Två milstolpar under 1700-talet

En presentation över ämnet: "Två milstolpar under 1700-talet"— Presentationens avskrift:

1 Två milstolpar under 1700-talet
Upplysningen och industriella revolutionen

2 Började i England på 1700-talet
Empirism ”Kunskap nås genom Erfarenheten” Tron på förnuftet Varför i just England? Upplysningen är en kulturell strömning som började i England i början av 1700-talet och sedan spreds till Frankrike och stora delar av Europa. Något som är centralt för upplysningen är bland annat tron på förnuftet och det empiristiska vetenskapliga tänkandet – att man får kunskap genom erfarenheten och inte ska tro blint på auktoriteter. En förklaring till att den startade i England kan vara att det var detta land som var mest demokratiskt och att naturvetenskapsmän och fritänkare därför fick sprida sina tankar och teorier någorlunda ostört.

3 Bakgrunden 1300-talet kritiskt och rationellt
tänkande på Universiteten talet vetenskaplig revolution Renässansens inflytande Francis Bacon ”kunskap nås genom experiment och erfarenhet!” Men var det här något helt nytt som bara kom ur tomma intet? Man talar om en vetenskaplig revolution och att den var en av förutsättningarna för detta upplysningstänkande. Denna revolution började på medeltidens universitet. På 1300-talet hade filosofi blivit ett ämne på de medeltida universiteten. Vetenskap utvecklades som en liten gren under filosofiämnet. På lektionerna använde man sig av rationellt och kritiskt tänkande för att lösa vetenskapliga problem. René Decartes ”tvivla på allt!”

4 två viktiga engelsmän Isac Newton - gravitationslagarna (1684)
John Locke tabula rasa naturrätten – ”allas” lika värde – krav på ökad jämlikhet - Demokrati? Något som var viktigt för upplysningens genombrott i på 1700-talets England var Newtons arbeten, där han bl.a. presenterade gravitationslagarna och en analys av ljuset byggd på experiment, visade att man med egna tankar och iakttagelser kunde avslöja universums hemligheter, och filosofen Lockes tankar. Locke var motståndare till privilegiesamhället, hyllade folkstyre och religiös tolerans. Han hävdade också att det finns grundläggande mänskliga rättigheter som ingen makthavare borde få kränka. Det här kallades för naturrätten och är egentligen inte heller nytt. Redan den antika filosofin och kristendomen hade hävdat att människan har naturliga rättigheter. Dessa idéer utvecklades dock av upplysningsfilosoferna som menade att alla människor är födda fria och lika och att alla har rätt till liv, frihet och egendom. Därför kritiserade man slaveri, livegenskap, tortyr samt dödsstraffet. Locke menade också att vi människor föds som en tom skrivtavla som sedan fylls och formas av sina erfarenheter och andras påverkan. Genom att påstå detta opponerade han sig mot den franske filosofen Descartes som hävdat att människor föddes med en viss grundkunskap och ett sätt att tänka. Idén om människors lika värde reste krav på ökad jämlikhet i samhället. Ståndsprivilegier och klasskillnader ansågs också vara oförenliga med ett förnuftigt samhälle. Man kritiserade också den rådande uppfattningen att härskaren fått sin makt av gud och därför skulle vara enväldig. Europas kungar och de högre klasserna var dock inte beredda att ge upp sin makt i första taget och man försökte stoppa upplysningsfilosofernas skrifter genom censur. En fransk yngling dömdes till och med till döden på grund av att han ägde ett exemplar av Voltaires bok. Hur landet istället var upplysningsfilosoferna dock inte överens om, man förespråkade allt ifrån upplyst despoti till folkstyre. De flesta var dock inte demokrater utan var rädda för det obildade folket. Jämlikheten gällde alltså inte alla, inte heller kvinnorna. Enligt Rousseau var det naturens lag att kvinnorna ska lyda männen och att de skulle vara mödrar och hålla sig till hemmets angelägenheter.

