det och en osäkerhet över hur mycket extraarbete det kräver. Det finns också det som tyder på att unga idag tenderar att välja allmänna utbildningar och att de skjuter upp val som specialiserar. En hypotes är också att egna erfarenheter av och kanske rykten om problem med kvaliteten i utbildningarna, kan påverka de unga. I vår första uppföljning av gymnasiereformen har vi sett ett antal kvalitetsbrister i yrkesutbildning och lärlingsutbildning. Dessa handlar främst om det arbetsplatsförlagda lärandet. En kritik som framkommer är bland annat att alla elever på lärlingsutbildningen inte kommer ut på APL-plats i den omfattning de ska. Inom APL på yrkesprogrammen så ges inte heller alltid eleverna de yrkeskunskaper som beskrivs i skolans styrdokument och handledarna på arbetsplatserna har ibland otillräckliga kunskaper och är osäkra om syftet med utbildningen och vad som ska göras. Det finns också många exempel på oerhört välskötta utbildningar. Detsamma säger Inspektionen som finner brister men också goda exempel, Dessa skolor har en mycket genomtänkt linje när det gäller hur eleverna ska få utveckla yrkeskunskaper.

4 Mot högre kvalitet och utveckling
stärka studie- och yrkesvägledningen skapa fungerande samarbetsformer mellan skola och arbetsliv utveckla handledningen goda förberedelser inför APL återkoppling till eleverna hålla samman utbildningens olika delar Viktigt att lyfta styrkor och positiva exempel Skolverket lyfter fram ett antal områden för utveckling: Med en medveten syn på bristerna och med stöd i de positiva exemplen så tror vi att det finns flera områden för utveckling. SYV roll är tex mycket viktig. Det är viktigt att huvudmän och skolor ger elever goda förutsättningar att både göra väl övervägda val till gymnasieskolan, stöd av SYV med kunskap om studievägar och kunskap om arbetsmarknaden. Här gäller det att komma ihåg att SYV också är hela skolans uppdrag och att möjligheten att reflektera kring möjliga val också ska komma in i undervisningen. Att ge riktigt bra information om hur ett program i sin helhet och resonera om förväntningar är centralt. En sak vi såg i vår uppföljning om lärlingsutbildningen visade att många elever hade valt lärlingsalternativet för att de var skoltrötta och föreställningen var att den passade om man inte ville anstränga sig så mycket. I själva verket så kräver lärlingsutbildningen ganska mycket och inte minst när det gäller att vara strukturerad. Att få till bra företagskontakter och att utveckla det arbetsplatsförlagda lärandet är självklart också ett viktigt utvecklingsområde. Vi vill understryka –Skolan har ett brett uppdrag, yrkesutbildning ska kunna leda även till högskolestudier och de ska rustas för ett livslångt lärande. Det är också en kvalitetsaspekt. Det handlar inte enbart om arbetsmarknadsorientering. Elever väljer själva och vi arbetar inte mot dimensioneringsmål. Det är dock viktigt att elever inte väljer bort utbildningar som är värdefulla, pga oro för kvalitetsbrister eller för att de har otillräcklig information. Några exempel på vad som kan utmärka goda former för apl En elev ska ha en handledare på arbetsplatsen som har nödvändiga kunskaper och som i övrigt bedöms vara lämplig. Läraren lägger tillsammans med handledaren upp en plan för eleven där det fram-går vilket lärande som kan ske på arbetsplatsen. Inför apl behöver skolan ta kontakt med arbetsplatser för att planera utbildningens innehåll i förhållande till utbildningens mål. Det är viktigt att skolan tar kontakt med arbetsplatsen i god tid innan eleven ska påbörja sin apl. Eleven kan också ha kontakt med sin blivande handledare på arbetsplatsen innan apl påbörjas. Det är även viktigt att eleven får en genomgång av arbetsmiljön, risker och skydds-åtgärder. En genomgång av de olika arbetsmiljöreglerna kan bidra till att göra eleven trygg på sin arbetsplats. Innan apl-perioden börjar bör läraren klargöra för eleverna vilka delar av utbildningen som ska genomföras på arbetsplatsen och hur dessa relaterar till aktuell ämnesplan.   Enligt skollagen ska eleverna ha inflytande över sin utbildning och därför är det viktigt att eleverna ges möjlighet att delta i planering av sin apl. Uppföljning av elevens kunskapsutveckling på apl. Det är viktigt att det finns rutiner som tydliggör hur informationsutbytet mellan arbetsplatsen och skolan kan ske. Rektorn bör se till att det finns rutiner för bedömning av det arbetsplatsförlagda lärandet.

