Nationell Informationsstruktur

En presentation över ämnet: "Nationell Informationsstruktur"— Presentationens avskrift:

1 Nationell Informationsstruktur
En grundförutsättning för ordning och reda på vård- och omsorgsinformationen Åsa Schwieler

2 Regeringsuppdrag till Socialstyrelsen 23 maj 2007
”Socialstyrelsen skall ta ett övergripande nationellt och strategiskt ansvar för att individbaserad patient- och brukarinformation görs mer entydig, uppföljningsbar och tillgänglig i enlighet med de mål och principer som slås fast i regeringens skrivelse Nationell IT-strategi för vård och omsorg” Uppdraget genomförs i två projekt: Nationell Informationsstruktur Nationellt fackspråk för vård och omsorg Mål: En individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation Socialstyrelsens regeringsuppdrag genomförs i två projekt: Nationell Informationsstruktur ( ) Nationellt fackspråk för vård och omsorg (2007-mars 2011) Projekten har ett gemensamt mål: en individbaserad ändamålsenlig vård- och omsorgsdokumentation. Ändamålsenlig? Information måste betraktas som en långsiktig och gemensam resurs som ska kunna återanvändas av många olika intressenter i olika sammanhang. Därför är det viktigt att säkra att den information som dokumenteras är relevant, enhetligt beskriven och väl strukturerad. Dokumentationen måste vara ändamålsenlig. Vård och omsorg? Begreppet ”vård och omsorg” används genomgående i IT-strategin och därför också i NI-projektet. I Socialstyrelsens termbank definieras vård och omsorg som hälso- och sjukvård och socialtjänst. NI-projektet är långsiktigt och visionärt och ska inte begränsas av dagens organisatoriska gränser. Arbetet ska utgå ifrån individen som vård och omsorg ska ”skapa ett värde för”. Ett av de främsta syftena med NI-projektet är att förbättra samverkan kring individen – samverkan underlättas när information kan delas av många olika intressenter. Visionen är att viktig information ska ”följa” individen och vara tillgänglig för dessa intressenter, oberoende av organisatoriska gränser. Projektet utgår alltså från en helhetssyn på vård- och omsorgsprocessen. Föresatsen är att de modeller som utvecklas inom NI-projektet, som stöd för verksamhets- och IT-utveckling, ska vara tillämpbara både inom hälso- och sjukvård och socialtjänst. I projektet ingår därför representanter från både vård och omsorg (landsting och kommuner). Fokus i utvecklingsarbetet initialt är dock hälso- och sjukvård.

3 WHO - hälsa hälsa är ” ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, och ej enbart frånvaro av sjukdom eller handikapp” WHO 1948 ”Health is a state of complete physical, mental and social wellbeing and not merely the absence of illness or infirmity.”

4 För att utveckla IT som stödjer…
Beskrivning och analys: Vård och omsorg - Mål, värdegrunder, utgångspunkter Processer / arbetsflöden Kommunikationsbehov (”företeelser”/grundläggande begrepp) Olika intressenters informationsbehov - Informationens sammanhang - Begrepp & termer - Klassifikationer och kodverk IT-stöd - Preciserade informationsmängder som IT-stödet ska kunna hantera - Interaktionskrav / funktionskrav Användarroller / åtkomstregler - Tillgänglighet - Teknisk plattform - Lagringsstruktur för data 4 4

5 En bild av verkligheten…
5 5

6

7 Uppföljning, styrning, planering
Kvalitetsindikatorer Öppna jämförelser Kvalitetsregister

8 Generisk processmodell

9 Processmodellen

10 Generisk processmodell
Generisk Begreppsmodell beskrivs med hjälp av (kompletterar beskrivningen av)

11 Begreppsmodellen Professionell aktör Individ Annan person
Hälsotillstånd Aktör uppfattas av uppfattning av Hälsoförhållande Hälsoproblem Hälsoärende Vård och omsorgsprocess initierar Aktivitetsplan Kärnaktivitet består av styr Hälsotillståndsidentifierande Åtgärdande Hälsofrågeställning framställs av gäller för föranleds av samband ingår i Regler, riktlinjer, Avtal grundas på Uppfatta Bedöma Upprätta plan Ta fram underlag Påverka hälsoförhållande ansvarar för medverka resulterar i har som mål utgår från Hälsotillståndsidentifierande Åtgärdande

12 Generisk processmodell
Generisk Begreppsmodell beskrivs med hjälp av (kompletterar beskrivningen av) tillämpningar Flödesmodell Tandvård Flödesmodell Socialtjänst Flödesmodell Hälso- och sjukvård Informationsområden