5 Fler upplysningsidéer
Optimism Utilism Deism/Ateism, religiös tolerens – varför just nu? Natursvärmeri’ Vilka var upplysningsmännen? Optimism Det finns ingen gräns för det mänskliga förnuftets förmåga och med hjälp av förnuftet skulle man skapa en bättre värld. Förr hade man ansett att människans storhetstid inträffat under antiken, renässansens grundsten, och att världen sedan åldrades precis som människan, men nu var man övertygad om att samtiden var överlägsen all föregående tid. – Framstegstanken Utilism Upplysningens anhängare ville göra de vetenskapliga framstegen praktiskt användbara så att så många som möjligt skulle få nytta av dem, de skulle komma till nytta. Detta ledde till bildandet av vetenskapsakademier och utgivningen av vetenskapliga skrifter. Religionen Upplysningsfilosoferna var också kritiska mot kyrkan som man ansåg försökte lura på folket sina fantasier. Detta var naturligt då upplysningsfilosofin betonade förnuftet och att man skulle tänka själv och inte lita blint på auktoriteter. Det var dock kyrkan och inte den kristna tron som angreps. Trots att många upplysningstänkare förkastade flera av kristendomens läror så förnekade de flesta inte guds existens. Man ansåg att gud skapat världen och sedan lämnat den till sitt öde (Deism). Därför var det var ingen idé att be till gud om hjälp, man måste ta sitt öde i sina egna händer. Några filosofer menade att gud inte finns alls eftersom hans existens inte går att bevisa (Ateism). Men varför tvivlade man på kyrkan just nu? Det fanns vetenskapsmän även under den föregående kulturella strömningen: renässansen. Men många av renässansens vetenskapsmän hade ansett att deras strävande efter kunskap var ett sätt att tränga in i sanningen om guds skapelser och att det förhärligade gud. Man hade också trott att religiös sanning var okränkbar och att en stark stat var beroende av en enhetlig tro. Men under 1700-talet växte det fram ett tvivel på guds existens. En förklaring till detta kan vara att de misslyckade försöken att påtvinga människor en religiös enhet genom våld hade fått människor att undra om detta verkligen var nödvändigt och om man egentligen kunde veta att det som påstods vara religiös sanning verkligen kunde bevisas. De lärda Européerna hade också, genom upptäcktsresor och reseskildringar, fått en större kunskap om andra länder och kulturer och insett att folken i länder som Kina, Indien, Africa och Amerika hade sina egna trosuppfattningar och seder. Om det nu fanns så många variationer vem kunde då säga vad som är rätt och fel? I de flesta europeiska länder var det religionstvång. Upplysningsfilosoferna var engagerade i kampen för religiös tolerans, och rätten att fritt få förkunna både religiösa och politiska åsikter. Andra tankar Många som accepterade upplysningens förnuftsideal drogs samtidigt till känslosamhet och natursvärmeri. Rousseau menade att människorna levde tillgjort och konstlat och att civilisationen inte ledde till ett lyckligare liv. Han tyckte att människorna skulle följa sina innersta känslor och söka kunskap genom direkta upplevelser i naturen istället för genom böcker. Enligt honom var det inte den bästa av tider man levde i.

6 Den industriella revolutionen
Bakgrund 1750 – starten på en stor befolkningsökning i hela världen Varför? De tre stora massmördarna: svält, epidemier och krig, besegrades Problem Hur förse alla människor med mat, kläder och bostäder?

7 Den industriella revolutionen
Revolution? Ingen snabb process – än idag finns länder som inte blivit industrialiserade Starten 1700-talets England, tyg Varför här? Råvaror: Ull Marknad: eftertraktades inom landet och i kolonierna (Afrika, Amerika) Kapital: Gott om rika köpmän som ville investera i produktionen Energi: gott om stenkol (bränsle i ångmaskiner) Material: gott om järnmalm (hållbara maskiner)

8 Begynnelsen Förlagsindustrier
Köpmän/förläggare betalade i förskott till kvinnor som spann och vävde i hemmen – inga dyra maskiner eller fabriker krävdes Problem: - dålig arbetsdisciplin - svartarbete Den stora frågan: ”hur få arbetarna att jobba hårdare och öka produktionen?” Ett sätt att öka produktionen var att förbättra tekniken, Man experimenterade med förbättringar av spinnrocken och vävstolen 1730-talet, ”den flygande skytteln” – dubbelt så mycket tyg på samma tid 1760, ”Spinning Jenny” – 10 ggr. snabbare Förläggarna gick över till bomullstillverkning

9 Fabrikernas insteg Vid 1700-talets slut
de första fabrikerna, särskilda hus för tygtillverkning, arbetarnas frihet begränsades vattendriven spinnmaskin 1780-talet den första ångdrivna spinnmaskinen (tack vare James watt) snart även mekaniska vävstolar I och med bomullsindustrins framgång stimulerades andra industrier och utbyggnaden av kanaler och järnvägar för transport

10 Följder av den industriella revolutionen
Största förändringen för mänskligheten sedan Jordbruksrevolutionen! många frigjordes från jordbruket och flyttade till städerna där de stänges in i en fabrik där klockan styrde arbetet Medelklassen blev allt starkare, främst ekonomiskt Nya städer växte fram runt fabrikerna En arbetarrörelse uppstår pga. arbetarnas svåra villkor, vanligt med timmars arbete per dag och barnarbete