Medeltiden: Ondskans problem och den fria viljans problem

En presentation över ämnet: "Medeltiden: Ondskans problem och den fria viljans problem"— Presentationens avskrift:

1 Medeltiden: Ondskans problem och den fria viljans problem

2 Medeltiden Medeltiden – en mörk tid i filosofihistorien? Kristendomen kommer att spela en väsentlig roll. Förening av grekisk filosofi och kristen teologi. Augustinus – påverkades av Platon och nyplatonismen (Plotinus). Thomas Aquinas – påverkades av Aristoteles. Voluntarism: det är Guds vilja som är grunden för moralen (Scotus och Ockham).

3 Augustinus och människans högsta goda
Utgångspunkt: Lyckan är det mål varje människa strävar mot. Vad är lycka? Vi är lyckliga om vi får det vi älskar (dvs., det vi önskar skaffa oss). Problem: Vi misstar oss om både medel och mål – vi lämnas otillfredsställda Lösning: Att inse vad lycka består i redan är något vi har och att börja älska det! Utgångspunkten påminner om de grekiska filosofernas utgångspunkt. Frågar, precis som Aristoteles: Vad denna lycka består i? Problem: vi lyckas inte skaffa det vi vill ha, vi tror något är bra, men misstar oss.

4 Platons inflytande Olika delar av verkligheten har olika grad av verklighet och perfektion (jämför Platon). Värde = grad av verklighet eller grad av perfektion. Den materiella världen (låg grad av perfektion). Det goda idé (fullkomlig perfektion). Människor: En kombination och kropp och själ. För att förstå vad det är vi redan har och som vi ska älska måste vi förstå hur Augustinos metafysik. Det är bättre att älska det som har högre grad av perfektion.

5 Hur bör vi leva? Vi bör älska det oföränderliga (=Gud).
Det kommer alltid finnas där. Det kommer därför aldrig kunna lämna oss otillfredsställda. Varför: att älska det som är föränderligt kommer lämna oss otillfredsställda, vi tar miste om medel och mål och när vi väl prickar rätt kommer vi ändå bli sorgsna när det föränderliga vi älskar försvinner. Det är genom att älska Gud (som är det högsta värdet) som vi blir lyckliga. Augustinus liknelse med två städer speglar detta: de som älskar sig själva och materiella ting mer än Gud och de som älskar Gud. Vi får morallagen från Gud (genom vår rationella själ och samvete). Älska Gud. Grad av kärlek givet grad av verklighet (dygd).

6 Aquinos och människans högsta goda
Delar Aristoteles teleologiska grundsyn: människans natur är central för att förstå människans högsta goda. Tre slags önskningar Naturliga önskningar (delas med andra varelser) Sinnliga önskningar (kärlek, rädsla – delar med djuren) Rationella önskningar (de goda saker som förnuftet plockat fram) Människor handlande är målinriktat. Vad som är utmärkande för oss är förnuft. Det är genom att använda förnuftet vi kan få reda på vad Gud avsett för oss. Så vad är rationellt att önska?

7 Hur får vi reda på vad för slags saker vi bör eftersträva?
De eviga lagar som vi bör följa finns hos Gud. Vi kan dessvärre inte förstå gud. Lagarna har lyckligtvis blivit nedlagda i den mänskliga naturen (den naturliga/eviga lagen). Svar: Genom att reflektera över de slags beteenden som är naturliga för oss blir vi medvetna om vad Gud avsett för oss. Vi kan på så sätt bli medvetna om vad idealet för oss är. De mål som Gud skulle vilja att vi eftersträvar, de slags handlingar han vill att vi ska utföra, är inbyggda i de slags beteenden som är naturliga för oss. Den eviga lagen speglas i våra grundläggande inklinationer. Den naturliga lagen är påbud från förnuftet som kommer från Gud och något vi kan inse med hjälp av förnuftet. Vilka naturliga inklinationer är det som speglar Gud evig a lag?

8 Naturliga önskningar Det mest grundläggande: Att önska det goda och undvika det dåliga. Från detta följer en princip som föreskriver oss att eftersträva det goda och undvika det dåliga. Vi bör med andra ord söka det goda och undvika det dåliga. Andra lagar: Alla människor önskar fortsätta leva: bevara livet och ta hand om din hälsa! Alla människor önskar att föröka sig: gift er och föröka er! Ett bra liv är ett liv i enlighet med de naturliga lagarna! Jämför Aristoteles. Önska det goda – har sin grund i den mänskliga naturen.

9 Det goda livet Ett bra liv är ett liv i enlighet med de naturliga lagarna! Det högsta goda = perfektion = liv i kontakt med Gud Det är i livet efter detta som vi får vara tillsammans med Gud (det enda som är oberoende av annat; det enda som tillfredsställer oss) Livet på jorden är en förberedelse för livet i himlen.

10 Abelard och synden (en teori om klander/prisvärdhet)
Vad är synd? Att göra något som är fel Att ha orätta önskningar Att ha orätta avsikter (frivillighet: andra ordningens önskningar). Abelard: Vad som gör något syndigt är att man samtycker till att göra något är opassande. Vad gör en handling (o)rätt? Under vilka omständigheter är klander på plats? 1. Vilken handling som helst kan utföras pga okunskap eller tvång och är då inte ansvarig för den. 2. Vissa önskningar är naturliga (njutning som ett resultat av sex) och inget vi har kontroll över. 3. Synd kommer från avsikten med vilken man handlar. Begär: åtrår en viss kvinna och vill ligga med henne. Vad som avgör om detta är en synd är huruvida mannen samtycker till åtrån. ”Sin is not lusting for a woman, but consenting to lust; the consent of the will is damnable, but not the will for intercourse”. Åtrå och begär är något naturligt. Abelard: handlingar är i sig moraliskt indifferenta. De tillför ingen synd. Vi har dock kontroll över våra attityder (jmf Stoikerna).

