Vad gör EU för e-handelns utveckling? 2010-11-18 Olivier Linden, Kommerskollegium Distanshandelsdagen – 18 november 2010.

En presentation över ämnet: "Vad gör EU för e-handelns utveckling? 2010-11-18 Olivier Linden, Kommerskollegium Distanshandelsdagen – 18 november 2010."— Presentationens avskrift:

1 Vad gör EU för e-handelns utveckling? 2010-11-18 Olivier Linden, Kommerskollegium Distanshandelsdagen – 18 november 2010

2 Kommerskollegium – Sveriges expertmyndighet för utrikeshandel och handelspolitik Målen för vårt arbete är att bidra till: • En effektiv inre marknad • En öppen handelspolitik i EU • Ett förstärkt multilateralt handelssystem inom Världshandelsorganisationen WTO

3 Vad gör EU för e-handelns utveckling? 1.E-handelns utveckling: en EU-fråga •Stor potential •Fragmenterad marknad 2.Avskaffa de mest uppenbara handelshinder inom EU 3.Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU, t.ex.: •Konsumentfrågor •E-signatur / e-fakturor •Online innehåll

4

5

6 Vilka är utmaningarna med internationell e-handel? •B2B – olika länders lagstiftning (redovisning och revision), olika standarder, stora interna förändringar/investeringar kan krävas •B2C – olika lagstiftning i olika länder (konsumentskydd, dubbelbeskattning), kulturella skillnader, rädsla att använda nätet

7 Kommerskollegiums kartläggning: exempel på handelshinder kopplade till e-handel •Krav på etablering för att registrera ett lokalt toppdomännamn •Reaperioder i Frankrike gäller även e-butiker •Irländska krav på tillstånd för svensk Internetresebyrå •Krav på italiensk e-signatur för att kunna registrera medicintekniska produkter

8 Vinster av ökad e-handel Källa: Copenhagen Economics (March 2010), The Economic Impact of a European Digital Single Market •Digitaliseringen (internet) minskar sökkostnaden för både företag och konsumenter. •Lägre priser genom ökad konkurrens och större utbud av varor och tjänster. •Ökad produktivitet och lönsamhet (för företagen som klarar av omställningen och den ökade konkurrensen). ”Headline number” •Copehagen Economics uppskattar att EU:s samlade BNP skulle kunna öka med 4 procent mer än annars till 2020 om EU lyckas förverkliga målsättningen om en ”European Digital Single Market”. (Uppskattningen bygger en sammanställning av olika fallstudier där man jämför produktiviteten i olika regioner och länder som är mer eller mindre digitaliserade).

9 2. Avskaffa handelshinder – EU:s regler om fri rörlighet •Principen: fri rörlighet för varor, tjänster, personer och kapital inom EU: •Produkter som säljs i Sverige ska kunna importeras till andra EU-länder utan hinder (tekniska krav på produkter, tillstånd,m.m.) •Men i vissa fall kan hinder vara tillåtna om det finns objektiva skäl (konsumentskydd, hälsoskydd, m.m.) •Ex.: Reaperioder i Frankrike gäller även e-butiker

10 2. Avskaffa handelshinder – Tjänstedirektivet (2006) •Nationella tillståndskrav är förbjudna •Ex.: Irländska krav på tillstånd för svensk Internetresebyrå •E-handelsföretag får inte diskriminera utländska konsumenter (om det inte kan motiveras av objektiva faktorer) •Krav på fri rörlighet för e-handelstjänster finns även i e- handeldirektivet (2000)

11 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Minimiharmonisering •Dataskyddsdirektiven (1995, 2002) •Distansförsäljningsdirektivet (1997) •E-signaturdirektivet (1999) •E-fakturadirektivet (1999, 2010) •E-handelsdirektivet (2000) •Datalagringsdirektivet (2006) •E-penningsdirektivet (2009)

12 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Nya politiska initiativ på EU-nivå •Europeiska kommissionens EU2020-strategi (mars 2010) •Europeiska kommissionens meddelande om det digitala agendan (maj 2010) •Monti-rapporten (maj 2010) •Europeiska kommissionens Single Market Act (oktober 2010)

13 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Nya politiska initiativ på EU-nivå Åtgärdsplan med syfte att •Skapa en digital inre marknad, större interoperabilitet, främjande av förtroende och säkerheten på Internet, snabbare Internetanslutning och främjande av digital kompetens •Prioriterade områden •Konsumentfrågor •E-signatur / e-fakturor •Online innehåll

14 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Konsumentfrågor (1) Lagval: vilka konsumentregler gäller vid gränsöverskridande handel? Rom 1-förordningen (2008) •Princip: lagen i det land där konsumenten har sin vanliga vistelseort ”under förutsättning att näringsidkaren (…) på något sätt riktar [sin] verksamhet till det landet eller till flera länder, inbegripet det landet.” •Tolkningsfråga om passiv försäljning

15 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Konsumentfrågor (2) Full harmonisering av de nationella konsumentreglerna? EU- kommissionens förslag på EU-direktiv (2008, pågående) •Från minimum till full harmonisering, t.ex. regler om: •ångerfrist: 14 dagar •returkostnader: konsumenter •återbetalning: 30 dagar / tills säljare har fått tillbaka varorna •Motstånd från medlemsstaterna och EP

16 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – E-signatur •E-signaturdirektivet (1999): principen om ömsesidigt erkännande av e-signaturer •I praktik ställs det fortfarande krav på att e-signatur ska utfärdas av nationella certifieringsorgan (t.ex. Tyska skattemyndigheter). •EU-kommissionens förslag (SMA, okt 2008): skarpare regler om ömsesidigt erkännande av e-signaturer (2011 – 2012)

17 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – E-fakturor •E-fakturadirektivet (2001) momshantering av e-fakturor: •olika nationella krav på utformning av e-fakturor (e- signatur, EDI, andra metoder) •kostsamt för företag •Ändring av direktivet (2010): •pappersfakturor och e-fakturor skall behandlas lika •men: e-signatur och EDI anges som exempel för att garantera e-fakturans äkthet •Tolkningsfrågor?

18 3. Skapa ett gemensamt regelverk för hela EU – Online innehåll (upphovsrätter) •Fragmentiserade marknad för kollektiv rättighetsförvaltning •Begränsat utbud •Högre kostnader för rättighetsinnehavare •SMA (oktober 2010): förslag till ramdirektiv rörande kollektiv förvaltning av upphovsrätter under 2011. •Öka tillgången på online material / skydda upphovsmännens intressen

19 För ytterligare information om Kommerskollegiums verksamhet se: www.kommers.se