VILJA VÄL ELLER GÖRA RÄTT?

En presentation över ämnet: "VILJA VÄL ELLER GÖRA RÄTT?"— Presentationens avskrift:

1 VILJA VÄL ELLER GÖRA RÄTT?
FOLKRÄTT FÖR BARN – VILJA VÄL ELLER GÖRA RÄTT? Jag träffar inga barn på jobbet…. 1

2 DAGENS RUBRIKER Barnperspektiv – det har väl alla?
Folkrätt för barn – vad är det? Vilka krav ställer konventionen på offentlig verksamhet? Ett gott exempel – Landstinget Sörmland 2

3 Varför ett strategiskt MR-arbete?
Skyldighet att följa lagen Synliggör rättighetskonflikter Medborgare med ökat förtroende Synliggör faktorer som ger upphov till diskriminering Stärker demokratin Stärker individen Tydligare prioriteringsunderlag och ökad legitimitet Engagerade medarbetare - från ickediskriminering till aktivt rättighetsengagemang Kvalitetsaspekten – t.ex. MR-indikatorer

4 RÄTTIGHETSBASERAT ARBETE
SÄKERSTÄLLA BEVAKA FRÄMJA TILLGODOSE BEHOV SKYDD DELAKTIGHET/ RESPEKT 4

5 Medborgare Konsument Patient Besökare Syskon Anhörig Anställdas barn
VAR FINNS BARNEN? Medborgare Konsument Patient Besökare Syskon Anhörig Anställdas barn Elev Brukare Förskolebarn RESURS 0-18 ÅR? 5

6 BARNPERSPEKTIV? DET HAR VÄL ALLA?
BEGREPPSFÖRVIRRING? BARNPERPSPEKTIV Samhällets Vuxnas Barnets BARNRÄTTSPERSPEKTIV Politiskt Juridiskt Etiskt Pedagogiskt BARNKOMPETENS Barns och ungas behov och utveckling Specifika yrkeskompetenser Beprövad erfarenhet av arbete med barn och unga BARNPERSPEKTIV? DET HAR VÄL ALLA? 6

7 7

8 VARFÖR EN BARNRÄTTSKONVENTION?
Ny syn på barnet som subjekt Barndomen har ett värde i sig själv och är ingen transportsträcka till vuxenlivet Barn behöver särskilt skydd och är beroende av vuxna 8

9 Medborgerliga och politiska rättigheter
Rätt till åsikts-, yttrande-, informations-, religions-, förenings- och mötesfrihet (artikel 12,13,14 och 15) Rätt till skydd mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 37) Rätt till skydd mot att olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet (artikel 40) Rätt till registrering vid födseln och att få vetskap om sina föräldrar (artikel 7) Rätt till identitet och medborgarskap (artikel 8) 9 9 9

10 Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter
Rätt till hälsa, sjukvård och rehabilitering (artikel 24 och 39) Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) Rätt till lek, vila och fritid (artikel 31) Rätt till skydd mot skadligt barnarbete (artikel 32) 10 10 10

11 KONVENTIONS INNEHÅLL INLEDNING (Preamble) 54 ARTIKLAR Genomförandeartiklar (art 4, 42) 4 grundprinciper (art 2, 3, 6, 12) 34 sakartiklar 13 artiklar om övervakning och anslutning

12 GRUNDPRINCIPER BARNRÄTTSKONVENTIONEN
Artikel 3 Barnets bästa Artikel 6 Barnets rätt till liv och utveckling Artikel 12 Barnets rätt att komma till tals Artikel 2 Barnets rätt till likvärdiga villkor 12

13 42 - INFORMATION OCH KUNSKAP
För att veta mina rättigheter måste jag känna till dem För att kunna arbeta utifrån konventionens krav måste jag känna till dem

14 Genomförandeartikeln
”Konventionsstaterna ska vidta alla lämpliga lagstiftnings-, administrativa och andra åtgärder för att genomföra de rättigheter som finns i konventionen” ”Konventionsstaterna ska vidta åtgärder med utnyttjande till det yttersta av sina tillgängliga resurser för att genomföra de ekonomiska, sociala och kulturella rättigheterna” 14

