Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år.

En presentation över ämnet: "Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år."— Presentationens avskrift:

1 Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år

2 Före 1600 Den antika traditionen Målet var ”sanningen”
Exempel Herodotos ”Perserkrigen” Tacitus ”Germania” Cyklisk determinism Konstnärlig stil på det skrivna Den judisk-kristna traditionen Moraliskt undervisande Saga och historia var samma Guds vilja Ofta maktlegitimerande

3 Historisk determinism= den historiska utvecklingen är förutbestämd.
Cyklisk determinism Aristokrati Oligarki Tyranni Demokrati Monarki Anarki Historisk determinism= den historiska utvecklingen är förutbestämd.

4 Berättande propaganda Ofta kungens egen historia
Medeltiden Berättande propaganda Ofta kungens egen historia Gustav Vasa är ett typexempel Domineras av judisk-kristen tradition

5 1600-talet I. Newton inspirerade Förnuft och rationalitet
Kausalitet infördes i historieskrivningen (kausalitet=orsak och verkan.) Något mer källkritik än under medeltiden Isaac Newton

6 Historieskrivningen inspireras och influeras av: Framstegsoptimism
1700-talet Historieskrivningen inspireras och influeras av: Framstegsoptimism Rationalitet & förnuft (historiska händelseförlopp går att räkna ut matematiskt) Moraliska pekpinnar Universalism Francois Voltaire

7 1800-talet Historieskrivningen blir ”professionell”, dvs. specialiserade professorer i historia är de som sysslar med historieforskning. Uppdelning i flera betydelsefulla huvudinriktningar. Gemensamt för alla dessa är ett högre krav på källkritik

8 Historiska riktningar under 1800-talet
Leopold von Ranke Wilhelm Friedrich Hegel Positivismen Hermeneutiken Historiematerialismen

9 Leopold von Ranke ”Den moderna historievetenskapens fader”
Förde in empirismen i historieforskningen ”Wie es eigentlich gewesen” En historiker ska absolut inte moralisera eller bedöma vad som varit ”rätt” eller ”fel” i historien, utan redogöra för kända fakta, hämtade från trovärdiga källor

10 Friedrich Hegel Den historiska utvecklingen
styrs av en högre vilja, och kommer till slut att nå ”världsförnuftets fullbordan” Statsnationalismens företrädare i historieskrivningen Den idealistiska skolan

11 Det finns ingen lagbundenhet i historien
Hermeneutik Det finns ingen lagbundenhet i historien Idiografisk (forskning som siktar på att belysa enskilda unika händelser) En historiker ska försöka förstå enskilda skeenden och enskilda individer, genom att sätta sig in i deras situation ”Det uddas historia” Även kallad ”historism” Har återkommit med postmodernismen

12 Positivism En mer ”naturvetenskaplig” syn än hermeneutiken
Att studera historia går ut på att hitta de stora sammanhangen, lagbundenheterna. Nomotetisk (forskning som syftar till att belysa generell kunskap.) Empiriska fakta tolkas och analyseras av historikern, som sedan kommer fram till en slutsats.

13 Historiematerialism (Marxism)
Materiella omständigheter styr den historiska utvecklingen Historien är en berättelse om samhällsklassernas kamp om vilka produktionsförhållanden som ska gälla. Särskilt intressant att undersöka är: Vem producerar? Vem får vinsten (mervärdet)? Allting i ett samhälle kommer från hur produktionsförhållandena ser ut (Överbyggnaden kommer från Basen) En slags cyklisk determinism

14 Annaleskolan Helhetssyn på historien, ”totalhistoria”, och inte
Marc Bloch (1886 – 1944) Lucien Febvre (1878 – 1956) Helhetssyn på historien, ”totalhistoria”, och inte kungar & krig. ”La longue durée” är det intressanta. Tvärvetenskaplig, t.ex ekonomi och sociologi Först ska forskaren ställa upp ett problem, sedan gå igenom sitt material i syfte att lösa problemet. Både förståelse och förklaring (både Hermeneutik och Positivism)

15 Svensk historia 1900-1960 Källkritiska skolan Hjärneskolan
Radikal källkritik Realism istället för idealism (T ex politiska beslut grundar sig på ekonomiska överväganden, istället för moraliska och religiösa) Hjärneskolan Idealistisk Statsnationalistisk

16 Svensk historieforskning 1960 – 1980
Bröt med den politiska historien. Istället ”vanligt folks” historia. Historia underifrån istället för ovanifrån Den marxistiska historiesynen fick sitt stora genombrott Lokalhistoria blir allt vanligare. Genusforskningen utvecklades

17 Genushistoria Genus (en. Gender) = socialt kön, könsroll
Könsroller i olika tider och olika samhällen står i centrum. Framför allt kvinnors livssituation. Främst marxistisk historiesyn, men kön istället för samhällsklasser.

18 Historikerns val Idealistisk Materialistisk Nedifrån Ovanifrån
Hermeneutik Positivism

19 Inriktningar idag Politisk historia Lokalhistoria Släktforskning
Genus- eller kvinnohistoria Mentalitetshistoria Ekonomisk historia Krigshistoria Teknikhistoria Miljöhistoria

20 SLUT