11 Voluntarism: Scotus och Ockham
Det är Guds vilja och auktoritet som är grunden till de moraliska lagarna. Det är i kraft av att Gud påbjuder oss att inte döda som det är fel att döda. Guds vilja ger upphov till våra plikter. Kritik av de tidigare uppfattningarna att moralen har sin grund i den mänskliga naturen. Scotus: Gud är till en viss del begränsad: kan exempelvis inte vilja att vi drar hans namn i smutsen. Eftersom Gud är perfekt och det mest eftersträvandsvärda är det enda logiska attityden att älska honom. Inte ens Gud kan ändra på detta. Det är genom uppenbarelse vi får kunskap om Guds bud. Ockham. Mer radikal. Gud har inga begränsningar. På samma sätt som något vi skapar är bra givet vad vi vill med dem så är vad som är bra för oss som är skapade av Gud beroende av hans vilja. Euthyphro-problemet: är något bra därför att Gud gillar det eller gillar Gud det därför att det är bra.

12 Ondskans problem (teodicéproblemet)
Hur kan det finnas så mycket ondska i en värld skapad av Gud? Varför är detta ett problem? Om Gud skapat världen från ingenting verkar det rimligtvis vara så att Gud är ansvarig för allt som existerar – inklusive ondska! Om Gud dessutom är allgod, allvetandes och allsmäktig borde han väl veta hur man skapar en värld utan ondska.

13 Ett argument for att Gud inte existerar
1. Om Gud existerar, så är Gud allvetandes, allsmäktig och allgod. 2. Om Gud är allsmäktig, så kan Gud förhindra ondska. 3. Om Gud är allvetandes, så vet han att det finns ondska. 4. Om Gud är allgod, så skulle Gud önska eliminera all ondska. 5. Det finns ondska. 6. Om det finns ondska och Gud existerar så har Gud inte de egenskaper som angetts i (1). 7. Alltså, Gud existerar inte.

14 Stoicismens svar Förnekar att det finns något som är ont/dåligt i sig i vår värld. Många av de saker som uppfattas som ont är resultatet av att vi inte gillar den. Vi projicerar vårt missnöje på världen. Grundtanke: Vad som händer, händer med nödvändighet och är av godo.

15 Den unge Augustinus förslag
Gud är inte ansvarig för ondskan. Det är Satan som lägger sig i vad som händer och sker i världen. Det är alltså Satan som är ansvarig för ondskan i världen. Problem: Det verkar begränsa Guds kraft.

16 Augustinus officiella förslag: Ondska som frånvaro
Gud är inte ansvarig för all ondska, vi människor bär ansvaret. Varför? Gud skapade varelser som inte är fullkomliga, men ingen av de positiva egenskaper vi har leder till något dåligt. Ondskan är resultatet en negativ egenskap, dvs., av frånvaro något. Problem 1: Långt ifrån all ondska i världen verkar vara resultatet av mänskliga handlingar (naturkatastrofer etc). Problem 2: Om Gud är god tycker man kanske att han i alla fall borde skapat lite bättre förutsättningar Men varför skapar Gud människor? Augustinus svarar att Gud givet oss möjligheten att välja mellan ont och gott. Det är detta som gör det möjligt att ondska kommer in i världen, dvs., genom våra val. Vad Gud vill är att ge oss möjligheten att älska honom. Genom att ge oss fri vilja ger han oss den möjligheten. Hur värdefull är fri vilja?

17 Determinism och den fria viljans problem
Determinism: Allt som sker är konsekvenser av föregående tillstånd, varur de utvecklas i enlighet med någon uppsättning lagar – exempelvis naturlagar. Kan vi vara fria i en deterministisk värld? Inkompatibilism: Determinism och fri vilja är oförenliga. Libertarianism: Vi är fria och därför kan inte allt i vår tillvaro vara deterministiskt. Kompatibilism: Determinism och fri vilja är förenliga. Determinism jmf materialistisk atomism (Epikuros); vad som händer, händer av nödvändighet (Stoikerna).

18 Fri vilja Epikuréerna: Slumpmässiga variationer.
Stoikerna/Abelard: Vi kan kontrollera våra attityder. Augustinus och Aquinos: Gud gav oss fri vilja! Aristoteles: Vi är ”orörliga rörare” – dvs., vårt handlande har ingen föregående orsak. Hume: Att vara fri är att äga förmågan att välja ett handlingsalternativ som ett medel för att tillfredsställa en önskan. Hobbes: Att handla fritt är att göra vad man vill göra (dvs., utan att hindras av något yttre).

19 Fri vilja och moraliskt ansvar
Determinism utesluter alternativa möjligheter (det finns endast en möjlig framtid). Moralisk ansvar kräver alternativa möjligheter (dvs., möjligheten att handla annorlunda). Determinism är oförenligt med moraliskt ansvar. Vi håller varandra ansvariga; alltså måste vi anta att vi är fria (annars skulle det vara meningslöst) (Aquinos)

20 Kräver moraliskt ansvar alternativa möjligheter?
Jones is in a voting booth deliberating whether to vote for Bush or Kerry. Unbeknownst to Jones, a neurosurgeon, Black has implanted a mechanism in Jones’s brain that allows Black to monitor Jones’s neural states and alter them if need be. Black is a diehard Democrat, and should Black detect neural activity indicating that a choice for Bush is forthcoming, Black is prepared to activiate his mechanism to ensure that Jones instead votes for Kerry. As a matter of fact, Jones chooses on his own to vote for Kerry, so Black never intervenes (John Martin Fischer, “Responsibility and Control”, The Journal of Philosophy, Vol. 79, No. 1, pp. 25–26)