15 Norrbottens läns landsting
Data + aktuell kunskap om barn o unga Art 2 Prövningar av Barnets Bästa Art 3 Information/ kunskap Art 42 Norrbottens läns landsting Inflytande- former Art 12 Aktiva prioriteringar Art 4 Helhetssyn samverkan Art 6 15

16 NATIONELL STRATEGI FÖR ATT STÄRKA BARNETS RÄTTIGHETER - 2010
NIO PRINCIPER All lagstiftning som rör barn ska utformas i överensstämmelse med barnrättskonventionen Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang Barnets ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem Barnet ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap 16

17 Forts. NATIONELL STRATEGI
Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och omsätta denna kunskap i berörda verksamheter Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska stärka barnets rättigheter genom samverkan Aktuell kunskap om barns levnadsvillkor ska ligga till grund för beslut och prioriteringar som rör barn Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv 17

18 HANDSLAGET en överenskommelse mellan regeringen och SKL om att stärka barnets rättigheter

19 Genomförandeprocessen-HANDSLAGET
Övergripande, generella insatser Regionala konferenser (Jönköping, Malmö, Falun, Umeå, Östersund, Luleå) Kompetensutveckling (Jönköping, Skåne, Västerbotten, Västra Götaland) Kommunikationsinsatser (Webben) Vägledning (presenteras i slutet av oktober) Informationsspridning (via webb och konferenser) Övrigt genomfört (nätverk om barnkonsekvensanalyser, landsting: Sörmland, Värmland, Jönköping, Dalarna; kommun: Karlskoga) Fördjupningsområde Våld mot barn (Samverkan med landstinget Dalarna) Fördjupade insatser mot kränkande behandling (samverkan med Skolverket) Dialog med barn (samverkan med Västernorrland) Kunskapsspridning till barn och unga (lärandeseminarier med kommuner)

20 VAD BYGGER VÅRT EXEMPEL PÅ?
NÄSTAN 15 ÅRS ARBETE 4 ÅRS FORSKNING

21 VÅR HISTORIA… 1999 Sverige ratificerar konventionen
Landstinget tar beslut om att arbetet med BK gäller alla Sverige ratificerar konventionen 1998 Nationell strategi Landstinget startar projekt + utbildning av piloter 2002 Barnrättsuppdraget blir permanent enligt beslut i LS 2004 Uppdaterad Nationell strategi 2005 Landstinget beslutar om direktiv med mål och resurser formulerade 2010 Ny nationell strategi Landstinget uppdaterar riktlinje & skriver handlingsplan

22 ÖVERGRIPANDE SYFTE Målet är att förverkliga barns & ungas rättigheter och anlägga ett barnperspektiv på alla åtgärder och beslut i landstinget Sörmland.

23 MÅL FÖR ARBETET Barnrättskonventionen och dess krav på beslut och verksamheter är kända och beaktas hos beslutsfattare (artikel 3, 4, 42) Landstinget strävar efter att barnets rättigheter beaktas och implementeras på ett för barnen likvärdigt sätt inom våra verksamheter (art 2, 3, 4) Landstinget skall, inom ramen för sina uppdrag, verka för att på bästa sätt säkerställa barnets hälsa och utveckling (art 3, 4, 5, 6, 18, 19, 23, 24, 28, 31, 41) Barn och unga bereds möjlighet till delaktighet och inflytande i landstingsangelägna frågor som berör dem direkt eller indirekt (art 12-15)

24 ANSVAR OCH ROLLER Politiskt ansvarar Landstingsstyrelsen
Landstingets nämnder och chefer ansvarar för att barn och ungas rättigheter är kända, beaktas och förverkligas i våra verksamheter Till stöd för landstingets politiker och förvaltningar finns strategisk stödfunktion på landstingets ledningsstab Till stöd för cheferna utbildas Barnrättspiloter i alla verksamheter

25 STRATEGISKA STÖDET Informera och utbilda om barnets rättigheter
Synliggöra, lyfta fram och metodutveckla barnrättsfrågorna Sakkunnig till förvaltning och politik Omvärldsbevakning (t.ex. via SKL, Statliga Barnombudsmannen, mm) Utbilda och stödja Barnrättspiloterna