13 Generisk processmodell
Generisk Begreppsmodell beskrivs med hjälp av (kompletterar beskrivningen av) tillämpningar underlag för (ska kunna hantera) underlag för (håller information om) Flödesmodell Tandvård Flödesmodell Socialtjänst underlag för (ska kunna hantera) Flödesmodell Hälso- och sjukvård Generisk informationsmodell Vård- och omsorgstagarrelaterad kärnprocess Vård- och omsorgstagarrelaterad logistik är vyer av Vård- och omsorgstjänster Person Informationsområden Verksamhetsstruktur Resursadministration Regler och kunskapsunderlag Informationssäkerhet Koder och identifierare

14 Generisk processmodell
Generisk begreppsmodell Generisk processmodell Generisk Begreppsmodell Vård- och omsorgstagarrelaterad kärnprocess Vård- och omsorgstagarrelaterad logistik Vård- och omsorgstjänster Person Verksamhetsstruktur Resursadministration Regler och kunskapsunderlag Informationssäkerhet tillämpningar Koder och identifierare underlag för (ska kunna hantera) Flödesmodell Tandvård underlag för (håller information om) Flödesmodell Socialtjänst underlag för (ska kunna hantera) Flödesmodell Hälso- och sjukvård Generisk informationsmodell Vård- och omsorgstagarrelaterad kärnprocess Vård- och omsorgstagarrelaterad logistik är vyer av Vård- och omsorgstjänster Person Informationsområden Verksamhetsstruktur Resursadministration Regler och kunskapsunderlag Informationssäkerhet Koder och identifierare

15 NI – Modeller Processmodell Begrepp Flöden Information
Vad gör vi, mål och syfte Begrepp Grundläggande begrepp Flöden Vem gör vad och när? Information Vilken typ av information behövs 15 15

16 Bidrag till god informationsförsörjning
Hälsofrågeställning Hälsoärende Aktör Syfte (utreda/behandla) Ansvarig aktör Prioritet Upprättad (datum) Status... Kärnaktivitet Nationell informationsstruktur Nationellt fackspråk ICD10 ICF Snomed CT Åtgärdsklassifikation Kontaktorsaksklassifikation Termbank... Aktivitetsplan Neurologstatus CT-undersökning Bedömning Sätta mål för rehab. ADL-träning Bostadsanpassning  Tillämpad informationsstruktur - specificerad på detaljerad nivå för varje tillämpning Kunskapsunderlag ”Evidens” (t ex SBU) Nationella Riktlinjer, Regionala riktlinjer Vårdplaner Vårdprogram...

17 Vem ska använda NI-resultatet?
Huvudmännen för att få stöd i: beskrivning/analys av sina processer och informationsbehov kravställningen på IT-stöden Leverantörer för att kunna utveckla effektiva IT-stöd som stödjer... Socialstyrelsen för att kunna överväga föreskrift/normgivning avseende dokumentationens struktur och innehåll...

18 Exempel på användning SLL – kvalitetsindikatorer stroke
Tre landsting – processbaserad journal (VAS+) Region Skåne – beskrivning av processer

19 Huvudleveranser jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Utkast 1 Process-modell Utkast 2 Process -modell & Begrepps-modell ( Informations-modell ) Hearingperiod Rapport: Arbetssätt & metod jan feb mars april maj juni juli aug sept okt nov dec Hearingperiod Utkast 3 Informations-struktur Preliminär slutrapport Slutrapport

20 Så jobbar vi! Projektledning
Utveckling av nationell informationsstruktur Verksamhetens informationsbehov (krav) Krav på informationssäkerhet Utgångspunkter/ förutsättningar Nationell informations-struktur Utkast 1 Process Utkast 2 Begrepp Utkast 3 Process Begrepp Information Rapport Tidigare arbeten Standarder Framtagande av en sammanhållen modellarkitektur Säkerställa en användbar informations- struktur Tillse att informations- strukturen blir accepterad Intressentgrupper Referensgrupp (granskar resultat) Informationssäkerhetsgrupp Utvecklingsgrupp Projektledning Externa experter och synpunktslämnare 20

21 Slutrapportering Projektrapport
Beskrivning av den nationella informationsstrukturen inkl. beskrivning av användning för ”IT-marknaden” Beskrivning av användning och nytta för beslutsfattare Kunskapsunderlag strategiska utgångspunkter/förutsättningar tidigare arbeten/resultat (nationellt) omvärldsbevakning (internationellt) informationsbehov/-krav (fyra intressentgrupper) säkerhetsprinciper/-krav (experter infosäk) fördjupade analyser (standarder, Snomed CT, klassifikationer, IT- arkitektur etc.)

22 Mer information: Åsa Schwieler,