5 Nytt i Skolverkets instruktion
8 a § Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom att 1. stimulera anordnandet av lärlingsutbildning på gymnasial nivå, och 2. stödja huvudmän, arbetsgivare och andra aktörer i deras arbete med att utveckla kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning. Nytt i Skolverkets instruktion 8 a § Myndigheten ska bidra till att trygga den nationella kompetensförsörjningen och underlätta ungdomars etablering på arbetsmarknaden genom att 1. stimulera anordnandet av lärlingsutbildning på gymnasial nivå, och 2. stödja huvudmän, arbetsgivare och andra aktörer i deras arbete med att utveckla kvaliteten i gymnasial yrkesutbildning.

6 Skolverket arbetar med många uppdrag på området, exempelvis:
stödja och utbilda handledare stödmaterial för APL APL-utvecklare SYV- kompetensutveckling, allmänna råd ett lärlingscentrum har inrättats programråd för alla yrkesprogram Detta är bakgrunden till varför detta är ett fokusområde hos oss och vi kommer att arbeta med mycket stöd när det gäller skola och arbetsliv. Vi har många uppdrag på området, inte minst kopplat till det arbetsplatsförlagda lärandet. Nämna något kort om Yrkesintroduktionsdelegationen Några exempel: Nationella apl-utvecklare. Från och med våren 2014 finns det tjugo nationella apl-utvecklare i landet. Dessa kan stödja skolor i det systematiska kvalitetsarbetet kring apl med betoning på samverkan mellan skola och arbetsplats. På Skolverkets webbplats finns blankett som rektor kan skicka in, för att få stöd av apl-utvecklare. Hur mycket enskilda skolor kan få ta del av en apl-utvecklare beror på hur efterfrågan ser ut. Nationella apl-utvecklare ska finnas under hela uppdraget fram till och med 2016. Skolverket, i samarbete med Stockholms universitet, erbjuder också en apl-utvecklarutbildning för yrkeslärare på ett yrkesprogram. På så sätt utbildas fler apl-utvecklare som kan bidra på den enskilda skolan. Insatser för att stödja och utbilda handledare. Skolverket har tagit fram en modell för en nationell handledarutbildning, som ska vara webbaserad 1-2 dagar. Tanken är att handledare på arbetsplatser runt om i Sverige ska kunna genomföra utbildningen från sin dator från och med i höst. Redan i augusti erbjuds handledare att gå utbildningen på traditionellt vis. Lanseras i oktober 2014 Enligt tidplanen lanseras den nya interaktiva handledarutbildningen i oktober Handledarna kan då genomföra utbildningen via sin egen dator. Utbildningen, som är uppbyggd i cirka 15 minuter långa moduler, kan göras vid olika tillfällen. Hela utbildningen motsvarar två dagars arbete. I väntan på den interaktiva utbildningen kommer under hösten 2014 omkring 500 handledare att kunna gå utbildningen hos olika utbildningsanordnare runt om i landet. 10 000 kr extra till utbildade handledare Om en handledare har en godkänd utbildning får handledarens arbetsgivare 10 000 extra per år och lärling som den tar emot. På Skolverkets hemsida finns mer information om statsbidraget för gymnasial lärlingsutbildning och hur man ansöker. Kommentera något om vad vi kan lära av varandra när vi sitter tillsammans och får en inblick i hur arbetslivet fungerar och resonerar (ex finns ibland en skev uppfattning om hur sökbilden ser ut idag till yrkesprogrammen) Insatser för att underlätta planering, genomförande och uppföljning av apl. På Skolverkets webbplats finns stöd för arbetet med apl, vad man ska tänka på i de olika faserna. Studie och yrkesvägledningen. Vi har jobbat med konferenser. Det finns dokumentation från dessa konferenser och ett nytt allmänt råd och stöd för hur man kan arbeta med SYV i undervisningen. Vi erbjuder också en utbildning till grund- och gymnasieskolan: Skola-Arbetsliv . Det gäller våra elevers framtid – hjälp dem göra väl underbyggda val (se separat PDF) Under 2014 kommer Skolverket att utöka sitt arbete och har bl.a inrättar ett lärlingscentrum som ska: stimulera anordnandet av gymnasial lärlingsutbildning genom insatser riktade till huvudmän, arbetsgivare och branschorganisationer, Vi ska också jobba överlag mer mot branscher och arbetsgivare, med uppföljning av hur elever etablerar sig på arbetsmarknaden samt med en kampanj om yrkesutbildning. Särskilda fora inom Skolverket Styrgrupp Programråd Lärlingscentrum

7 TACK!