26 EXEMPEL PÅ STRATEGENS ARBETE
Sakkunnigt stöd till politik- och tjänstemannaledningen Landstingets representant ang. barnets rättigheter t.ex. SKL, BO, samverkan med andra landsting Utbildning till revisorer, Patientnämnden m.fl Samverkan med folkhälsan om Hälsofrämjande skolutveckling Riktlinjer för ”Anmälningsplikten”+ information/utbildning Utvecklingsprocess ”Barnets rätt i patientnära verksamheter” (barnets rätt till information och delaktighet, barnets rätt som närstående) Trygghetsvandringar i hälso- och sjukvårdens lokaler

27 BARNRÄTTSPILOTER Alla förvaltningar och varje verksamhet
Minst 1 person som utses av chefen Pilotens uppdrag: Informera/utbilda om barnets rättigheter i verksamheten Stödja & samverka med chef i barnrättsfrågor Sakkunnig/drivande i sin verksamhet Ibland särskilt ansvar för ”barn som far illa” Piloterna får: Kostnadsfri 2-dagars utbildning Nätverk/fortbildning 1-2 gg/år Omvärldsbevakning och sakstöd via Folkhälsocentrum

28 EXEMPEL PÅ PILOTARBETE
Information om barnets rättigheter till anställda, patienter, föräldrar (art 42) Patientnämnden har öppnat en ”barn och ungdomstelefon” samt skapat eget informationsmaterial riktat till barn/familjer (art 3, 12, 23, 24) Nya rutiner har införts. T.ex. mottagningstider, kallelser, ny självjournal inför operation på öron-näsa-hals, rutiner för anmälan om barn som far illa, pre-visningar inför operation på alla sjukhus (art 3, 5, 12, 18, 24) Nybyggda, ombyggda väntrum och dagrum (art 3, 4, 6, 12, 23, 24, 31)

29 Forts. exempel på pilotarbeten…..
Kartläggningar om, och enkäter till, barn och unga (art 2, 3, 12) Liv & Hälsa Ung - ökat barnrättsperspektiv i frågorna samt genomförandet (totalundersökning åk 7, 9 & 2 på gymnasiet) (art 2, 3, 12) Vuxenpsykiatrin arbetar metodiskt med barnets rättigheter som närsteånde (art 3, 12, 18, 24) Barn och ungdomsråd bildat inom Habilitering och Hjälpmedel (art 2, 12, 23, 24)

30 TVÅ PARALLELLA PROCESSER – FYRA VIKTIGA PUSSELBITAR
STRATEGISKT IMPLEMENTERING + LÄRANDE LÄRANDE + VERKTYG OPERATIVT 30

31 FRAMGÅNGSFAKTORER Tydliga uppdrag, mandat och resurser formulerade
Tvärpolitiskt förankrat Fokus på folkrätten! Nationella beslut/initiativ ger kraft och mandat Långsiktigt, kontinuerligt och strategiskt ”lärande” på alla nivåer i organisationen Inga ”stuprör”, inga parallella organisationer Funktion och uppdrag – inte person/eldsjälar Professionalisera barnets rättigheter i uppdrag och professioner Samverka – uppfinn inte alla hjul själva 31

32 POLITIKENS ROLL OCH ANSVAR?
VISIONÄR Jag träffar inga barn på jobbet…. GRINDVAKT Barn och unga? Det sköter väl skolan mycket bättre? Barnkonventionen? Vad är det?... och vi har väl tillräckligt med frågor och uppdrag just nu, jag tror inte vi har tid,,,… UPPDRAGSGIVARE FÖLJA UPP OCH EFTERFRÅGA RESULTAT 32

33 BESLUTSFATTARES och CHEFERS UTMANING!
Hur märker våra medborgare – barn och vuxna, samt våra anställda, att vi arbetar med ett barnperspektiv och utifrån barnets rättigheter? 33

34 ”Om man ser en pojke i ett äppelträd ska man inte misstänka att han knycker äpplen, utan istället utgå ifrån att han tagit sig upp för att binda fast ett äpple som lossnat.” Harry Hjörne, journalist Monica Gustafsson-Wallin Strateg för barnrättsfrågor Folkhälsocentrum Landstinget Sörmland