Harmonisering av redovisning inom EU

En presentation över ämnet: "Harmonisering av redovisning inom EU"— Presentationens avskrift:

1 Harmonisering av redovisning inom EU

2 Vad är harmonisering?? Uppnå målsättningarna och fylla ut reglerna i EG-fördraget Uppnå jämförbart rättsläge i medlemsstaterna Sätter gränser för variationsnivån av MS lagstiftning Inte standardisering

3 Olika former av harmonisering
Total harmonisering Fakultativ harmonisering Minimiharmonisering Status quo-harmonisering

4 Skillnader i redovisning mellan MS beror bl.a. på
Legalistisk v. icke-legalistisk redovisnings-orientering Bokslutens olika roll i olika MS Bokslutens koppling till beskattning i en del MS

5 Fördelar med harmonisering av redovisning
Europeisk kapitalmarknad Säkrande av finansiering utanför hemlandet Skydd av investare/aktieägare Underlätta etableringsfrihet Inga konkurrensfördelar Lägre redovisningskostnader Enklare rapportering

6 Grund för harmonisering av redovisning
Varje beslut fattat av gemenskapens institutioner måste direkt eller indirekt grunda sig på en eller flera bestämmelser i fördragen Harmonisering av redovisning utgör del av harmonisering av bolagsrätt som i sin tur kan grundas på flera artiklar i EG-fördraget Fjärde och sjunde direktivet om årsbokslut resp. Koncernbokslut tagits på basis av art. 54(3)(g)

7 Art. 54(3)(g) “ I den utsträckning som det är nödvändigt samordna de skyddsåtgärder som krävs i medlemsstaterna av de i art. 58 andra stycket avsedda bolagen i bolagsmännens och tredje mans intressen, i syfte att göra skyddsåtgärderna likvärdiga inom gemenskapen” Art. 58 “Bolag som bildats i överensstämmelse med en medlemsstats lagstiftning och som har sitt säte, sitt huvudkontor eller sin huvudsakliga verksamhet inom gemenskapen skall vid tillämpningen av bestämmelserna i detta kapitel likställas med fysiska personer som är medborgare i medlemsstaterna.” Juridiska personer ges samma rättigheter som fysiska personer att utöva näringsverksamhet i MS, d.v.s. företagen skall ges fri etableringsrätt i vilken medlemsstat som helst samma skydd för alla aktieägare inom EU

8 Verktyg för harmonisering
Förordningar Direktiv Används vid harmonisering av bolagsrätt och redovisning p.g.a. att målet enbart är jämförbar redovisningsinformation Tvingande för MS att implementera, även om formen och metoden för implementering valfri

9 Fjärde Direktivet Skyldigheten att upprätta årsbokslut och verksamhetsberättelse
Antogs (78/660/EEG) Skulle införas i MS senast , men t.ex. Italien först 1991 Minimiföreskrifter Tillämpas på offentliga och privata aktiebolag samt personbolag Undantag för små och medelstora bolag Innehåller alternativ för MS och för bolag

10 Innehåller regler om: Resultat- och balansräkningens uppställning
Värderingsregler Noterna Verksamhetsberättelsen Offentlighet och revision

11 Sjunde Direktivet Koncernredovisning
Antogs (83/349/EEG) Kräver konsolidering för alla dotterföretag i koncerner av en viss storlek Ingen specifik definition av koncern, utan istället specificeras ett antal villkor för upprättande av koncernbokslut, vilka utgörs av förhållandet mellan moderbolag och dotterbolag

12 Innehåller regler om: Skyldighet att upprätta bokslut
Undantag från skyldighet att upprätta bokslut Undantag från skyldighet att konsolidera dotterföretag Konsolideringsprinciper Goodwill

13 Implementering i Finland
Finland med i EES 1992: 1993 förnyad bokföringslag och bokföringsförordning Fortfarande skillnader mellan finsk lagstiftning och direktiven Finland med EU 1995 Ny bokföringslag och -förordning

14 Harmoniseringsresultat
Skillnaderna minskat mellan bokslut i olika MS Förbättring av finansiella rapporteringens kvalitet, särskilt koncernbokslut Mer tillgänglig finansiell redovisnings- Information Noterade bolag kan använda samma bokslut på alla börsmarknader inom unionen

