Strategiskt Beslutsunderlag

En presentation över ämnet: "Strategiskt Beslutsunderlag"— Presentationens avskrift:

1 Strategiskt Beslutsunderlag
baserat på Miljö och Riskfrågor

2 Göran Finnveden och Anna Björklund
Karin Alverbro Göran Finnveden och Anna Björklund KTH Skolan för Arkitektur och Samhällsbyggnad Institutionen för Samhällsplanering och Miljö Avdelningen för miljöstrategisk Analys Joakim Hägvall FOI

3 Strategiskt Beslutsunderlag baserat på Miljö och Riskfrågor - fas 2
Karin Alverbro, Göran Finnveden och Anna Björklund, fms, KTH Per Sandin, SLU, Uppsala Torbjörn Thedéen, Säkerhetsgruppen, KTH

4 Avdelningen för miljöstrategisk analys fms
Del av Institutionen för Samhällsplanering och miljö på Skolan för Arkitektur och samhällsbyggnad på KTH Gruppen funnits sedan 1993 men omorganiserats ett antal gånger (på KTH sedan dec 2003) Bidra till långsiktiga lösningar, kunskapsuppbyggnad och debatt kring strategiska miljöproblem. Skärningen mellan miljöfrågor, samhällsförändringar och teknikutveckling

5 Bakgrund Många beslutssituationer berör både säkerhet och miljö.
I praktiken finns många beslut utan en helhetsbild Besluten fattas inom antingen ett ramverk för miljö eller ett ramverk för säkerhet. Exempelvis destruktion av ammunition.

6 Syfte Syftet är att utveckla ett ramverk där både miljöfrågor och riskfrågor integreras för ett bättre beslutsunderlag. Utveckla ett ramverk. Testa i ett eller flera fall. Tänkt fallstudie på destruktion av ammunition.

7 Preliminär tankemodell
Fråga Miljö Etik Person- risk Ekonomi Avvägning Beslutsunderlag!

8 Fallstudie Destruktion av ammunition. Avgränsning:
Ej oexploderad ammunition Endast nutid Destruktionen sker i Sverige med metoder som används idag

9 Mål för fallstudien Använda realistiska destruktionsmetoder
Använda relevanta data och på så vis göra studien användbar.

10 Tre destruktionsalternativ :
Öppen detonation (med och utan metallåtervinning) Förbränning i ugn (två nivåer av utsläpp) Kombinationsalternativ

11 LCA – Life Cycle Assessment LivsCykelAnalys
Vilken påverkan har destruktionen på miljön? Vilken del av granaten bidrar mest till påverkan? Vilken substans bidrar mest till påverkan? Vilken del av destruktionsprocessen har den största påverkan på miljön?

12 Forskningsfrågor Vilka är fördelarna och nackdelarna för de tre olika destruktionsmetoderna? Vilken del av destruktionsprocessen bidrar mest till de potentiella effekterna för de olika effektkategorierna?

13 Sammanfattning resultat av livscykelanalysen
Öppen detonation har stor negativ miljöpåverkan Metallåtervinning gör att stor negativ miljöpåverkan kan minskas radikalt. Beroende på typ av ammunition är förbränning i ugn eller kombinationsalternativet bättre

14 Rekommendationer Öka graden av återvinning. Öka återanvändningen.
Förbättra reningen av utsläppen. Försök att konstruera/designa ammunitionen så att den är enklare att ta isär.

15 Etiska överväganden är svåra att göra
Vad anser jag? Varför anser jag det? Vad grundar jag min åsikt på? Vågar jag ompröva min ståndpunkt?

16 Roller Riskexponerad Nyttotagare Beslutsfattare

17 RA - Risk Assessment of substances
Fokus på substanser/kemikalier Kombination av exponerings- och effektstudier Syftet kan vara att definiera riktvärden och/eller acceptabla risker

18 RA - Risk Assessment of accidents
Används ofta för projekt och processer Studier av oplanerade händelser/incidenter Kan innehålla aspekter på miljön

19 Risk Slumpmässiga/osäkra händelser med negativa konsekvenser för hälsa, liv, miljö och/eller egendom Konsekvens:Vad kan hända? Sannolikhet: Hur troligt är det?

20 Risk= (sannolikhet, konsekvens)
Sannolikhet x konsekvens (förväntat antal döda) Konsekvensen betonas (kärnkraftolycka) Sannolikheten betonas (bli sjuk)

21 Vem och vad utsätts för risker?
Personal Allmänhet (nationellt, internationellt) Kommande generationer (nationellt, internationellt) Miljö (nu och i framtiden)

22 Hur och när utsätts man (det) för risk?
Vid hantering av ammunition Effekterna av destruktion Direkt och indirekt via miljöpåverkan

23 Risker och önskemål (nytta) behöver kunna vägas mot varandra
Risker och önskemål (nytta) behöver kunna vägas mot varandra. Riskerna måste kunna identifieras för att kunna förebyggas. Olika analysmetoder är lämpliga för olika sammanhang.

24 Ekonomi Vem betalar? Vem bestämmer vem som ska betala?
Vad vill vi betala (summa)? Vad vill vi betala för? Hur länge vill vi betala?

25 Förväntat resultat Ett verktyg (ramverk) för att underlätta för handläggare och beslutsfattare att fatta så bra beslut som möjligt som medför så små risker som möjligt för både människor och miljö samtidigt.

26 Vem har nytta av projektet?
Lagstiftare Myndigheter Näringslivet Och många andra

27 Tack för uppmärksamheten!