Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland

En presentation över ämnet: "Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland"— Presentationens avskrift:

1 Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland
”Antibiotika - köra så det ryker eller bevara sjukvårdens möjligheter?” Mats Erntell Smittskyddsläkare Ordförande Strama Halland

2 Offentlig tandvård: 2 % eller 2100 recept
Hur stor andel av hallänningarnas antibiotikarecept skriver tandvården?? Offentlig tandvård: 2 % eller 2100 recept Privat: 3 % eller 3150 recept

3 Kräver effektiv antibiotikabehandling!
Reservdelar Kräver effektiv antibiotikabehandling! Denna bild blir bara mer och mer aktuell och hotfull. Ökande resistens o nya resistensformer, inga nya antibiotika, men allt mer effektiva behandlingar införs i vården till allt sjukare och äldre patienter.

4

5

6

7 473 Minskningen av alla recept av antibiotika i Halland var 19 % under tiden 2007 till Jämfört med 2010 ökade förskrivningen marginellt 2011, 0,2 %.

8 Fortfarande förskrivs mest antibiotika till invånare i Kungsbacka
Fortfarande förskrivs mest antibiotika till invånare i Kungsbacka. De hämtar ut 15 % fler recept än halmstadborna.

9 Antal recept Totalt 104 845 recept Totalt 10 401 recept
Fördelningen av förskrivningen på olika verksamheter. Antal recept Totalt recept Totalt recept

10 ANTIBIOTIKA I TANDVÅRDEN (I) Bodil Lund, Karolinska, Strama Tandvård
Tandvården: 8% av förskrivningen i Sverige Relativt stabil nivå Preparat: PcV (störst förskrivning) Amoxicillin Klindamycin Metronidazol (minst förskrivning) Andel av all förskrivning: 23% av allt penicillin V 18% av metronidazol 13% av amoxicillin 13% av klindamycin

11 ANTIBIOTIKA I TANDVÅRDEN (II)

12 PROBLEM (I) Tidigare mycket generösa profylaxindikationer för tandvården Läk/tandl ej alltid uppdaterade Ex höftledsproteser Tandl svårt att bedöma vaga riktlinjer t ex ”nedsatt immunförsvar”, ”medfött cyanotiskt hjärtfel” Gråzon mellan odontologi och medicin Evidensen många gånger svag Endokarditprofylax Implantatbehandling Benersättning/transplantation Osv osv

13 PROBLEM (II) Ekonomi/tandvårdstaxa/dyra behandlingar
Akuttandvård Implantat → periimplantit Misslyckade rotfyllningar (ca :-) Kunskap om smittspridning i tandvård i princip obefintlig Studier få och av tveksam kvalité Stor patientpopulation Profylax/behandling – förvirring?

14 PROBLEM (III) Riktlinjer saknas för vissa behandlingar
Tar det ”säkra för det osäkra”

15 Ett litet exempel: Antibiotikaprofylax vid Implantatkirurgi
Vad säger vetenskapen? En lång historia görs kort…… Hur görs det i praktiken? …en svag evidens för att 2g amoxicillin givet 1 timme innan operation minskar risken för förlust av fixtur.

16 I Stockholm utförs tandimplantatkirurgi på
Kartlägga antibiotikaförskrivningen i Stockholms län vid implantatkirurgi I Stockholm utförs tandimplantatkirurgi på 281 kliniker 120 gör >20 implantatop/år → enkät Endast två operatörer använde inte antibiotikaprofylax