15 Problem/kritik Långsam utveckling
Olösta frågor om bl.A. Leasing, pensioner, valutamässiga poster o.S.V. Olika tolkningspraxis om bl.A. Avskrivning, och goodwill Alternativ > Boksluten fortfarande olika i MS Fortfarande olika redovisningstraditioner/rättskultur i MS US GAAP och IAS

16 Ny utveckling 1990 konferens om bokslutsharmoniseringens framtid
resultat: upprättande av ett redovisningsforum utbyte av information rådge kommissionen i frågor som inte behandlats i direktiven vägledning om vilken inställning som skall tas i den internationella harmoniseringsdebatten

17 1995 ny redovisningsstrategi målsättning:
1) lättare tillgång för europeiska företag till internationella kapitalmarknader 2) förbättrad jämförbarhet av konsoliderade bokslut samarbete med IASC för att utveckla en uppsättning standards för konsoliderade bokslut IASC är ett privat organ som upprättar IAS: inte tvingande tillämpas ändå ofta av multinationella företag

18 åtgärder: 1) jämförelse mellan IAS och direktiven
Kan företag som upprättar sitt bokslut enligt nationella lagstiftning på samma gång följa IAS? red.direktiven innehåller minimikrav medan IAS innehåller mer specifik och detaljerad vägledning få skillnader mellan direktiven och IAS enligt senaste undersökning 1999 enbart skillnad ifråga om undantag av dotterbolag från koncernredovisning problem p.g.a. alternativen i direktiven och IAS

19 Revidering av redovisingsdirektiven
2) Riktlinjer för tolkning av direktiven kommissionen klargjort betydelsen av ett antal bestämmelser i direktiven Revidering av redovisingsdirektiven höja gränserna för små och medelstora företag så att allt fler mindre bolag kan undantas en del krav i redovisnings- direktiven

20 kommissionen överväger olika alternativ
dra tillbaka red.direktiven och lämna finansiell rapportering till marknadskrafterna upphäva direktiven och kräva att alla företag rapporterar enligt IAS utesluta globala företag från direktivens tilämpning ändra direktiven organ för upprättande av europeiska redovisningsstandards överenskommelse med USA om ömsesidigt erkännande

21 Aktörer inom redovisningsområdet
1) Rådgivande redovisningsforumet upprättades 1991 medlemmar: bl.a. nationella standardsättande organ, europeiska organisationer bestående av dom som använder och upprättar bokslut, den europeiska organisationen för revisorer uppgift: reglerar inte själv utan rådger kommissionen i tekniska lösningar på problem som inte behandlats i red.direktiven resultat: enbart definierat problemen och satt ut alternativa lösningar och dess rapporter har ingen auktoritativ status

22 Europas revisorsförbund (FEE)
består av revisions- och bokföringsföreningar från europeiska länder målsättning: arbeta mot förbättring och harmonisering av redovisningspraxis genom att undersöka skillnader mellan länder och bidra till att de avskaffas enbart rådgivande organ för kommissionen vill främja harmonisering på frivillig basis hellre än via lagstiftning

23 Kontaktkommittén upprättande av kommittén föreskrivs i fjärde och sjunde direktivet står under kommissionens överinseende består av representanter för MS och kommissionen uppgift: underlätta enhetlig tillämpning av red.direktiven genom att ta upp praktiska frågor som uppstår vid tillämpningen av direktiven samt rådge kommissionen om nödvändiga tillägg eller ändringar till direktiven utförde jämförelsen mellan red.direktiven och IAS undersöker fortsättningsvis IAS och de utkast till standards som IASC publicerar

24 Financial services policy group första möte januari 1999
målsättning: försäkra väl fungerande inre marknad rådger kommissionen om nya initiativ och anpassning eller förenkling av existerande bestämmelser för optimal funktion av europeisk finansiell marknad uppgift inom redovisning: upprätthålla förenlighet mellan EU:s ramverk för finansiell rapportering och IAS samt undersöka när rapporterings-alternativen i direktiven är olämpliga för vidare harmonisering

25 Framtid tillåta tillämpning av IAS ? ändring av direktiven ?