De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet.

En presentation över ämnet: "De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet."— Presentationens avskrift:

1 De äldres återkomst till arbetsmarknaden Eskil Wadensjö Institutet för social forskning, Stockholms universitet

2 30/9/2011 Innehåll 1.Långa trender på arbetsmarknaden 2.Institutionella förändringar mellan 1960 och 2011 3.Allmänna utvecklingstendenser som påverkar genomsnittsåldern vid utträdet 4.Från uppmuntran till tidigt utträde till åtgärder för fortsatt arbete bland äldre 5.De äldre och arbetsmarknaden kring år 1960 6.Sysselsättningen bland äldre 1961 och 2011 7.Utvecklingen mellan 1961 och 2011 8.Några nedslag i utvecklingen 9.De äldres återkomst i arbetslivet 2

3 30/9/2011 1. Långa trender på arbetsmarknaden Andelen av befolkningen som är äldre ökar (mindre andel i aktiv ålder); låga födelsetal och ökad förväntad livslängd bakom utvecklingen Förändring av sysselsättningen i olika grupper: –Unga (längre utbildning, senare inträde) –Kvinnor och män (gradvis mindre skillnad i andel sysselsatta) –Äldre (länge en trend mot tidigare utträde) 3

4 30/9/2011 2. Institutionella förändringar mellan 1960 och 2011 1960-1980 –ATP; höjda pensioner – inkomsteffekt –Lägre pensionsålder i avtalspensionerna och i det allmänna pensionssystemet (från 67 till 65) –Lättare att få förtidspension - inkomsteffekt 1980-talet –Få förändringar 1990-2011 –Nytt pensionssystem som uppmuntrar till senare utträde; information om konsekvenser av olika val –Svårare att få förtidspension (sjukersättning) –Höjd ålder i LAS till 67 år – ändrade avtal 4

5 3. Allmänna utvecklingstendenser som påverkar genomsnittsåldern vid utträdet Kvinnornas inträde på arbetsmarknaden (fler stannar kvar i arbetslivet efter att ha bildat familj och fått barn) Fler med högre utbildning (högre utbildade arbetar till högre ålder) Förbättrad hälsa Förändrad andel egenföretagare (som fortsätter att arbeta till högre ålder) 30/9/20115

6 4. Från uppmuntran till tidigt utträde till åtgärder för fortsatt arbete bland äldre 1960- och 1970-talen: “Gärna en medalj men först en rejäl pension” Nu: Viktigt att de äldre stannar kvar i arbetslivet Åren som kommer? Förändringar av LAS? Förändringar i pensionssystemen? Bakomliggande trender? 30/9/20116

7 5. De äldre och arbetsmarknaden kring år 1960 AMS − de första arbetskraftsundersökningarna 1959 och 1960 Många män fortsatta att arbeta till 67 års ålder eller längre Kvinnor förvärvsarbetade i betydligt mindre utsträckning än män (hemmafruar var vanliga) 30/9/20117

8 8 Figur 1. Andelen sysselsatta i november år 1960 i procent av befolkningen i åldern 60-64, 65, 66, 67, 68 och 69 år. Källa: Kungl. Arbetsmarknadsstyrelsen (1961b).

9 6. Sysselsättningen bland äldre 1961 och 2011 AKU 1961 och 2011 (första kvartalet) –Alla –Uppdelning på män och kvinnor Kom ihåg att AKU är en urvalsundersökning Förändringar av AKU över tiden (ej fullständig jämförbarhet) 30/9/20119

10 10 Figur 2a. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland samtliga mellan 60 och 75 år * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

11 30/9/201111 Figur 2b. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland män mellan 60 och 75 år * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

12 30/9/201112 Figur 2c. Andelen sysselsatta i procent 1961 och 2011* bland kvinnor mellan 60 och 75 år * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

13 7. Utvecklingen mellan 1961 och 2011 Hur är variationerna över tiden? Hur är skillnaderna i sysselsättningsutveckling mellan män och kvinnor? –Påverkar institutionella förändringar? –Har konjunkturvariationerna betydelse? –Är bakomliggande långsiktiga utvecklingstendenser på arbetsmarknaden viktiga? 30/9/201113

14 30/9/201114 Figur 3. Andelen sysselsatta i procent under åren 1961-2011 bland män i åldern mellan 60 och 75 år. * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

15 30/9/201115 Figur 4. Andelen sysselsatta i procent under åren 1961-2011 bland kvinnor i åldern mellan 60 och 75 år. * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

16 8. Några nedslag i utvecklingen Tre exempel på förändringar av sysselsättningen Män i åldern 60-66 år under 1970-talet Män och kvinnor i åldern 65-67 år 2001-2011 Kvinnor i åldern 55-59 och 60-64 år 2000-2011 30/9/201116

17 30/9/201117 År60616263646566 197082,285,478,976,269,158,446,9 197179,180,076,371,971,652,750,6 197281,777,377,069,164,953,444,3 197381,276,675,569,166,249,441,6 197478,378,275,465,864,344,630,5 197580,976,175,065,663,336,928,6 197679,575,873,668,959,226,321,6 197777,572,865,664,461,419,315,4 197879,071,165,959,957,516,120,0 197977,972,466,960,456,624,517,5 Tabell 1. Andelen sysselsatta i procent bland män i åldern 60-66 år under 1970-talet. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

18 30/9/201118 Figur 5a. Andelen sysselsatta män i procent av dem i åldern 65-67 år 2001-2011 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

19 30/9/201119 Figur 5b. Andelen sysselsatta kvinnor i procent av dem i åldern 65-67 år 2001-2011 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

20 30/9/201120 Figur 6. Utvecklingen av sysselsättningsgraden i procent bland kvinnor i åldern 55-59 år och 60-64 år under perioden 2000-2011 * Uppgifterna avser första kvartalet 2011. Källa: Arbetskraftsundersökningarna.

21 9. De äldres återkomst i arbetslivet Återkomsten av de äldre till arbetsmarknaden är viktig för att kunna öka andelen sysselsatta i befolkningen Olika utveckling av mäns och kvinnors sysselsättningsgrad över tiden Förändringar av transfereringssystemen och andra institutionella förändringar är viktiga Konjunkturutvecklingen har haft stor betydelse Vad händer nu? Pensionsålderutredningen; Utvecklingen av pensionerarnas storlek 30/9/201121

22 30/9/201122