17 Många olika ordinationer…..
Dosregim Antal förskrivare 1 2g 1h preop, 2g 6h postop 19 2 1g x 3 i 7 eller 10 dagar 18 3 2g 1h preop + 1g x 2 x 7 dagar 8 4 1g x 2 x 10 dagar 5 1g x 3 x 10 dagar 6 2g 1h preop 7 1g x 3 2g 1h preop + 1g x 3 x 7 dagar 9 2g x 2 på op.dagen 10 1g på op.dagen 11 2g 1h preop, 1g 8h postop 12 2g x 2 x 7 dagar 13 1g x 7-10 dagar 14 1g x 3 x 5 dagar 15 1g preop + 1g x 3 x 5 dagar 16 2g preop + 2g x 2 dagar 17 1g x 2 x 15 dagar 1g x 4 x 10 dagar 2g 1h preop + 1g x 3 x 10 dagar 20 1g x 3 x 3 dagar 21 1g x 3 x 30 dagar 22 Ej angivet Många olika ordinationer….. Ex PcV 73 ordinatörer → 21 olika ordinationssätt

18 SAMMANFATTNING – ANTIBIOTIKAPROFYLAX VID IMPLANTATKIRURGI
Stora variationer i ordinationssätt av antibiotika vid implantatkirurgi ”Flerdags” profylax dominerar Stort behov av nationella riktlinjer! Ca hälften av alla implantatoperatörer i Stockholms län har specialistutbildning

19 Vad som planeras Regeringsuppdrag okt 2011:
nya behandlingsrekommendationer för infektioner i tandvården, SMI och Läkemedelsverket Expertmöte ”Indikationer för antibiotikaprofylax i tandvården” Delrapport juni 2012, slutrapport feb 2013.

20 Vilka åtgärder behöver vidtas? Ett 10-punktsprogram
MINSKA BEHOVET AV ANTIBIOTIKA! Smitt-spridning Kompetens Basala hygienrutiner VRI, riskfaktorer minskas Målformuleringar för en ”God hygienisk standard” och för Strama-arbetet finns i förarbetet till lagändringen

21 Vilka åtgärder behöver vidtas? Ett 10-punktsprogram
Använd antibiotika rationellt! MINSKA BEHOVET AV ANTIBIOTIKA! Förbättra diagnostiken Följa terapi-rekommenda-tioner Dos, tid Omvärdera! Målformuleringar för en ”God hygienisk standard” och för Strama-arbetet finns i förarbetet till lagändringen Uppföljning

22 Strama Hallands ”Verktygslåda”

23 Rör det mig? …eller mig? Det är viktigt att nå fram till både sjukvårdspersonal och allmänhet med information för att uppnå bästa möjliga effekt och djupare förståelse för problemet.

24 Källa: Vårdbarometern
Vårdbarometern våren 2011 De med eftergymnasial utbildning är i högre uträckning positiva till att avstå från antibiotika än dem som har grundskola som högsta avslutad utbildning, 82 procent mot 71 procent. Personer i yrkesverksam ålder (30–59) tenderar att vara mer positivt inställda än övriga ålderkategorier.

25 Förhindrar smittspridning!
Vårdhygien …..! HYGIENISKT…… SPRIT Förhindrar smittspridning!

26 Ingen ska behöva få antibiotika i onödan!
Exempel på budskap till allmänheten och vårdpersonal.

27

28 Antibiotikas effekt – när är det onödigt?
Ingen effekt Förkylning Halsinfektion utan Streptokocker Luftrörskatarr, oberoende av orsak Vanlig hosta Ej säker/liten effekt Bihåleinflammation Lindrig halsfluss med Streptok. Öroninflammation 1-12 år Symtomlindrande Blåskatarr Uttalad halsfluss med Streptokocker Minskar komplikationer Borrelia infektion (hudutslag) Sexuellt överförda infektioner Öroninflammation <1 år Vissa sårinfektioner Livräddande, stor effekt Hjärnhinneinflammation Blodförgiftning Stor lunginflammation Utbredd rosfeber Svår njurbäckeninflammation Stoppljuset ett sätt att nå ut med tydliga budskap.

29 De minsta barnen mellan 0 och 6 år fick % färre recept jämfört med 2007, utan att vi sett några tecken på underbehandling. Minskningen var 11 % under 2011 jämfört med 2010.